Vid tvångsvård behöver personalen visa särskild omtanke och respekt
Tvångsvård innebär ett stort ingrepp i en persons integritet. Då behöver personalen visa särskild omtanke och respekt.
Personen som tvångsvårdas ska få individuellt anpassad information om bland annat vården, behandlingen och rätten att få en stödperson. Personen har även rätt att vara delaktig i sin vård så långt som möjligt. Personalen ska försöka motivera personen att ta emot vård frivilligt innan några tvångsåtgärder får användas.
Socialstyrelsen har tagit fram en broschyr som riktar sig direkt till personer över 18 år som behöver psykiatrisk tvångsvård.
Information för dig som behöver psykiatrisk tvångsvård – Vård enligt LPT (pdf)
Den här broschyren riktar sig direkt till personer över 18 år som behöver psykiatrisk tvångsvård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LPT, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.
Tvångsvård innebär risker för patienten
En kartläggning från Socialstyrelsen visar att det finns samband mellan att ha tvångsvårdats och en högre risk för bland annat självskador och suicid. Kartläggningen visar också stora skillnader mellan regionerna, både när det gäller hur många personer som tvångsvårdas och hur regionerna arbetar för att undvika tvångsvård.
Minska behovet av tvångsåtgärder
Sveriges Regioner och Kommuner, SKR, har tagit fram ett material om de delar som behövs för en trygg och meningsfull heldygnsvård. I materialet finns information om hur behovet av tvångsåtgärder kan minska. Tvångsåtgärder kan vara till exempel fastspänning och avskiljning, det vill säga att vara avskild från andra patienter på avdelningen.
Meningsfull heldygnsvård – Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och regioner, SKR
På en avdelning finns rutiner för till exempel inskrivning, daglig struktur, riskbedömningar och för att minska risken för allvarliga händelser som till exempel hot och våld. När allvarliga händelser ändå inträffar är det viktigt att ha rutiner för hur de ska hanteras.
Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärder
Så snart som möjligt efter en tvångsåtgärd ska patienten erbjudas ett uppföljningssamtal, för att berätta om sina upplevelser och kunna ställa frågor. Det är ett sätt att bearbeta den svåra upplevelse som en tvångsåtgärd ofta innebär.
Tvångsvård av barn och unga
När barn får hälso- och sjukvård ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Det är i enlighet med både patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen, och gäller även psykiatrisk tvångsvård.
När barn får tvångsvård gäller särskilda bestämmelser. De finns i lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, och handlar om hur tvångsåtgärder som till exempel fastspänning får användas. Socialstyrelsen har information om vad bestämmelserna innebär för dig som arbetar i vården.
Det finns även en webbutbildning om LPT, som tar upp vad som gäller när barn och unga behöver tvångsvårdas.
Webbutbildningen LPT – lagen om psykiatrisk tvångsvård för barn och unga – Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har också tagit fram en broschyr som vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som vårdas med stöd av LPT.
Dina rättigheter i tvångsvården – om LPT för dig som är under 18 år (pdf)
Den här broschyren riktar sig direkt till barn och unga under 18 år som behöver psykiatrisk tvångsvård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LPT, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.
Broschyren finns också i engelsk översättning. Du hittar den på Socialstyrelsens webbplats, tillsammans med mer information om psykisk hälsa hos barn och unga.