Välfärdsbrottslighet
Socialstyrelsens definition av välfärdsbrott är att en aktör – privatperson, företag eller annan organisation – utnyttjar offentligt finansierade välfärdssystem för otillbörlig vinning. Det kan exempelvis handla om att inkomma med felaktiga uppgifter, bryta mot avtalsvillkor eller att manipulera beslut. Välfärdsbrott kan leda till felaktiga utbetalningar, snedvriden konkurrens, försvagade välfärdstjänster där individer inte får insatser med god kvalitet, och minskat förtroende för välfärden.
Undvika oseriösa aktörer
Inom ramen för aktivitetskravet ska socialnämnden tillhandahålla flera olika typer av meningsfulla aktiviteter som dessutom ska kunna anpassas efter de enskilda biståndsmottagarnas behov. Det kan vara så att kommunen väljer att anlita privata utförare, vilket kan innebära en risk att oseriösa aktörer etablerar sig. Det finns även en risk att oseriösa aktörer använder biståndsmottagare som oavlönad arbetskraft i samband med verksamhet med arbetsplatsförlagda aktiviteter.
Av 5 kap. 2 § socialtjänstlagen (2025:400) framgår att socialnämnden systematiskt och fortlöpande ska följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Att kommunen är skyldig att kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal har lämnats över till privata utförare följer även av 10 kap. 8 § kommunallagen (2017:725).
Enligt 6 kap. 6 § kommunallagen ansvarar varje nämnd för att verksamheten inom sitt område bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat om samt i enlighet med gällande lagar och regler. Nämnderna ska också säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel, brister och oegentligheter, och att verksamheten i övrigt fungerar på ett bra och säkert sätt. Samma ansvar gäller även när kommunen genom avtal har överlåtit utförandet av verksamhet till privata utförare.
Här finns exempel på stödmaterial som kan användas i arbetet med att förebygga välfärdsbrott:
Upphandla säkert – Ekobrottsmyndigheten
Crime proofing – Brå, Brottsförebyggande rådet
Kompassen, med utbildning och stödmaterial – SKR
Förhindra felaktiga utbetalningar
Felaktiga utbetalningar kan uppkomma av olika orsaker. De kan uppstå till följd av att den personen medvetet lämnar oriktiga uppgifter, genom att den personen saknar kunskap om regelsystemet eller genom brister i ärendehanteringen. Även felaktiga uppgifter hos andra myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Skatteverket kan medföra risker för felaktiga utbetalning av ekonomiskt bistånd.
Utgångspunkten vid handläggning av ekonomiskt bistånd är att felaktiga utbetalningar ska förebyggas så långt det är möjlig. För att fatta korrekta beslut om ekonomiskt bistånd är det därför viktigt att risker för felaktigheter uppmärksammas.
Ekonomiskt bistånd - Handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Lagar och regler kring ekonomiskt bistånd –SKR
