Socialnämnden behöver inledningsvis utreda om förutsättningarna för aktivitetskrav är uppfyllda. Förutsättningarna är att personen:
- har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader och
- ingår i målgruppen för aktivitetskravet
Inträder efter tre månader - socialnämnden får ställa krav tidigare
Aktivitetskravet gäller personer som fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader. Men socialnämnden får ställa krav även tidigare, om nämnden har tillgång till aktiviteter och bedömer att en viss aktivitet är lämplig för personen. Det kan till exempel bli aktuellt när en person ansöker om försörjningsstöd på nytt efter ett kort uppehåll, eller om socialnämnden av andra skäl vill kontrollera att personen har rätt till försörjningsstöd.
Biståndstid i annan kommun räknas in
Om en person nyligen flyttat till kommunen räknas även den tid som personen fick försörjningsstöd i den tidigare kommunen in. Det innebär att socialnämnden kan bli skyldig att kräva deltagande i en aktivitet redan från första dagen som personen får försörjningsstöd i den nya kommunen om personen de tre närmast föregående månaderna har fått försörjningsstöd i en annan kommun.
Socialnämnden utreder i vilken omfattning personen har haft försörjningsstöd i en annan kommun, och personen behöver bidra till utredningen med uppgifter som behövs för bedömningen. I praktiken innebär detta att anvisning inte alltid kan ske från första dagen efter flytt mellan kommuner, eftersom socialnämnden behöver göra en utredning och bedöma om lämplig aktivitet.
Innan tre månader har gått får kravet vara lägre
Om socialnämnden ställer aktivitetskrav innan personen har fått försörjningsstöd under tre sammanhängande månader kan kravet enligt 12 kap. 4 d § SoL vara lägre än det som nämnden annars är skyldig att ställa.
Huvudregel - alla vuxna som får försörjningsstöd
Aktivitetskravet gäller alla som får försörjningsstöd, oavsett försörjningshinder. Det finns dock vissa undantag. Aktivitetskrav får enligt 12 kap.4 a § andra stycket SoL inte ställas på personer som
- är under 18 år
- är 18-20 år och genomgår studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller har annan jämförlig grundutbildning,
- har sysselsättning på heltid i form av
- anställning
- arbetsmarknadspolitiskt program
- kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, en utbildning som socialnämnden anser vara ett godtagbart skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande eller
-andra statliga, kommunala eller regionala insatser,
- har uppnått riktåldern för pension, enligt enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken,
- har sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall i den omfattning som han eller hon har sådan förmån, eller
- är ledig enligt föräldaledighetslagen (1995:584) med ett barn som inte har fyllt ett år.
Bedöma omfattning
När socialnämnden konstaterat att en person omfattas av aktivitetskravet prövar nämnden i vilken omfattning personen ska delta i aktivitet. Omfattningen påverkas av:
- personens förmåga att delta i aktivitet
- om det finns andra omständigheter som gör att tiden behöver minskas och anpassas.
Utgångspunkten är personens förmåga att delta i aktiviteter
Aktivitetskravet ska enligt 12 kap. 4 b § SoL gälla för den tid som personen har förmåga att delta i aktiviteter. Tiden får inte överstiga 40 timmar per vecka. I vissa situationer och under vissa omständigheter ska tiden minskas och anpassas.
Socialnämnden bedömer i varje enskilt fall om personen har förmåga att delta i aktiviteter och i vilken utsträckning som personen kan delta. Förmågan ska bedömas i vidare bemärkelse – inte enbart förmåga att utföra ett yrkesarbete. Personen kan ha förmåga att delta i aktiviteter på heltid, deltid eller i vissa fall inte alls.
Det är socialnämnden som självständigt bedömer hur mycket aktivitet en person ska ha, men nämnden kan använda andra aktörers bedömning av personens arbetsförmåga – till exempel hälso- och sjukvårdens eller Arbetsförmedlingens – som beslutsunderlag.
Aktivitetskravets omfattning sätts i proportion till personens aktivitetsförmåga. Efter socialnämndens prövning anpassas aktivitetskravets omfattning till den andel av heltid, 40 timmar eller mindre, som motsvarar biståndsmottagarens aktivitetsförmåga.
Aktivitetskravet är ett komplement till annan meningsfull sysselsättning och personens övriga skyldigheter.
Den tid som motsvarar biståndsmottagarens förmåga ska enligt 12 kap. 4 b § andra stycket minskas med den tid som redan upptas av arbete, sysselsättning eller övriga skyldigheter. Aktivitetskravet ska därmed vara ett komplement, och tiden ska minskas och i övrigt anpassas med hänsyn till
- sysselsättning som den enskilde har på deltid i form av
- anställning
- arbetsmarknadspolitiskt program
- kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, mot svarande utbildning vid folkhögskola eller en utbildning som socialnämnden anser vara ett god tagbart skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, och
- andra statliga, kommunala eller regionala insatser
- den enskildes skyldighet att söka arbete, och
- hans eller hennes övriga skyldigheter.
Upplys Arbetsförmedlingen om att personen anvisats till aktiviteter
Aktivitetskravet förändrar inte Arbetsförmedlingens ansvar att göra en arbetsmarknadspolitisk bedömning och utifrån denna anvisa arbetssökande till program och insatser. Arbetsförmedlingen behöver dock känna till om en arbetssökande omfattas av aktivitetskrav hos socialtjänsten. Socialnämnden behöver därför kontrollera om personen är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och ska i så fall enligt 15 kap. 6 a § SoL upplysa Arbetsförmedlingen om att personen anvisats aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet. På begäran från Arbetsförmedlingen ska socialnämnden också lämna ytterligare upplysningar till Arbetsförmedlingen om vilka aktiviteter personen har anvisats, och vad som har framkommit om personens förmåga att delta i aktiviteterna.
Det kan förekomma att en person saknar beslutad insats inom sitt arbetsmarknadspolitiska program när socialnämnden meddelar Arbetsförmedlingen att personen kan vara aktuell för aktivitetskravet. I ett sådant fall bör Arbetsförmedlingen bedöma om deltagaren till exempel kan erbjudas en arbetsmarknadspolitisk insats, väntar på en planerad insats eller behöver söka arbete på heltid. Därefter kan Arbetsförmedlingen meddela socialnämnden om programdeltagaren inte har tillräcklig sysselsättning inom programmet den närmaste tiden och därmed ska omfattas av aktivitetskravet.
Ta hänsyn till personens skyldighet att söka arbete
Aktivitetskravet får inte hindra personen från att söka arbete. För den som även får arbetslöshetsersättning gäller dessutom enligt 12 kap. 6 a § tredje stycket SoL att aktivitetskravet inte får hindra personen att sköta sitt arbetssökande på det sätt som krävs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning.
Det innebär att socialnämnden måste dra av tid vid planering av aktiviteter så att personen kan söka arbete i den omfattning som krävs. Alla behöver dock inte ägna lika mycket tid åt att söka arbete. Hur mycket tid som är rimligt beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Någon som varit arbetssökande en längre tid kan exempelvis behöva lägga mer tid på andra aktiviteter än någon som nyss blivit arbetslös och har goda förutsättningar att få ett nytt arbete genom eget arbetssökande.
Ta hänsyn till personens övriga skyldigheter
När socialnämnden bedömer aktivitetskravets omfattning ska nämnden enligt 12 kap. 4 b § andra stycket 3 SoL även ta hänsyn till personens övriga skyldigheter. Det kan till exempel handla om skyldigheter för vårdnadshavare till barn som har större behov av omvårdnad och tillsyn. Det kan också handla om skyldigheter som följer av en villkorlig dom eller skyddstillsyn.
Minska tiden med tio timmar per vecka för personer med barn under åtta år
Aktivitetskravet sänks enligt 12 kap. 4 b § tredje stycket SoL med tio timmar per vecka för personer med barn i hushållet som är under åtta år eller ännu inte har avslutat sitt första skolår.
Ta hänsyn till tillgången på barnomsorg
Socialnämnden ska enligt 12 kap. 4 c § SoL ta hänsyn till i vilken omfattning kommunen erbjuder förskola, fritidshem och sådan pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Aktivitetskravet ska anpassas till hemmavarande barns tillgång till barntillsyn. Både antal timmar och förläggningen av aktiviteterna måste anpassas.
Upprätta individuell planering
När socialnämnden konstaterat att personen uppfyller förutsättningarna och fastställt hur omfattande kravet ska vara i tid, är nästa steg att bedöma vilken eller vilka aktiviteter som personen ska delta i och upprätta en individuell plan.
Det behövs en variation av aktiviteter
Biståndsmottagare är en heterogen grupp med varierande orsaker till behovet av försörjningsstöd. Därför behöver det finnas flera olika typer av aktiviteter. Socialnämnden ska enligt 12 kap.6 a § SoL tillhandahålla fyra typer av aktiviteter inom aktivitetskravet, som också ska kunna anpassas till personens förutsättningar. Dessa aktiviteter är:
- aktiviteter som syftar till att motivera den enskilde eller öka hans eller hennes förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften,
- aktiviteter som syftar till att förbättra den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften,
- aktiviteter som syftar till att förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete, och
- arbetsplatsförlagda aktiviteter.
Se Socialstyrelsens stöd i arbetet med att erbjuda aktiviteter
Oavsett vilka aktiviteter som blir aktuella ska de vara utformade så att personen kan ta ett arbete, stå till arbetsmarknadens förfogande och sköta sitt arbetssökande på det sätt som krävs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning.
Aktiviteterna ska vara meningsfulla
Aktiviteterna ska vara meningsfulla och därmed utvecklande för personen. De behöver vara anpassade efter varje persons behov och syfta till att personen kommer närmare arbetsmarknaden.
Upprätta en individuell plan för aktiviteterna
Den som omfattas av aktivitetskravet ska få en individuell plan för sina aktiviteter i enlighet med 12 kap. 4 e § SoL. Syftet är dels att personen ska veta vad som förväntas av denne, dels att socialnämnden ska kunna följa upp om aktiviteterna behöver ändras.
I den individuella planen kan personens aktiviteter preciseras och anpassas till personens förutsättningar. En individuell plan gör att aktiviteterna kan anpassas till andra insatser som personen redan har eller förväntas få hos andra aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen. Planen kan innehålla en eller flera aktiviteter som kan vara parallella eller ligga i tid efter varandra. Det ska dessutom framgå av planen hur mycket tid som avsatts för personens arbetssökande.
Socialnämnden får ge uppehåll i aktiviteterna
Socialnämnden får enligt 12 kap. 4 f § SoL ge den som deltar i aktiviteter uppehåll i upp till fyra veckor per kalenderår. Detta gäller endast de aktiviteter som kommunen anordnar inom ramen för aktivitetskravet. Det innebär inte att personen är befriad från skyldigheten att stå till arbetsmarknadens förfogande och ta ett arbete.
Konsekvenser för den som inte deltar enligt planering
Om en person utan godtagbart skäl avböjer att delta i eller uteblir från praktik, kompetenshöjande verksamhet eller aktiviteter ska socialnämnden enligt 12 kap. 5 § SoL neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd. I bedömningen behöver nämnden väga in om det rör sig om enstaka eller upprepade tillfällen, vilken typ av misskötsamhet det handlar om och hur omfattande den har varit.
Om det finns särskilda skäl får nämnden avstå från att neka eller sätta ned försörjningsstödet. Det kan exempelvis handla om situationer där konsekvenserna framstår som orimliga. En individuell bedömning görs i varje enskilt fall.
