Barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård

Det är ovanligt att barn och unga under 18 år får psykiatrisk heldygnsvård, det vill säga vård dygnet runt på en psykiatrisk avdelning där det finns personal hela tiden. De som behöver det vårdas oftast kort tid, i samband med till exempel ångest.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup, är heldygnsvård mycket ovanligt. Bara mellan en och två procent av de barn och unga som har kontakt med bup:s öppenvård vårdas någon gång inom heldygnsvården.

Den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården består oftast av separata mindre enheter med två till åtta platser. Oftast är föräldrar eller andra nära vuxna med i heldygnsvården.

I de regioner som inte har barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård vårdas patienterna ofta på avdelningar för barnmedicin eller avgränsade delar av vuxenpsykiatriska avdelningar. Ibland köper regionen en plats i en annan region.

Depression, ångest och skadligt bruk av narkotika eller andra substanser är de vanligaste diagnoserna. De senaste åren har också ätstörningsdiagnoser ökat mycket. Läs mer här om diagnoserna:

Barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård och tvångsvård (pdf) – Socialstyrelsen

Den genomsnittliga vårdtiden är mellan två och tre dygn. De flesta barnen och ungdomarna vårdas akut, bara ett dygn, oftast i samband med ångest eller krisreaktioner. Men det finns också de som har långa vårdtider, i över en månad. Det handlar ofta om barn och unga med många olika behov, som inte klarar boende i hemmiljö eller har svåra ätstörningar.

Trygghet och delaktighet 

Precis som i vården av vuxna personer är det viktigt att barn och unga under 18 år får ett tryggt och respektfullt bemötande. De ska få anpassad information och så långt det är möjligt vara delaktiga i vården samt vid beslut och planering. Vården ska också ge information till och samarbeta med vårdnadshavarna så länge bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. 

Läs mer om delaktighet, omvårdnad och bemötande i heldygnsvården:

Om psykiatrisk heldygnsvård

Ibland behöver barn och unga få tvångsvård. Läs mer om vad som då gäller:

Tvångsvård

Markörbaserad journalgranskning 

Metoden markörbaserad journalgranskning är ett sätt att identifiera vårdskador och kvalitetsbrister i vården på ett systematiskt sätt. Metoden har anpassats till barn- och ungdomspsykiatrin, och kan användas för att förebygga risker och förbättra patientsäkerheten. 

Handbok i markörbaserad journalgranskning inom barn- och ungdomspsykiatri (pdf) – Socialstyrelsen


Utbildningar i markörbaserad journalgranskning hålls av Socialstyrelsen varje termin. Kontakta Anne Lybeck vid intresse: anne.lybeck@socialstyrelsen.se

Senast granskad:

Källor:

Barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård och tvångsvård. Socialstyrelsen, 2022
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Socialdepartementet, 2017
Meningsfull heldygnsvård. Uppdrag psykisk hälsa, SKR, 2022
Patientsäkerhetslag (2010:659). Socialdepartementet, 2010

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter