Frågor och svar om aktivitetskravet

Socialnämnden ska enligt 12 kap. 4 a § SoL begära att en person som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader ska delta i aktiviteter enligt aktivitetskravet. Socialnämnden får enligt 12 kap. 4 d § SoL ställa krav på att personen deltar i aktiviteter även innan personen har fått försörjningsstöd under tre sammanhängande månader.

Socialnämnden ansvarar enligt 12 kap. 6 a § SoL för att tillhandahålla aktiviteter som bidrar till att öka personens förmåga att ta ett arbete, öka personens språkliga förutsättningar, förbättra personens förutsättningar att söka arbete eller bestå av arbetsplatsförlagda aktiviteter.

Utgångspunkten är att aktivitetskravet enligt 12 kap. 4 a § SoL omfattar vuxna som fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader. Socialnämnden får enligt 12 kap. 4 d § SoL ställa krav på att personen deltar i aktiviteter även innan personen har fått försörjningsstöd under tre sammanhängande månader.

Aktivitetskravet får enligt 12 kap. 4 a § andra stycket SoL inte ställas på personer som

1. är under 18 år,
2. är 18-20 år och genomgår studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning,  
3. har heltidssysselsättning i form av 
   a) anställning,
   b) arbetsmarknadspolitiskt program,
   c) kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, motsvarande utbildning vid folkhögskola eller en utbildning som socialnämnden anser vara ett godtagbart skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, eller  
   d) andra statliga, kommunala eller regionala insatser,
4. har uppnått riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken, 
5. har sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall, i den omfattning som han eller hon har sådan förmån, eller 
6. är ledig enligt föräldraledighetslagen (1995:584) med ett barn som inte har fyllt ett år.

Aktivitetskravet ska enligt 12 kap. 4 b § SoL som huvudregel vara upp till 40 timmar per vecka men i vilken omfattning en person har förmåga och i övrigt möjlighet att delta bedöms av socialnämnden i varje enskilt fall. Socialnämnden behöver göra avdrag för befintlig sysselsättning och övriga skyldigheter vid beräkningen av tiden. Aktivitetskravet ska vara ett komplement till annan meningsfull sysselsättning.

Tiden ska minskas med tio timmar per vecka om personen i sitt hushåll har barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första år i den nioåriga grundskolan eller sitt andra år i den kommande tioåriga grundskolan. 

Om en person nyligen har flyttat till kommunen räknas även den tid som personen fick försörjningsstöd i den tidigare kommunen in.  Det innebär att socialnämnden kan bli skyldig att kräva deltagande i en aktivitet redan från den första dagen som personen får försörjningsstöd i den nya kommunen, om personen under de tre närmast föregående månaderna har haft försörjningsstöd i en annan kommun.

Socialnämnden behöver utreda i vilken utsträckning personen har fått försörjningsstöd i en annan kommun, och personen behöver bidra till utredningen med uppgifter som behövs för bedömningen. Att samla in uppgifter och färdigställa utredningen kräver viss handläggningstid, och nämnden behöver också ta ställning till vilken aktivitet som är lämplig. Därför är det inte alltid möjligt att anvisa en aktivitet från och med första dagen efter en flytt mellan kommuner.

Ja, socialnämnden får enligt 12 kap. 4 d § SoL ställa krav även före tre månader om nämnden har tillgång till aktiviteter och bedömer att en viss aktivitet är lämplig för personen. Det kan till exempel bli aktuellt när en person återigen ansöker om försörjningsstöd efter en kortare tids uppehåll eller om socialnämnden av andra skäl vill kontrollera att en person har rätt till försörjningsstöd.

Socialnämnden ska enligt 12 kap. 6 a § SoL ansvara för att det finns aktiviteter som möter behovet av meningsfull heltidssysselsättning för personer som får försörjningsstöd. De fyra kategorierna av aktiviteter är:

• aktiviteter som syftar till att motivera personen eller öka personens förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften
• aktiviteter som syftar till att förbättra den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften
• aktiviteter som syftar till att förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete och
• arbetsplatsförlagda aktiviteter.

Aktiviteterna ska vara utformade på ett sådant sätt att den som deltar är oförhindrad att ta ett arbete, kan stå till arbetsmarknadens förfogande och sköta sitt arbetssökande på det sätt som krävs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning.

Vid bedömningen av aktivitetskravets omfattning ska socialnämnden pröva biståndsmottagarens förmåga att på heltid utföra sådana aktiviteter som kommunen tillhandahåller inom ramen för aktivitetskravet.

Socialnämnden bedömer personens förmåga till aktivitet i varje enskilt fall. Det finns inga detaljerade regler för hur socialtjänsten ska bedöma personens förmåga att delta i aktivitet. Bedömningen behöver därför göras individuellt i varje ärende och utgå från personens situation och förutsättningar. Av förarbeten framgår att förmåga att delta i aktivitet avser personens förmåga i en vidare bemärkelse, snarare än enbart förmåga att utföra ett yrkesarbete. Det är viktigt att en bedömning görs och att den dokumenteras.

Socialnämnden bedömer självständigt hur mycket aktivitet en person ska ha inom ramen för aktivitetskravet men det finns inte något som hindrar att socialnämnden som beslutsunderlag använder andra aktörers bedömning av personens arbetsförmåga, exempelvis hälso- och sjukvårdens, eller Arbetsförmedlingens.

Om personen är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ska nämnden enligt 15 kap. 6 a § SoL upplysa Arbetsförmedlingen om att personen anvisats aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet. På begäran från Arbetsförmedlingen ska socialnämnden också lämna ytterligare upplysningar till Arbetsförmedlingen om vilka aktiviteter personen har anvisats, och vad som har framkommit om personens förmåga att delta i aktiviteterna.

Nej. Om en person är anvisad ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid av Arbetsförmedlingen, och deltar på heltid i enlighet med anvisningen, ska personen anses uppfylla kravet på sysselsättning på heltid och omfattas därmed inte av aktivitetskravet. Det är Arbetsförmedlingen som bedömer om programdeltagaren är sysselsatt i den utsträckning som krävs, och socialnämnden bör godta de uppgifter som Arbetsförmedlingen lämnar.

Bestämmelserna om aktivitetskrav ersätter inte den befintliga möjligheten att besluta om kompetenshöjande insatser utan kompletterar den. Socialnämndens möjlighet att ställa krav på praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet finns alltså kvar, och en pågående praktik eller kompetenshöjande insats ska inte avbrytas på grund av aktivitetskravet. 

De möjligheter som finns att undanta målgrupper från aktivitetskrav framgår av 12 kap 4 a § andra stycket. Om personen inte tillhör någon av dessa undantagna målgrupper, och i övrigt uppfyller förutsättningarna, omfattas personen följaktligen av aktivitetskrav.

Frågan blir då närmast om personen har förmåga att delta i någon av de fyra kategorier av aktiviteter som socialnämnden ska tillhandahålla och som ska kunna anpassas utifrån olika personers förmåga, behov och förutsättningar. Den bedömningen ankommer på socialnämnden att göra i varje enskilt fall utifrån den enskildes förmåga och omständigheterna i övrigt. Socialnämnden ska neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd om personen utan godtagbart skäl avböjer att delta i eller uteblir från en anvisad aktivitet. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden dock avstå från att neka eller sätta ned försörjningsstödet.

Ja, personer som väntar på beslut från Försäkringskassan kan omfattas av aktivitetskravet. I väntan på beslut behöver kommunen göra en egen bedömning av personens förmåga att delta i aktivitet.

När Försäkringskassan har beviljat hel förmån kan socialnämnden däremot inte längre upprätthålla aktivitetskravet.

Ja. Sjukskrivna personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst och inte får sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall omfattas av aktivitetskravet.

Socialnämnden har därför en skyldighet att tillhandahålla aktiviteter även för dessa personer, under förutsättning att personen har förmåga att delta i aktivitet. Personens deltagande och aktiviteternas innehåll behöver anpassas efter personens förmåga och förutsättningar.

Arbetsplatsförlagda aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet kan genomföras både i kommunens egen verksamhet och hos andra aktörer. Det kan vara civilsamhällesorganisationer, kommunala bolag, andra offentliga verksamheter, statliga myndigheter eller privata företag.

Enligt lagens förarbeten bör kommunerna sträva efter att bara ha ett fåtal biståndsmottagare i aktivitet på samma arbetsplats och att personer byter arbetsplats med vissa mellanrum.

Det går dock inte att ange ett bestämt antal personer. Bedömningen behöver göras i varje enskilt fall utifrån de förutsättningar som finns. Arbetsplatser ser olika ut och personer kan ha olika behov av handledning och stöd.

Det går inte att ange ett bestämt antal personer per handledare. Bedömningen behöver göras i varje enskilt fall utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och deltagarnas behov av handledning och stöd. Arbetsplatser är utformade på olika sätt och enskilda personers behov varierar.

Det finns ingen bestämd tidsgräns för hur länge en arbetsplatsförlagd aktivitet kan pågå hos samma arbetsgivare. Socialnämnden behöver inför varje beslut om aktivitet göra en sammanvägd bedömning av bland annat risken för inlåsnings- och undanträngningseffekter. Arbetsplatsförlagda aktiviteter bör så långt som möjligt utformas så att biståndsmottagare inte ersätter ordinarie personal, särskilt när uppgifterna liknar ordinarie arbetsuppgifter.

Ett sätt att motverka undanträngning kan vara att aktiviteten som regel inte pågår under en längre sammanhängande period på samma arbetsplats och att säsongsbetonat arbete inte utförs under en hel säsong. Socialnämnden behöver också säkerställa att aktiviteterna håller god kvalitet, stärker deltagarens kompetens och utvecklar personens färdigheter, samt följa upp planeringen för varje person så att aktiviteten uppnår sina syften.

Reglerna om aktivitetskrav ändrar inte de grundläggande kraven på dokumentation i socialtjänsten. Bestämmelserna i 14 kap. socialtjänstlagen gäller, liksom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsens handbok om dokumentation kan också vara vägledande i arbetet.

Dokumentation är avgörande för att kommunen ska kunna följa upp aktivitetskravet och personens efterlevnad av kravet. Dokumentationen är också viktig i förhållande till tillsynsmyndigheter. Aktivitetskravet omfattas av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn och vid sidan av aktivitetskravet finns bestämmelser om att nämnderna ska redovisa hur de arbetar med krav på aktiviteter och individuella planer. IVO ska besluta om sanktionsavgifter om tillämpningen har systematiska brister.