Om demenssjukdomar

En person med demenssjukdom får ofta försämrat minne, nedsatt kognitiv förmåga och nedsatt förmåga att tolka sin omgivning. En del personer får nedsatt praktisk förmåga och vissa utvecklar personlighetsförändringar.

Demenssjukdomar finns i olika former. De tre vanligaste formerna är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och frontallobsdemens.

Gemensamt för alla demenssjukdomar är att man får nedsatt kognitiv förmåga på grund av att nervceller dör. Det innebär till exempel att man kan få försämrat minne och nedsatt planeringsförmåga. Andra symtom kan vara nedsatt praktisk förmåga som innebär större svårigheter att upprätthålla inlärda färdigheter eller att klara av vardagssysslor.

Demenssjukdom leder till att den kognitiva förmågan och funktions- och aktivitetsförmågan successivt försämras. Behovet av medicinska och sociala åtgärder ökar och förändras därmed över tid.

Demensjukdomen förändras över tid och diagnostiserad demenssjukdom brukar delas upp i tre stadier:

  • Mild demenssjukdom innebär att en person kan klara vardagen utan stora insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
  • Måttlig demenssjukdom innebär att personen behöver tillsyn, stöd och hjälp för att klara vardagliga sysslor.
  • Svår demenssjukdom innebär att personen behöver ständig tillsyn och hjälp med det mesta.

En del personer utvecklar personlighetsförändringar med nedsatt omdöme, hämningslöshet, aggressivitet, känslomässig avtrubbning och brist på empati. 

Vid flera demenssjukdomar är det vanligt med snabba förändringar i stämningsläge.

Olika reaktioner vid demenssjukdom kan vara

  • ångest
  • depression
  • misstänksamhet
  • vanföreställningar
  • aggressivitet.

Vissa riskfaktorer för demenssjukdom går att påverka i förebyggande syfte. Det kan göras exempelvis genom behandling mot högt blodtryck i medelåldern, fysisk aktivitet och aktiviteter som är mentalt och socialt stimulerande.

Risken att drabbas av en demenssjukdom ökar med stigande ålder. Nästan hälften av Sveriges 90-åringar har en demenssjukdom och 1-2 procent av 65-åringarna har sjukdomen. Merparten av de yngsta med demenssjukdom är mellan 60 – 65 år. Det finns idag 130 – 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, och av dessa är ca 2000 personer under 60 år.

Förvirringstillstånd vid demenssjukdom

Det är vanligt att personer med demenssjukdom blir förvirrade eller att de plötsligt inte känner igen sig i omgivningen. Vanföreställningar kan också förekomma, som innehåller upplevelser av att vara förföljd eller utsatt för stöld.

Förvirringstillstånd orsakas ofta av ökad fysisk och psykisk belastning, till exempel en infektion, undernäring, ny medicin eller miljöombyte. Tecken på förvirringstillstånd kan vara att en person plötsligt ändrar sitt beteende och blir orolig, aggressiv eller får hallucinationer.

Det händer att personer med demenssjukdom inte känner igen familjemedlemmar, platser eller saker. Det händer också att personer med demenssjukdom inte förstår hur en penna eller gaffel ska användas. För anhöriga och närstående kan det vara mycket svårt att hantera sådana situationer.

Misstanke om förvirringstillstånd ska utredas skyndsamt så att orsaken som ligger bakom tillståndet snabbt kan åtgärdas.

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom

Vid demenssjukdom kan olika beteendemässiga och psykiska symtom, BPSD, uppträda. BPSD kan uppträda under hela sjukdomsförloppet och symtomen kan vara övergående. Symtomen kan variera och bero på flera saker.

De kan exempelvis bero på en oförmåga att korrekt bearbeta information och förmedla sig, vilket exempelvis kan leda till hallucinationer, vanföreställningar och aggressivitet.

Ett annat vanligt symtom är oro. En person med demenssjukdom som är orolig eller ängslig kan visa det genom aggressivitet, rastlöshet, förändrad dygnsrytm eller genom att vara kontaktsökande.

Oro kan snabbt växa och därför är det viktigt att göra en bedömning av orsaken och göra nödvändiga åtgärder direkt. Oro kan vara en biverkan av läkemedel men kan också ha andra orsaker. Om det är möjligt ska orsaken till oro behandlas men vid behov finns även läkemedel mot själva oron. Man kan skapa en trygg omgivning kring personer med orostillstånd, till exempel med hjälp av närstående. Promenader och kroppskontakt kan också dämpa oro.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom innehåller rekommendationer om utredning och uppföljning, multiprofessionellt arbete, stödinsatser, läkemedelsbehandling och utbildning. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och profession inom området.

En nationell strategi för demenssjukdom – Slutrapport (pdf)

Socialstyrelsen har under fyra år haft i uppdrag att följa upp och långsiktigt hantera strategiska frågor inom den nationella demensstrategin som beslutats av regeringen. Viktiga steg har tagits för att genomföra en modell för ett samlat insatsförlopp och för att öka kunskapen om dagverksamhet och munhälsa. I sin slutrapport om arbetet hittills lyfter Socialstyrelsen förslag till fortsatt arbetet på de olika prioriterade områdena, till exempel för att skapa ett demensvänligt samhälle.

Webbinarium: Hur utvecklar och utvärderar man insatser med fokus på äldre med nedsatt kognitiv förmåga?

När man utvecklar insatser som riktar sig till äldre personer som har demenssjukdom eller andra tillstånd som medför nedsatt kognitiv förmåga, finns särskilda förutsättningar att ta hänsyn till. Men vad ska man tänka på, hur involverar man målgruppen och vilka är utmaningarna? Se webbinariet hos Forte.

Första målnivåerna för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen har för första gången satt upp mätbara målnivåer för ett antal rekommenderade åtgärder inom vård och omsorg om personer med demens. De innebär exempelvis att fler borde få en fullständig basal demensutredning och följas upp regelbundet efter att de fått sin diagnos.

Vägledning för en god munhälsa hos personer med demenssjukdom hos Socialstyrelsen (pdf)

Munhälsan behöver vara en del av den regelbundna uppföljningen av vården och omsorgen om personer med demenssjukdom. Risken för bristande munhälsa ökar redan tidigt i demenssjukdomen. Det kan leda till skador som ger smärta och försämrad allmän hälsa som följd. Men med rätt insatser under sjukdomsförloppet kan en god munhälsa bibehållas.

På djupet – Poddavsnitt om demenssjukdom och munhälsa

Poddavsnittet handlar om munhälsans betydelse för en god livskvalitet hos personer med demenssjukdom och hur vården och omsorgen kan bidra till det.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
En nationell strategi för demenssjukdom, Socialstyrelsen, 2017.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen, 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter