Socialnämnden ska tillhandahålla aktiviteter

Socialnämnden har ansvar för att tillhandahålla meningsfulla aktiviteter för personer som får försörjningsstöd. Här finns information om dessa aktiviteter och vad socialnämnden kan behöva beakta vid utformningen av dem.

Reglerna börjar gälla 1 juli 2026

Observera att dessa regelförändringar träder i kraft 1 juli 2026.

Socialnämnden ska tillhandahålla aktiviteter som möter behovet av meningsfull heltidssysselsättning för personer som får försörjningsstöd.

Aktiviteternas utformning

Biståndsmottagare kan ha en komplex problematik som förutsätter flera olika typer av insatser. Aktiviteterna inom aktivitetskravet kan kombineras och anpassas utifrån olika personers förmåga, behov och förutsättningar. Aktiviteterna ska vara meningsfulla. De aktiviteter som kommunen tillhandahåller ska komplettera, snarare än motsvara, Arbetsförmedlingens insatser. Det gäller i synnerhet som socialtjänstens ansvar även omfattar personer med andra försörjningshinder än arbetslöshet.

Verksamhet inom socialtjänsten ska enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) vara av god kvalitet och bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gäller även när socialnämnden tillhandahåller aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet.

Personer ska anvisas till aktivitet

Socialnämnden kan inte uppfylla sin skyldighet genom att hänvisa till andra aktörer

Kommunen kan ingå avtal med olika utförare om att tillhandahålla aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet. Kommunen kan också ingå avtal om att en annan kommun eller region ska tillhandahålla aktiviteter. Däremot kan socialnämnden inte uppfylla sin skyldighet genom att hänvisa till att det finns insatser hos andra huvudmän exempelvis Arbetsförmedlingen eller regionerna.

Läs mer hos Upphandlingsmyndigheten

Aktivitetskravet för försörjningsstöd kan aktualisera statsstödsfrågor –
Upphandlingsmyndigheten

Aktivitetskrav ska inte vara ett hinder för arbetslöshetsersättning

Aktiviteterna ska enligt 12 kap. 6 a § tredje stycket SoL vara utformade på ett sådant sätt att den som deltar inte hindras från att ta ett arbete, kan stå till arbetsmarknadens förfogande och sköta sitt arbetssökande på det sätt som krävs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning.

Socialnämnden ska ordna flera typer av aktiviteter

Socialnämnden behöver tillhandahålla flera olika typer av aktiviteter. Det innebär inte att varje person som mottar försörjningsstöd ska få ta del av varje typ av aktivitet. Aktiviteterna behöver vara anpassade efter varje persons behov och föra personen närmare arbetsmarknaden. Det behöver alltså finnas en viss bredd i typerna av aktivitet.

Aktiviteterna som enligt 12 kap. 6 a § andra stycket SoL ska tillhandahållas är:

  1. aktiviteter som syftar till att motivera den enskilde eller öka hans eller hennes förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften
  2. aktiviteter som syftar till att förbättra den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften
  3. aktiviteter som syftar till att förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete
  4. arbetsplatsförlagda aktiviteter.

Kommunen behöver säkerställa att det finns aktiviteter inom varje kategori, men avgör vilka aktiviteter som kommer att tillhandahållas inom respektive typ och på vilket sätt de kombineras. 

Aktiviteter som syftar till att motivera personen eller öka förmågan att arbeta, utbilda sig eller delta i andra aktiviteter

Socialnämnden ska enligt 12 kap. 6 a § andra stycket 1 SoL tillhandahålla aktiviteter som syftar till att motivera personen eller öka hans eller hennes förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra aktiviteter som har dessa syften. Aktiviteten kan också syfta till att underlätta övergången till Arbetsförmedlingens insatser och program.

Aktiviteter inom den här kategorin kan vara gruppaktiviteter för att stärka självförtroendet eller träning i att infinna sig på utsatt tid, interagera med andra människor och fungera i ett socialt sammanhang. Det kan också vara utbildande aktiviteter som stärker personens digitala kompetens eller förmåga att orientera sig i samhället.

Även hälsofrämjande åtgärder och rehabilitering kan rymmas i den här aktivitetstypen, i den mån sådana åtgärder är socialtjänstens ansvar och möter behovet av meningsfull sysselsättning. Detta betyder inte att socialnämnden ska ta över ansvaret för att anordna rehabiliterande insatser som andra huvudmän ansvarar för.

Aktiviteter som syftar till att förbättra personens språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra aktiviteter

Socialnämnden ska enligt 12 kap. 6 a § andra stycket 2 SoL tillhandahålla aktiviteter som syftar till att öka personens språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra aktiviteter som har dessa syften.

Aktiviteterna som förbättrar deltagarnas kunskaper och färdigheter i det svenska språket kan till exempel vara språkkurser, språkkaféer eller språkpromenader. Aktiviteterna ska inte ersätta, utan snarare komplettera SFI-undervisningen. Socialnämnden har utrymme att anpassa aktiviteten efter biståndsmottagarens förkunskaper och förmågor.

Aktiviteter som syftar till att förbättra förutsättningarna att söka arbete

Socialnämnden ska enligt 12 kap. 6 a § andra stycket 3 SoL  tillhandahålla aktiviteter som stöder personen i arbetssökande. Det kan handla om stöd i att lära sig hur man sållar bland platsannonser eller hur man utformar ansökningsbrev och meritförteckning. Ett annat exempel är övning i intervjusituationer. Avsikten är att aktiviteterna ska komplettera Arbetsförmedlingens insatser, inte motsvara dem. 

Arbetsplatsförlagda aktiviteter

Socialnämnden ska enligt 12 kap. 6 a § andra stycket 4 SoL tillhandahålla arbetsplatsförlagda aktiviteter. Aktiviteterna ska vara meningsfulla och kan förläggas inom olika typer av verksamheter, till exempel inom försäljning, lokalvård, bespisning, kultur, föreningsliv eller miljöområdet. De arbetsplatsförlagda aktiviteterna bör stärka personens kompetens och utveckla hans eller hennes färdigheter. Aktiviteternas innehåll och omfattning behöver anpassas efter personens förkunskaper och förmågor. De behöver ha ett relevant och kvalitativt innehåll, med ett tydligt syfte. Det får alltså inte enbart handla om aktiviteter som tar personens tid i anspråk.

Arbetsplatsförlagda aktiviteter kan förläggas inom verksamhet i bland annat kommunal förvaltning, i civilsamhällesorganisationer, kommunala bolag och privata företag.

Arbetsmiljö och försäkringsskydd

Av 12 kap. 6 § SoL framgår att en person som deltar i aktiviteter enligt aktivitetskravet inte ska anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska personen dock likställas med en arbetstagare vid tillämpning av bestämmelser om arbetsmiljö och arbetsskadeförsäkring.

Läs mer om överväganden som kan behöva göras vid arbetsplatsförlagda aktiviteter under rubriken Arbetsplatsförlagda aktiviteter på sidan Frågor och svar om aktivitetskravet:

Frågor och svar om aktivitetskravet

Socialnämnden behöver ha tillgång till flera olika sorters aktiviteter och arbetsplatser

En arbetsplatsförlagd aktivitet kan vara en praktik som introducerar personen för arbetslivet, snarare än tar tillvara personens arbetsförmåga. Aktiviteten behöver anpassas efter personens förkunskaper och förmågor, vilket ställer krav på socialnämnden att ha tillgång till flera olika sorters aktiviteter och arbetsplatser. Det är alltså inte tillräckligt att hänvisa samtliga biståndsmottagare till liknande aktiviteter på en och samma arbetsplats. I stället måste det finns en variation av arbetsplatser med skiftande uppgifter och nivåer av krav på personens förmåga.

