Om demenssjukdomar

En person med demenssjukdom får ofta försämrat minne, nedsatt kognitiv förmåga och nedsatt förmåga att tolka sin omgivning. En del personer får nedsatt praktisk förmåga och vissa utvecklar personlighetsförändringar.

Demenssjukdom är en kognitiv sjukdom och finns i olika former. De tre vanligaste formerna är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och frontallobsdemens.

Gemensamt för alla demenssjukdomar är att man får nedsatt kognitiv förmåga. Det innebär till exempel att man kan få försämrat minne och nedsatt planeringsförmåga på grund av att nervceller dör. Andra symtom kan vara nedsatt praktisk förmåga som innebär större svårigheter att upprätthålla inlärda färdigheter eller att klara av vardagssysslor.

En del personer utvecklar personlighetsförändringar med nedsatt omdöme, hämningslöshet, aggressivitet, känslomässig avtrubbning och brist på empati. Men personens medvetande påverkas inte av sjukdomen.

Vid flera demenssjukdomar är det vanligt med snabba förändringar i stämningsläge.

Olika reaktioner vid demenssjukdom kan vara

  • ångest
  • depression
  • misstänksamhet
  • vanföreställningar
  • tvångsmässigt beteende.

Vissa riskfaktorer för demenssjukdom går att påverka i förebyggande syfte. Det kan göras exempelvis genom behandling mot högt blodtryck i medelåldern, fysisk aktivitet och aktiviteter som är mentalt och socialt stimulerande.

Risken att drabbas av en demenssjukdom ökar med stigande ålder. Nästan hälften av Sveriges 90-åringar har en demenssjukdom och 1-2 procent av 65-åringarna har sjukdomen. Merparten av de yngsta med demenssjukdom är mellan 60 – 65 år. Det finns idag 130 – 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, och av dessa är ca 2000 personer under 60 år.

Förvirringstillstånd vid demenssjukdom

Det är vanligt att personer med demenssjukdom blir förvirrade eller att de plötsligt inte känner igen sig. Vanföreställningar kan också förekomma, som innehåller upplevelser av att vara förföljd eller utsatt för stöld.

Förvirringstillstånd orsakas ofta av ökad fysisk och psykisk belastning, till exempel en infektion, ny medicin eller miljöombyte. Tecken på förvirringstillstånd kan vara att en person plötsligt ändrar sitt beteende och blir orolig, aggressiv eller får hallucinationer.

Det händer att personer med demenssjukdom inte känner igen familjemedlemmar, platser eller saker. Det händer också att personer med demenssjukdom inte förstår hur en penna eller gaffel ska användas. För anhöriga och närstående kan det vara mycket svårt att hantera sådana situationer.

Misstanke om förvirringstillstånd ska utredas skyndsamt så att orsaken som ligger bakom tillståndet snabbt kan åtgärdas.

Oro vid demenssjukdom

En person med demenssjukdom som är orolig eller ängslig kan visa det genom aggressivitet, rastlöshet, förändrad dygnsrytm eller genom att vara kontaktsökande.

Oro kan snabbt växa och därför är det viktigt att göra en bedömning av orsaken och göra nödvändiga åtgärder direkt. Oro kan vara en biverkan av läkemedel men kan också ha andra orsaker. Om det är möjligt ska orsaken till oro behandlas men vid behov finns även läkemedel mot själva oron. Man kan skapa en trygg omgivning kring personer med orostillstånd, till exempel med hjälp av närstående. Promenader och kroppskontakt kan också dämpa oro.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innehåller rekommendationer om utredning och uppföljning, multiprofessionellt arbete, stödinsatser, läkemedelsbehandling och utbildning. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

Demens ABC

Personcentrerad omvårdnad är kanske den viktigaste förutsättningen för en god demensvård. Webbutbildningen Demens ABC vill motivera dig till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se människan bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg du ger. Utbildningen är baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
En nationell strategi för demenssjukdom, Socialstyrelsen, 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter