Bemötande och delaktighet

Ett gott bemötande är en förutsättning för delaktighet och självbestämmande för personer med funktionsnedsättning. Rätten till full delaktighet är central i kontakten med personer som har funktionsnedsättningar. Socialtjänstens bemötande ska präglas av respekt, ödmjukhet och empati. Mötet mellan personalen och enskilda personer är avgörande för att skapa en förtroendefull relation.

Med ett individuellt utformat stöd ska även personer med stora funktionsnedsättningar kunna påverka planering av sina insatser. Ingen annan än individen själv kan avgöra vad som är en rimlig nivå för hans eller hennes delaktighet och samhällsengagemang. Barn och unga har särskilda rättigheter att komma till tals.

Stödet från socialtjänsten ska bidra till att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva jämlikt och delta aktivt i samhällslivet. Vidare ska socialtjänstens arbetssätt bidra till att frigöra och utveckla enskilda personers och gruppers resurser.

Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser – Socialstyrelsen

Bemötande och förhållningssätt

Inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och helhetssyn är viktiga begrepp i mötet och i arbetet med personer som har funktionsnedsättningar. Begreppen är tätt sammanflätade och utgår från ett gott bemötande och synen på den enskildes rätt till självbestämmande och integritet. Självbestämmande handlar om att den enskilde ska ha ett direkt inflytande på allt som rör honom eller henne. Vad gäller integritet kan det närmast beskrivas som en personlig gräns eller sfär som kan vara psykisk eller fysisk.

Tillgänglighet och möjligheter till inflytande ska prägla alla möten och kontakter med personer som har en funktionsnedsättning. Tillgänglig information och kommunikation bidrar till att det är lätt att läsa, höra, se och förstå. Tillgänglighet handlar också om att möten ska hållas i lokaler där alla kan delta på lika villkor. Socialtjänsten har ett ansvar att ge stöd till enskilda personer att kunna leva jämlikt och vara aktiva i samhällslivet.

Tillgänglig information och kommunikation – Myndigheten för delaktighet

Full delaktighet

I FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning uttalas bland annat rätten till självbestämmande och möjlighet att delta i samhället. FN:s barnkonvention trycker dessutom på att varje barn ska ha rätt att uttrycka sina åsikter. Nästa steg är att omgivningen också ska ta hänsyn till barnets åsikter.

Både målen i LSS och de nationella målen för funktionshinderpolitiken omfattar uttrycket full delaktighet. Vad som är en rimlig nivå för delaktighet och samhällsengagemang kan enbart bestämmas av den enskilde. Det betyder att det inte finns någon allmän gräns för hur delaktig en person kan vara.

Självbestämmande och inflytande i praktiken

Den enskilde bör så långt som möjligt kunna vara delaktig i sin planering. Då behöver socialtjänstens olika verksamheter vara så tillgängliga som möjligt. I praktiken innebär det att så långt möjligt möta den enskilde på personens villkor. Tillgänglighet kan på så vis ses som en fråga om bemötande.

Verksamheten behöver då ta hänsyn till personens individuella behov av anpassad information och kommunikation eller kommunikationsstöd. Det handlar om planering, utformning och genomförandet av en insats. Den enskilde ska också ha möjlighet till att kunna välja aktiviteter utifrån sina intressen. En person med rörelsehinder kan till exempel vara mycket intresserad av idrott eller andra fysiska aktiviteter men det kan också vara tvärtom.

Vissa saker kan den enskilde inte vara med och påverka eller bestämma och det är viktigt att personen får information om hur ramarna ser ut. Det kan vara saker som personalens arbetstider och vem av personalen som ska arbeta. Även här har personalens bemötande och arbetssätt en avgörande roll.

Tillgänglighet handlar också om att ta hänsyn till olika hinder som geografiska avstånd eller att miljön ute eller inne inte är anpassad utifrån den enskildes behov. Olika hjälpmedel kan underlätta det dagliga livet och bidra till en ökad tillgänglighet och självständighet för den enskilde. Stödet kan vara en rullator men också enklare stöd som en skrivtavla för kom ihåg-noteringar. Syftet med hjälpmedel är att förbättra nedsatt förmåga, uppväga förlorad förmåga eller bevara en viss förmåga. Det är viktigt att man väljer hjälpmedel tillsammans med individen och utifrån just den personens behov.

Socialstyrelsen har tagit fram en film om utmanande beteende och funktionell kommunikation. Du hittar filmen längst ned på den här sidan.

Hjälpmedel, tema på Kunskapsguiden

Individuella behov, inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Individuella behov och önskemål

Behov och önskemål om stöd och service varierar från person till person och skiftar vid olika perioder i livet. LSS förutsätter att den enskilde och de närstående får uttömmande och väl anpassad information som underlag för sina ställningstaganden. Både barn och vuxna behöver få information om sin egen funktionsnedsättning.

Vägen till delaktighet kan se ut på olika sätt och ta sig olika former. Små barn och personer med svårigheter att kommunicera har oftast begränsade möjligheter att ge uttryck för sin vilja. Även med stöd kan det då vara svårt att utöva verkligt inflytande. Ett idealiskt arbetssätt är att lyssna på den enskildes drömmar även om de är orealistiska här och nu. Drömmarna och önskemålen kan fungera som underlag och ledstjärna för mer långsiktiga mål.

Personer med stora kommunikationssvårigheter har betydligt lägre inflytande över sina liv än andra. Verksamheter som ger stöd till personer behöver därför fundera över om det finns behov av att kontakta en logoped som finns inom någon av regionens verksamheter. Enskilda personer har rätt att kommunicera på sitt sätt. Här finns möjlighet att använda alternativ kompletterande kommunikation, AKK. Det kan till exempel vara: teckenkommunikation, bilder och pictogram. Villkor för att kunna kommunicera ska se likadana ut över dygnet och under veckan.

Alternativ kompletterande kommunikation (AKK), tema på Kunskapsguiden

Delaktighet förutsätter dialog mellan barn och vuxna

Vuxna runt ett barn med funktionsnedsättning behöver veta hur barnet förstår sin funktionsnedsättning och hur barnet uppfattar sig själv och andra i sin omgivning. Barn och vuxna har ofta olika uppfattningar om vad som är viktigt för barnet i vardagen liksom vad som värderas som problematiska situationer. Barn och vuxna har också olika tidsperspektiv. Vuxna tänker ofta långsiktigt medan barn tänker mer här och nu. Barnet måste ha denna rätt att leva i nuet och inte bara sträva efter det som ska komma i morgon.

Det är vanligt att barn med funktionsnedsättning har långvarig kontakt med personal i olika verksamheter. Personalens arbetssätt och bemötande behöver utgå från att barn ska vara delaktiga. Delaktighet är särskilt betydelsefullt för dessa barn eftersom det främjar deras hälsa och utveckling. När barnet är inställt på att vara engagerat behöver han eller hon begriplig information om vad delaktigheten kan leda till. Delaktiga barn blir mer motiverade och intresserade i vardagliga situationer och får därmed en högre kontroll över sitt liv. En viktig aspekt är att se delaktighet som en process och inte som en enstaka händelse.

Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner – Socialstyrelsen

Planering av insatser

En genomförandeplan beskriver hur insatsen ska ge det stöd som den enskilde har behov av. Planen ska också fungera som hjälp för hur personalen bör utföra arbetet. Verksamheten som ska utföra insatsen behöver därför få tillräckligt med uppgifter från den nämnd som beslutat om insatsen.

Delaktighet vid planering och dokumentation

Den enskilde bör alltid erbjudas att delta då genomförandeplanen sätts samman och då den följs upp. Villkoren för att vara med i planeringen behöver då anpassas för att personen ska kunna få en hög grad av inflytande. Delaktighet kan genomföras på olika sätt och i olika former.

En del kan delta i planeringsmöten medan andra framför sina önskemål via en kontaktperson i personalgruppen. Någon person kan behöva använda kommunikationsstöd för att föra sin talan. Några personer har företrädare som vårdnadshavare eller god man som deltar i arbetet kring genomförandeplanen. Ibland kan det vara värdefullt att andra närstående deltar. Det kan exempelvis vara ett syskon, en förälder eller en nära vän som ger personen stöd i att framföra sin vilja och sina åsikter. Det bör framgå av genomförandeplanen hur den enskilde har varit delaktig.

Barn och ungdomar med funktionsnedsättning liksom barn i allmänhet framställs ofta i utredningar som föremål för en insats. Men även barn och ungdomar kan ha synpunkter på vad som ska skrivas och på vilket sätt. Genom att vara delaktig blir barn skickligare i att uttrycka och visa sitt perspektiv. Att dokumentera barns erfarenheter, önskningar och åsikter i genomförandeplanen är ett tydligt sätt att ta barnets perspektiv på allvar. Då ska barnets egna ord användas och inte ifrågasättas eller värderas. När barn och föräldrar har olika uppfattningar är det viktigt att båda perspektiven finns med i dokumentationen.

Personalens viktiga roll

Ett professionellt bemötande präglas av respekt, ödmjukhet och empati. Så skapas och bevaras en förtroendefull relation i kontakten med personer som har en funktionsnedsättning. Det handlar också om att personalen ska uttrycka sig sakligt och tydligt för att den enskilde ska förstå.

Flera olika lagar sätter ramarna för hur både handläggare och personal i verksamheter ska handla i mötet med personer som har en funktionsnedsättning, exempelvis socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Individens behov i centrum – Ett stöd för att använda ICF och strukturerad
dokumentation för personer som behöver stöd i sin
dagliga livsföring – Socialstyrelsen

Rekrytering och introduktion

Inför rekrytering av ny personal är det viktigt att arbetsgivaren har utarbetat tydliga krav på vilka kunskaper och erfarenheter som de sökande ska ha utifrån de arbetsuppgifter som de ska utföra. Kraven på kompetens måste också motsvara de behov som de enskilda personerna har på grund av sin funktionsnedsättning.

En bra introduktion av nyanställda har stor betydelse för att personalen ska kunna ge ett gott stöd och en god service och omsorg. Personalen kan behöva lära sig en särskild kommunikationsmetod eller ett speciellt förhållningssätt och då kan en internutbildning vara nödvändig.

Det kan också handla om andra behov som inte har med själva funktionsnedsättningen att göra. Exempelvis att den enskilde talar ett annat språk än svenska. Då behövs personal som kan kommunicera med den enskilde på det aktuella språket. Arbetet kräver ofta egenskaper som tålamod och förmåga till inlevelse. Arbetsgivaren bör se till att det finns rutiner för att bedöma och säkra att det finns tillräckligt med personal som har den kompetens som behövs i verksamheten.