Om praktik hos andra myndigheter

Arbetsgivarverket har information om praktik

Arbetsgivarverket har på sin webbplats samlad information om praktik i staten inom ramen för vissa reguljära utbildningar inom universitet, högskolor, yrkeshögskolor eller gymnasier. Det kan också röra sig om praktik genom arbetsmarknadspolitiska program med anvisning från Arbetsförmedlingen. Här finns även stödmaterial för den som handleder praktikanter i en statlig verksamhet.

Praktik – Arbetsgivarverket

Arbetsförmedlingen arbetar med praktik

Arbetsförmedlingen kan i vissa fall bevilja arbetspraktik som innebär att en person under en tid får prova arbetsuppgifter på en riktig arbetsplats under handledning. Praktiken är till för att arbetssökande som har behov av det ska få praktiska erfarenheter av ett arbete för att stärka sina möjligheter att få en anställning. Arbetsförmedlingen bedömer och beslutar om arbetspraktik ska beviljas utifrån den arbetssökandes behov.

På Arbetsförmedlingens webbplats finns information som i vissa delar kan vara relevanta även för kommunen som anvisar till aktivitet inom aktivitetskravet.

Arbetspraktik – Arbetsförmedlingen

Arbetspraktik, faktablad för arbetsgivare – Arbetsförmedlingen

Praktik och arbetsträning – Arbetsförmedlingen

Arbetsgivarens och anordnarens arbetsmiljöansvar, faktablad för arbetsgivare – 
Arbetsförmedlingen

Krav på god kvalitet

För att säkerställa att verksamheten är av god kvalitet i enlighet med 5 kap. SoL behöver kommunerna kontinuerligt kontrollera och följa upp de aktiviteter som tillhandahålls.  Kommunerna behöver ha regelbunden kontakt med både utförare och personen under tiden aktiviteten pågår.

Den praktiska utformningen av de olika aktiviteterna kan bidra till att säkerställa god kvalitet till exempel genom att kommunen strävar efter att endast ett fåtal personer deltar i aktivitet på en och samma arbetsplats och att personer inte blir kvar långa perioder på samma arbetsplats.

Socialnämnden har redovisnings- och rapporteringsskyldighet till Inspektionen för vård och omsorg

Socialnämnden ska enligt 34 kap. 11 § SoL redovisa hur nämnden arbetar med aktivitetskravet till Inspektionen för vård och omsorg. I redovisningen ska det särskilt framgå hur nämnden arbetar med att ställa aktivitetskrav på enskilda och med individuella planer samt vilka aktiviteter nämnden tillhandahåller inom ramen för aktivitetskravet. Redovisningen ska göras en gång vartannat år och varje gång nämnden förändrar sin tillämpning av aktivitetskravet på något väsentligt sätt.

Socialnämnden ska även enligt 34 kap. 12 § SoL rapportera till Inspektionen för vård och omsorg hur många personer som har anvisats till aktivitet. Dessutom ska socialnämnden rapportera hur många personer som har nekats eller fått nedsatt försörjningsstöd på grund av att de inte deltagit i anvisade aktiviteter. Rapporteringen ska göras en gång per kvartal.

Sanktionsavgift vid systematiska brister i tillämpningen eller bristande redovisning och rapportering

Om det finns systematiska brister i en kommuns tillämpning av aktivitetskravet eller om kommunen inte fullgjort sina redovisnings- och rapporteringsskyldigheter ska Inspektionen för vård och omsorg enligt 34 kap. 13 § SoL besluta att kommunen ska betala en sanktionsavgift. Innan beslut fattas ska kommunen få skälig tid att åtgärda bristerna eller fullgöra redovisnings- och rapporteringsskyldigheterna. Exempel på tecken på systematiska brister kan vara att socialnämnden inte tillhandahåller en eller flera av de fyra olika aktivitetstyperna eller konsekvent sätter in aktiviteter för sent.

Andra har läst om:

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!