Återhämtning

När klienten får större inflytande över sin situation ökar möjligheten till återhämtning, ett självständigt liv och ökad livskvalitet. Relationen mellan klienten och det personliga ombudet är en viktig förutsättning för en fungerande återhämtningsprocess.

Ett personligt ombud fungerar som ett redskap för att stärka klienten till att få en ökad tilltro till sig själv och sin egen förmåga och därmed få bättre kontroll och makt över den egna vardagen. Makt och kontroll över sitt liv, egenmakt, är en viktig förutsättning för återhämtning och större möjlighet att kunna leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv.

Återhämtning utifrån klientens situation och förutsättningar

Återhämtning i det här sammanhanget innebär att klienten skapar nya målsättningar och ny mening i sitt liv. Det är inte en linjär process utan en strävan som prövar olika vägar och tar olika lång tid beroende på klientens situation och förutsättningar.

Klienter kan till exempel återhämta sig från:

  • förlust av självkänsla och hopp
  • maktlöshet
  • förlust av värderade roller och miljöer
  • sjukdom och den medicinska behandlingen
  • negativa attityder från omgivningen – privata och professionella
  • stigma och diskriminering i samhället.

Klienter med psykisk funktionsnedsättning kan bland annat begränsas av ångest och depression. Det är symtom som kan behandlas.

Många återhämtar sig helt och uppvisar inga symtom, har inga behandlings- eller stödåtgärder och lever ett vanligt socialt liv. Många återhämtar sig socialt, det vill säga att de kan fortsätta att ha vissa symtom, vissa insatser i öppenvård, men att de lever vanliga liv.

Bidragande faktorer

Faktorer som kan bidra till återhämtning är:

  • en trygg ekonomi
  • att hitta strategier för att hantera sina svårigheter
  • individens bidrag till sin egen återhämtning (delaktighet)
  • sociala relationer.

Förutsättningar för återhämtning

Förutsättningar för återhämtning hos klienten själv kan till exempel vara eget beslut, strategier och egenskaper, mål och ansvar. Det kan också vara:

  • andra människor som finns kvar, som inger hopp och genom gemenskap
  • yttre faktorer som sociala faktorer, medicin, verksamheter och föreningar
  • en ny identitet genom att gå från patient till person, intressefrågor och en meningsfull tillvaro.

Resultat relaterade till återhämtning

Resultat relaterade till återhämning kan exempelvis vara:

  • uppnå och återvinna värderade roller – till exempel student, yrkesverksam, familjemedlem, hyresgäst och uppleva ökad framgång och tillfredställelse i dessa roller
  • minska eller öka kontroll av symtom
  • ökad känslan av egenmakt och välbefinnande
  • betydelsefulla relationer med andra
  • bättre fysisk hälsa
  • ökad självkänsla.

Personliga ombudets roll i återhämtningsprocessen

Det personliga ombudets roll i återhämtningsprocessen beror på flera faktorer och ombudets kunskap, erfarenheter och förmåga att skapa relationer har betydelse:

  • Kunskap om återhämtning.
  • Metoder – stödjande strategier.
  • Relationen mellan ombud och klient.
  • Erfarenheter av den fristående rollen som personligt ombud har.

Ombudet behöver känna till välfärdsystemen runt klienten och över tid få god kunskap om hur de fungerar och vilka vägar som är möjliga att ta för att förenkla klientens process.

Klienten är det centrala i ombudets arbete och det är klientens val som genomsyrar hela processen – från att sätta mål, att styra processen, att välja vad man ska prata om, att bestämma hur mycket man ska arbeta tillsammans, till att bestämma var man ska ses.

Relationen är en viktig förutsättning för att jobba med förändring:

  • Viktigt att klienten känner att personliga ombudet är någon att lita på och som finns till hands i olika situationer klienten ställs inför – ombudet visar det genom sitt agerande.
  • Klienten avgör vad han eller hon vill berätta – ombudet har ingen utfrågning.
  • Personliga ombudet får ofta värdefull information utifrån att man är i klientens vardag och pratar om vardagssaker och relationen med klienten kan bli vänskapslik.

Risker – gränsen mellan professionell och privat

Personliga ombud arbetar ofta i klientens hem och det kan bli aktuellt med frågan om hur nära en arbetsrelation kan bli utan att den blir för privat. Ombuden kan därför behöva stöd från en chef eller ledningsgrupp för att hålla fokus. Extern handledning är ett bra verktyg för en genomtänkt professionell hållning där man lär sig var gränsen går mellan att vara personlig utan att bli för privat. Handledningen kan till exempel handla om strategier för att bemöta olika situationer som ett ombud kan känna igen sig ifrån mötet med klienten.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Carolina Klockmo. Mittuniversitetet, 2014.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter