I samtal med barn är det viktigt att ha i åtanke att barnet bär på en unik kunskap om hur det är att vara just det barnet, med sina specifika färdigheter och begränsningar. Detta är en ovärderlig kunskap för den personal som ska samtala med barnet. Inte minst för att komma fram till hur just det här barnet kan och vill vara delaktigt, hur just det här barnet vill att man pratar med det. Information om hur barnet kommunicerar kan finnas i ett kommunikationspass.
För låga eller för höga förväntningar
När barn med funktionsnedsättning själva uttryckt vad som krävs för ett gott bemötande, har vuxnas kunskap om funktionsnedsättningar förts fram. Barnen har påtalat att professionella ofta saknar grundläggande kunskap om den funktionsnedsättning barnet har. Det kan bland annat leda till att den professionelle snarare ställer frågor om funktionsnedsättningen än om det som samtalet egentligen ska handla om. Den bristande kunskapen kan också leda till att den professionelles förväntningar på barnet antingen är för höga eller för låga.
Det kan till exempel vara lämpligt att till viss del möta ett barn med kognitiv funktionsnedsättning som om det vore ett yngre barn. Samtidigt har ju barnet varit med om mer och har längre erfarenhet än ett yngre barn, vilket kan göra att den professionelle missbedömer hur den ska möta barnet.
En intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara svår att upptäcka. Det finns en risk för att överskatta barnets förmåga. Hos exempelvis ett barn med autism kan förmågan att prata vara större än förmågan att förstå, vilket kan leda till att den professionelle överskattar barnets förståelse. Å andra sidan finns det många barn som inte kan uttrycka sig på samma sätt eller lika snabbt som förväntat utifrån barnets ålder. Värt att komma ihåg är att svårigheter att uttrycka sig inte behöver betyda att barnet har en bristande förmåga att reflektera och ha en egen åsikt.
Vikten av förberedelser och struktur
Vid samtal med barn med kommunikativa svårigheter behöver man vara extra noggrann med att förbereda barnet på vad som ska hända och ta mer tid på sig under samtalet. Om barnet dessutom har koncentrationssvårigheter eller svårigheter med socialt samspel blir det extra viktigt att ha en tydlig struktur på samtalet och att minimera störande intryck i och utanför rummet.
Alternativ och Kompletterande Kommunikation
Många barn med kommunikativa svårigheter har kommunikationshjälpmedel och den professionelle behöver se till att barnet har möjlighet att använda dessa.
Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig. Vanliga former av AKK, är tecken som stöd, bilder, symboler, konkreta föremål, talande hjälpmedel och datorer. För att barnet ska kunna kommunicera med hjälp av AKK krävs att andra i omgivningen har kunskap om AKK.
Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, tema på Kunskapsguiden
Samtal med barn med autism
Barn med autism kan exempelvis ha:
- nedsatt språkförståelse och uttrycksförmåga
- svårt att kommunicera och behov av att kommunicera på sitt sätt
- ett konkret tänkande
- svårigheter att byta perspektiv
- nedsatt förmåga att föra ihop detaljer till en förståelig helhet
- nedsatta exekutiva funktioner, till exempel tidsuppfattning, flexibilitet, planering.
- nedsatt förmåga att samspela med andra.
Att föra samtal med barn med autism
Skriften beskriver de svårigheter barn med autism har, och ger en vägledning för hur samtal kan anpassas utifrån svårigheterna.
Att föra samtal med barn med autism hos Autism- och aspergerförbundet
Underlätta för personer med autism i möten med socialtjänsten
Broschyren beskriver vad som kan vara svårt för personer med autism i mötet med myndigheter. Den innehåller konkreta råd om vad som kan underlätta när man möter personer med autism. Broschyren innehåller även förslag på enkla anpassningar som man kan använda när man planerar och genomför möten.
Underlätta för personer med autism i möten med socialtjänsten hos Socialstyrelsen
Samtal med barn som har adhd
Vid adhd kan man ha svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll eller att reglera aktivitetsnivån. För en person med adhd kan kraven som ställs i kontakten med vård och omsorg vara höga. Det kan vara mycket information att hantera, tider att passa och det kan gälla saker som har stor betydelse i personens liv.
Tips när du ska ha möte med en person som har adhd
Broschyr med tips inför möten med personer som har adhd. Broschyren ger konkreta förslag på hur man kan anpassa mötet både inför, under och efteråt.
Tips när du ska ha möte med en person som har adhd hos Socialstyrelsen
Samtal med barn som har språkstörning
En person som har en språkstörning kan inte lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga. Språkstörning visar sig ofta i förskoleåldern och för barn med grav språkstörning är de språkliga utmaningarna tydliga redan från skolstart. För andra blir svårigheterna tydliga efter hand.
Det är svårt för en person med språkstörning att uttrycka det hen vill säga samtidigt som hen riskerar att missuppfatta eller inte förstå det andra säger och det hen läser. Språkstörningen märks inte alltid så tydligt utåt och hörs inte alltid i talet för utomstående, men kan påverka många situationer i vardagen.
Språkstörning, tema på Kunskapsguiden
Kommunikation med barn som har flerfunktionsnedsättning
En person med flerfunktionsnedsättning har både omfattande intellektuell och motorisk funktionsnedsättning. Det leder till att personen har stora kommunikationssvårigheter och oförmåga att själv tillgodose grundläggande behov. Flerfunktionsnedsättning innebär ofta att man saknar tal, helt eller nästan helt. Anhöriga och vård- och omsorgspersonal behöver därför kunskaper i alternativ och kompletterande kommunikation, AKK.