Demensutredning

Tidig upptäckt av demenssjukdom är viktigt för att ge rätt vård och omsorg. Vid demensutredningen görs först en grundläggande utredning som kallas basal demensutredning.

En basal demensutredning syftar till att fastställa

• om personen har en demenssjukdom eller annan sjukdom som orsakar symtomen
• vilken typ av demenssjukdom det handlar om
• vilka funktions- och aktivitetsbegränsningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera för dessa.

Vid en basal demensutredning grundar sig diagnostiken på

• en bedömning av sjukdomshistoria
• intervju med anhöriga
• fysiskt och psykiskt tillstånd
• test av kognitiv förmåga, till exempel förmågan att minnas, tankeförmåga och förmåga att tolka omgivningen
• bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga
• blodprovstagning
• provtagning av ryggmärgsvätska
• strukturell hjärnavbildning med datortomografi eller magnetkamera för att upptäcka sjukdomstillstånd som kan förklara eller bidra till nedsatt förmåga att minnas, tänka och tolka omgivningen.

Utvidgad demensutredning

Om den basala demensutredningen inte har gett tillräcklig information för att fastställa diagnos görs en utvidgad demensutredning.

Den utvidgade demensutredningen kan exempelvis bestå av

• fler tester av kognitiv förmåga av neuropsykolog
• avbildning av hjärnan med ytterligare metoder, till exempelfunktionell avbildning av hjärnan
• provtagning av ryggmärgsvätska.

Uppföljning

Att följa upp insatserna och behandlingen för personer med demenssjukdom är särskilt viktigt utifrån flera aspekter, till exempel:

• Personer med demenssjukdom är oftast äldre personer som har ökad risk för andra sjukdomar och ofta behandlas med flera läkemedel.
• Personer med demenssjukdom behöver oftast insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Eftersom sjukdomen innebär avtagande kognitiva funktioner, är det extra viktigt att det finns en samordnad planering för att personen med demenssjukdom ska få rätt insatser när det behövs.

Webbutbildning samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas när det finns behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. För personer med demenssjukdom uppstår det behovet tidigt och kvarstår sedan under hela sjukdomsförloppet. SIP vid demenssjukdom ställer därför särskilda krav på bland annat bemötande och kommunikation.

Utbildningen har tagits fram av Svenskt Demenscentrum i dialog med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Socialstyrelsen.

Webbutbildning Samordna med SIP — Svenskt Demenscentrum

Modell för standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom

Socialstyrelsen har tagit fram en modell för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.

Modellen består av tre delar som hänger samman:

• insatser, särskilda perspektiv och viktiga områden som behöver beaktas för en person med demenssjukdom vid kontakt med socialtjänsten och hälso- och sjukvården
• exempel på samverkansformer mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, mellan huvudmän och inom verksamheter
• verktyg för att underlätta samverkan, exempelvis samordnad individuell plan.

Översiktligt innebär det att modellen består av

• vad som behöver göras – erbjuda insatser
• hur detta kan göras – genom demensteam och samverkansteam
• vilka verktyg som kan användas – exempelvis samordnad individuell plan.

Modellen stödjer ett personcentrerat arbetssätt

Grunden för vård och omsorg om en person med demenssjukdom är ett personcentrerat förhållningssätt. Modellen är därför avsedd att stödja ett personcentrerat arbetssätt.

Behovet av insatser, de särskilda perspektiven och de viktiga områdena bedöms utifrån den enskilde individen. Det betyder att de insatser en person får under demenssjukdomens förlopp är olika för varje person. Samtidigt är den standardiserade modellen för att i samverkan erbjuda insatser eller beakta särskilda perspektiv och viktiga områden densamma under hela förloppet.

Checklista över insatser, särskilda perspektiv och viktiga områden

I det standardiserade insatsförloppet finns en checklista. Avsikten med checklistan är att ge en överblick över insatserna, särskilda perspektiv och viktiga områden att tänka på för respektive insats. Checklistan ligger som bilaga 1 i publikationen Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. 

Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom — Socialstyrelsen