Personliga ombud är ett stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar som behöver hjälp att påverka sin livssituation och kunna bli mer delaktiga i samhället. Verksamheten med personligt ombud drivs av kommunerna och finansieras delvis av regeringen, via Socialstyrelsen och länsstyrelserna. En förordning om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud trädde i kraft den 1 augusti 2013. I förordningen regleras verksamheten, syfte och uppdrag. I förordningen specificeras också villkoren för att få statsbidrag.
Personligt ombud en möjlighet men ingen skyldighet
Personligt ombud är en frivillig verksamhet för kommunerna och verksamhetens form är inte reglerad på nationell nivå. För att få stöd av personligt ombud krävs inte någon remiss eller biståndsbeslut. Den enskilde kan själv ansöka om stöd av personligt ombud. En anhörig eller någon annan kan aldrig be om stöd åt den enskilde. De kan däremot ansöka i samråd med den enskilde och förmedla kontakten till ett personligt ombud.
Den enskilde har inte någon laglig rätt till personligt ombud. Kommunerna har alltså möjlighet men inte skyldighet att erbjuda stöd av personligt ombud.
Personligt ombud arbetar på uppdrag av klienten
Ett personligt ombud ska arbeta på den enskildes uppdrag och verksamheten syftar bland annat till att den enskilde ska:
- ha bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktig i samhället
- ha möjligheter att leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation
- ges möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov.
Ombuden fungerar som stöd i kontakten med myndigheter, vårdgivare och andra aktörer som den enskilde behöver ha kontakt med. Grunden i arbetet som personligt ombud är ett tydligt fokus på den enskildes behov. En person som får ett personligt ombud kallas klient.
I arbetet som personliga ombud ingår även att rapportera systemfel och brister vad gäller den enskildes tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service.
Socialstyrelsen fördelar statsbidrag, följer upp och ger stöd
Socialstyrelsen fördelar statsbidrag till länsstyrelserna som i sin tur fördelar medlen till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud.
Socialstyrelsen ska även:
- följa upp, stödja och utveckla verksamheterna i samverkan med länsstyrelserna och kommunerna
- leda och samordna arbetet inom ramen för en beredningsgrupp
- genomföra introduktionsutbildning för personliga ombud
- senast den 15 maj varje år lämna en lägesrapport till regeringen.
Bestämmelser om statsbidrag framgår av förordningen (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Beredningsgrupp ska stödja Socialstyrelsens uppdrag
Socialstyrelsen har utsett en beredningsgrupp som ska vara ett stöd i myndighetens uppdrag att leda och samordna verksamheten med personligt ombud.
Beredningsgruppen består av företrädare för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Länsstyrelsen, Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), Riksförbundet för Mental och Social Hälsa (RSMH), Schizofreniförbundet och Socialstyrelsen.
Beredningsgruppen sammanträder 2–3 gånger per år. Exempel på frågor som gruppen tagit upp till diskussion är hur rapporteringen av systemfel och brister i vård- och omsorgssystemet kan utvecklas, och vilka metoder som krävs för att uppnå fulltaliga ledningsgrupper i verksamheterna.
Länsstyrelsen handlägger och beslutar om statsbidrag
Länsstyrelsen ansvarar för att handlägga och fatta beslut om kommunernas ansökningar om statsbidrag för verksamhet med personligt ombud. De beslutar i enlighet med de villkor som beskrivs i gällande förordning och föreskrift.
Länsstyrelserna ska bistå Socialstyrelsen i uppgiften att följa upp, stödja och utveckla verksamheten med personligt ombud. Länsstyrelsen ska också lämna underlag till Socialstyrelsens uppföljningar och årliga lägesrapport.
Kommunen ansvarar för verksamhet med personligt ombud
Kommunen är ansvarig för verksamhet med personligt ombud. Kommunen svarar inom ramen för socialtjänsten för verksamheten. Det är kommunen som ansöker om statsbidrag och ansvarar för att statsbidraget används för verksamhet med personligt ombud enligt gällande förordning och föreskrift. En kommun som har tagit emot statsbidrag ska årligen senast den 15 januari redovisa till länsstyrelsen hur bidraget har använts.
Kommunen har flera möjligheter till samverkan med andra kommuner genom samarbetsavtal, kommunalförbund och gemensam nämnd. Kommunen kan lägga ut verksamheten med personligt ombud på entreprenad men har ändå kvar sitt huvudmannaansvar.
Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen ett ansvar för att i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning, planera sina insatser för den gruppen och erbjuda sin hjälp.
Ledningsgrupp främjar samverkan och samordning
En förutsättning för att personliga ombud ska ha framgång i sitt arbete är en fungerande samverkan mellan de lokalt ansvariga för insatser och rehabilitering för personer med psykiska funktionsnedsättningar, och med brukarorganisationer. För att främja samordningen ska det finnas en ledningsgrupp för verksamheten med personligt ombud. Eftersom kommunen är ansvarig för verksamheten är det kommunen som bjuder in och sätter samman ledningsgruppen. Enligt förordningen om statsbidrag för personligt ombud ska det finnas representanter i den lokala ledningsgruppen från:
- kommunen
- regionens primärvård och psykiatri
- Arbetsförmedlingen
- Försäkringskassan.
Kommunen ska även erbjuda patient-, brukar- och anhörigorganisationer att delta i ledningsgruppen.
Förordningen reglerar inte ledningsgruppens ansvarsområden men erfarenheterna har visat att viktiga arbetsuppgifter för ledningsgruppen är att hantera de brister i vård- och omsorgssystemet som ombuden identifierar. En annan viktig arbetsuppgift som ledningsgrupperna ofta har är att ta strategiska beslut om vilka personer som ska prioriteras om kö uppstår för att få stöd av personligt ombud.
Patient-, brukar- och anhörigorganisationer kan stödja personliga ombud
Patient-, brukar- och anhörigorganisationerna kan exempelvis stödja ombuden och deras klienter i att identifiera och påtala brister som hindrar att den enskilde kan få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service. Genom att samverka med dessa organisationer kan ledningsgruppens arbete få en ökad möjlighet till aktivt förbättringsarbete för att täcka målgruppens långsiktiga behov.