Inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup, är heldygnsvård mycket ovanligt. Bara mellan en och två procent av de barn och unga som har kontakt med bup:s öppenvård vårdas någon gång inom heldygnsvården.
Den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården består oftast av separata mindre enheter med två till åtta platser. Oftast är föräldrar eller andra nära vuxna med i heldygnsvården.
I de regioner som inte har barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård vårdas patienterna ofta på avdelningar för barnmedicin eller avgränsade delar av vuxenpsykiatriska avdelningar. Ibland köper regionen en plats i en annan region.
Den genomsnittliga vårdtiden är mellan två och tre dygn. De flesta barnen och ungdomarna vårdas akut, bara ett dygn, oftast i samband med ångest eller krisreaktioner. Men det finns också de som har långa vårdtider, i över en månad. Det handlar ofta om barn och unga med många olika behov, som inte klarar boende i hemmiljö eller har svåra ätstörningar.
Stora skillnader utifrån både kön och åldrar
Åtta av tio som vårdas i den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården är flickor. Depression, ångest och skadligt bruk av narkotika eller andra substanser är de vanligaste diagnoserna. För flickor som tvångsvårdas är ätstörningar den vanligaste diagnosen, och andelen är högst i åldern 13-15 år. För pojkar som tvångsvårdas är psykos den vanligaste diagnosen.
När flickor och pojkar fyller 18 år och går över till vuxenpsykiatrin sker stora förändringar. Dels ökar antalet patienter kraftigt i både heldygnsvården och tvångsvården, dels förändras diagnoserna.
Skillnaderna kan ha flera orsaker, förutom att det finns det mycket färre vårdplatser för barn än vuxna. Till exempel är stödet till barn och unga under 18 år större från både föräldrar och samhälle. Det finns också skillnader i hur verksamheter för barn respektive vuxna arbetar, och från 18 års ålder slutar patienterna på BUP och ska själva sköta sina vårdkontakter.
Trygghet och delaktighet
Precis som i vården av vuxna personer är det viktigt att barn och unga under 18 år får ett tryggt och respektfullt bemötande. De ska få anpassad information och så långt det är möjligt vara delaktiga i vården samt vid beslut och planering. Vården ska också ge information till och samarbeta med vårdnadshavarna så länge bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.
Läs mer om delaktighet, omvårdnad och bemötande i heldygnsvården:
Ibland behöver barn och unga få tvångsvård. Läs mer om vad som då gäller:
Markörbaserad journalgranskning
Metoden markörbaserad journalgranskning är ett sätt att identifiera vårdskador och kvalitetsbrister i vården på ett systematiskt sätt. Metoden har anpassats till barn- och ungdomspsykiatrin, och kan användas för att förebygga risker och förbättra patientsäkerheten.
Handbok i markörbaserad journalgranskning inom barn- och ungdomspsykiatri (pdf) – Socialstyrelsen
Utbildningar i markörbaserad journalgranskning hålls av Socialstyrelsen varje termin. Kontakta Anne Lybeck vid intresse: anne.lybeck@socialstyrelsen.se.