Hälsa

Att ha en funktionsnedsättning är inte lika med en försämrad hälsa däremot en hälsorisk som även hör ihop med de livsvillkor som personerna har. Villkor som svagt inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet försämrar livskvaliteten. Sociala aktiviteter och olika former av annat stöd betyder mycket för en bättre hälsa.

Nedsatt psykisk hälsa och dålig tandhälsa är mer än dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning. En mycket stor del av den samlade ohälsan finns hos personer med funktionsnedsättning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad sårbarhet för fysisk ohälsa med medicinska problem som allergier, diabetes, hudbesvär, hjärtbesvär, inkontinens och hjärtsjukdomar.

Rätt arbetssätt kan stärka den enskildes förmågor

Personal som i sitt arbete möter personer med funktionsnedsättning behöver känna till begrepp som rehabilitering och habilitering. Rehabilitering syftar till att återfå en förmåga exempelvis efter en olycka. Habilitering betyder att utveckla en ny förmåga eller att stärka en förmåga man redan har.

Ofta ingår stöd till aktivering och träning som ett återkommande inslag i den enskildes vardag. Många gånger behöver personalen både motivera till träning och samtidigt ge ett aktivt stöd för att habilitering eller rehabilitering ska fungera för den enskilde. Syftet med habilitering är att förbättra livssituationen så mycket som möjligt genom att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i det dagliga livet.

Bra måltider främjar god och jämlik hälsa

Goda matvanor är en viktig faktor för att må bra. Många personer med funktionsnedsättning har svårigheter förknippade med mat och ätande. Svårigheterna kan ha fysiska och medicinska orsaker som exempelvis sväljsvårigheter. Det kan även handla om sådant som planering av matinköp men också tillagning av maten. Planeringen och framförhållning kan vara ett svagt område eftersom tidsuppfattning är något abstrakt och något som många personer behöver stöd i.

Om planering saknas kan nya problem uppstå i samband med inköp som då blir mer impulsiva och valen av mat därefter. Personal i gruppbostäder kan ge stöd för bra matvanor genom att vara förebilder och bland annat ge stöd i att veckoplanera en matsedel. Personalens roll kan också vara att inspirera och visa på bra alternativa måltider och på sätt påverka den enskilde till hälsosammare matvanor.

Uppmuntra till bra måltider i gruppbostäder och servicebostäder, hos Livsmedelsverket

Bra måltider är mer än bara mat

En måltid är mer än maten på tallriken. Måltiden omfattar exempelvis även rummet, sällskapet och stämningen. Livsmedelsverket illustrerar detta med en måltidsmodell i form av ett pussel. Modellen består av sex olika områden som alla är viktiga för att personer som deltar vid måltiden ska må bra och känna matglädje.

Omvårdnad

Omvårdnad ingår i vissa insatser som olika boendeformer enligt LSS och i daglig verksamhet. Begreppet omvårdnad inom LSS omfattar många delar och är ett samlingsbegrepp för allt som en person behöver hjälp med i sin dagliga livsföring. Exempelvis stöd i att hålla kontakten med närstående och att planera sin framtid. Grundregeln är att stödet ska anpassas till mottagarens behov vilket även kan omfatta hjälp att komma till primärvård, specialistvård, habilitering eller tandvård.

Planering av stödet ska ske tillsammans med den enskilde och bör bidra till att stärka självkänslan med respekt för den enskildes fysiska och psykiska integritet. Ledord är trygghet samt fysisk, psykisk och social utveckling.

När det gäller barn med funktionsnedsättning behöver man också ta hänsyn till barnets utveckling och ålder. Personal och vårdnadshavare behöver dessutom komma överens om fördelningen av ansvar mellan dem.

Vid insatserna bostad med särskild service för barn eller vuxna gäller Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg.

Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning — Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser hos Socialstyrelsen s. 104 ff, hos Socialstyrelsen

Hjälpmedel i kommun och landsting – En nationell kartläggning av regler, avgifter, tillgång och förskrivning, hos Socialstyrelsen

Egenvård

Ibland behövs inte medicinskt utbildad personal för att en person ska kunna få sin behandling eller medicinering i hemmet. Då kan den som är ansvarig för den enskildes vård besluta att behandlingen eller medicineringen kan klaras av på egen hand, med hjälp av anhöriga eller personalen inom stöd och service. Egenvården och hur den ska utföras ska alltid bedömas från person till person och ska alltid kunna utföras på ett säkert sätt.

Hälso- och sjukvårdande uppgifter

I ansvaret för omvårdnaden ligger också att hjälpa den enskilde att få den hälso- ¬och sjukvård, tandvård samt de hjälpmedel han eller hon behöver. Enligt LSS skall kommunen erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser till sjuksköterskenivå. i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Enligt tradition gäller det även i barn- och ungdomsboende enligt LSS.

Lex Maria

Det finns bestämmelser i patientsäkerhetslagen som anger att risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska rapporteras till ansvarig chef. Denna skyldighet att rapportera kallas lex Maria och gäller den personal som arbetar i en bostad med särskild service och som utför en hälso- och sjukvårdsuppgift.

Ledningen i en verksamhet är efter en sådan rapport skyldig att genomföra en utredning för att klarlägga händelsekedjan och vilka faktorer som medverkat. Det kan i sin tur bidra till att kunna förebygga och hindra att liknande händelser inträffar igen.

Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning — Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser hos Socialstyrelsen s. 128, hos Socialstyrelsen

Läkemedelshantering

Ett vanligt behov av stöd och omvårdnad kan vara att få hjälp med att ta sin medicin. Regler och rutiner om läkemedelshantering finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården.

Delegering av arbetsuppgifter

Personal som arbetar i en bostad med särskild service eller daglig verksamhet kan utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation. Då har någon som har formell kompetens för en medicinsk arbetsuppgift överlåtit uppgiften till en person som inte har formell kompetens. Förutsättningarna för detta finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Varje verksamhet ska ta fram lokala rutinergenom sitt ledningssystem som styr verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet gör det möjligt att ha ordning och reda i verksamheten så det går att förebygga händelser som kan leda till vårdskador eller andra missförhållanden.

Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning — Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser hos Socialstyrelsen s. 128-129, hos Socialstyrelsen

Måltider i gruppbostäder (LSS)

Livsmedelsverket ger råd om hur personal i gruppbostäder kan ge stöd genom att vara förebilder, inspirera och visa på bra alternativ. Stöd till hälsosamma matvanor måste dock alltid ges med största respekt för individens rätt till självbestämmande. För att veta hur olika situationer ska hanteras behöver personalen kunskap, stöd och möjlighet att diskutera.

Måltider i gruppbostäder (LSS), hos Livsmedelsverket