Samverkan

Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga får många gånger stöd och insatser från flera aktörer samtidigt. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade utifrån en helhetssyn. Det är också viktigt att uppmärksamma hur olika insatser på bästa sätt kan verka förebyggande.

Att samverkan mellan aktörerna fungerar väl är därför angeläget. Där olika professioner behövs har regioner och kommuner ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna.

Uppdrag och ansvar för samverkan

I både socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, regleras socialtjänstens ansvar för att aktivt arbeta med samverkan. Bestämmelser om samverkan finns också i de lagar som gäller för hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och skolan. Även om aktörernas uppdrag och juridiska ansvar skiljer sig åt handlar det ytterst om att tillsammans tillgodose den aktuella personens behov och ha ett helhetsperspektiv.

Det vardagliga stödet till personer med funktionsnedsättning behöver ofta samordnas. Exempelvis kan den dagliga verksamheten och gruppbostaden behöva diskutera kring ett gemensamt arbetssätt för den enskilde. Det kan också finnas ett behov av rutiner för intern samverkan mellan enheten som utreder vuxna personer med funktionsnedsättningar och enheten som utreder barn och unga.

Socialtjänstlagen anger tydliga krav på att kommunen ska göra överenskommelser med regionen om samarbete. Sådana överenskommelser ska finnas på regionala men också lokala nivåer. Det gäller dels i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning dels om personer som har missbruksproblem.

Förutom hälso- och sjukvården samt habiliteringen kan också socialtjänsten behöva samverka med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan med idéburna organisationer inom bland annat kultur- och fritidsområdet kan också vara värdefull.

Samverkan utifrån den enskildes behov

Ett samlat stöd till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning kräver ofta goda samverkansformer inom socialtjänsten. Det är behoven av stöd och insatser hos den enskilde som avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt. Det är viktigt att den enskilde får lämpliga insatser i rätt tid utifrån en helhetssyn på sin situation och sina behov.

För en del personer är stöd och insatser från endast en verksamhet tillräckligt. Andra personer och deras anhöriga kan däremot behöva insatser från flera verksamheter samtidigt. Kontakter kan behövas mellan stöd och service för personer med funktionsnedsättning och mellan barn- och ungdomsvården. Ibland kan den enskilde behöva kontakt med de som arbetar med ekonomiskt bistånd.

Respekt för självbestämmande och integritet

Verksamhet enligt SoL och LSS ska bygga på respekt för personers rätt till självbestämmandet och integritet. Därför är det viktigt att insatser till den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. I LSS framhålls särskilt att den enskilde så långt som möjligt ska få inflytande och medbestämmande över de insatser som ges.

Socialtjänsten arbete handlar till stor del om att tillsammans med den enskilde identifiera behov, formulera mål, överväga olika alternativ och välja väg. För att nå ett bra resultat behöver planeringen gälla såväl kort som lång sikt. Personerna behöver också vara delaktiga och kunna ha inflytande över genomförandet av insatsen. Den enskildes deltagande vid uppföljning av insatserna är också en viktig del för möjligheten att ge synpunkter och kunna påverka sin situation.

När det gäller samverkan behöver socialtjänsten se personer med funktionsnedsättning och även deras närstående som medaktörer.

Socialtjänstens mål är att hålla en god kvalitet. Det betyder bland annat att de insatser som ges ska vara samordnade och ha en långsiktighet med den enskildes behov i fokus. Behov som trygghet och att kunna lita på att samma personal återkommer över tid.

Individuella behov, inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Planer till stöd för samordning

När enskilda behöver insatser eller åtgärder från flera verksamheter dokumenteras detta ofta i en plan, till exempel individuell plan och samordnad individuell plan, SIP.

Individuell plan

När en person beviljats en insats enligt LSS ska han eller hon erbjudas en individuell plan där beslutade och planerade insatser framgår. Det framgår av 10§ LSS. Den som beviljats en insats enligt LSS kan när som helst begära att en individuell plan upprättas. Syftet med en individuell plan är bland annat att ge den enskilde inflytande och överblick över åtgärder och insatser som rör honom eller henne. Planen är även till för att underlätta samordningen mellan de olika huvudmän som den enskilde får stöd av. Med huvudman menas kommun, stat eller region. Dessa tre aktörer har delat upp ansvaret mellan sig. Under varje huvudman finns det ytterligare uppdelning och fördelning av ansvar.

Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser hos Socialstyrelsen s. 99-100, – Socialstyrelsen

Samordnad individuell plan, SIP

Det finns särskilda bestämmelser om samarbete mellan huvudmännen så att den enskildes samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tryggas och samordnas. Det görs med en samordnad individuell plan, SIP, och framgår av 3 f § HSL, 6 kap 4 § patientlagen och 2 kap. 7 § SoL. SIP ger en samlad bild av alla pågående och inplanerade insatser för en person. SIP ska upprättas när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Skyldigheten inträffar om en av huvudmännen bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda.

Webbutbildning om SIP för vuxna – Sveriges Kommuner och Regioner

Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser s. 99-100, – Socialstyrelen

Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS – Stöd för rättstillämpning och handläggning – Socialstyrelsen

Sekretess och tystnadsplikt

Reglerna om sekretess och tystnadsplikt kan vara ett hinder för samverkan kring enskilda personer. Sekretessbestämmelserna innebär att en offentlig verksamhet inte får lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess om inte en sekretessbrytande bestämmelse eller men prövningen tillåter det. För privata vårdgivare och enskilda verksamheter gäller i stället tystnadsplikten på motsvarande sätt.

Det går att lösa sekretessfrågan genom att en person samtycker till att information får lämnas till andra verksamheter och myndigheter. För att möjliggöra samverkan i olika situationer kan enskilda helt eller delvis ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut. Då är det viktigt att personen får veta vilka uppgifter det gäller och vad som ska diskuteras vid samverkan. Samtycket kan lämnas muntligt eller skriftligt och kan när som helst återkallas. Vad den enskilde har samtyckt till ska dokumenteras.

Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten, sida 336-337 – Socialstyrelsen

Samråd kring enskilda ärenden

Det finns inga hinder för olika professioner att samråda och diskutera ett ärende om uppgifterna kring en person är avidentifierade. Då får den enskilde inte nämnas vid namn. Andra detaljer som kan bidra till att den enskilde kan identifieras får inte heller komma fram vid ett sådant möte.

Överenskommelser om samarbete – Meddelandeblad 1/2010 – Socialstyrelsen

Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer – Socialstyrelsen

Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten, sida 336-342 – Socialstyrelsen

Styrning, struktur och samsyn – förutsättningar för samverkan

Ledningen och de professionella ansvarar för samverkan

Det är verksamhetsledningen och de professionella som ansvarar för att aktörerna samverkar kring personen med funktionsnedsättning. Genom ledningssystem, rutiner och avtal kan de se till att få en fungerande struktur för samverkan mellan olika verksamheter. Det gäller alldeles särskilt i de situationer där lagstiftning om samverkan saknas. Ledningen och de professionella behöver identifiera behovet av samverkan med andra aktörer under hela processen ända fram till uppföljning.

Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer – Socialstyrelsen

Samverkan kring barn och unga, tema på Kunskapsguiden

 Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen

Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2019 – Socialstyrelsen

Samordnad individuell plan, SIP – Sveriges Kommuner och Regioner, SKR