Tobaks- och nikotinbruk

För vissa grupper är rökning och snusning mer riskfyllt än för andra, och det är särskilt angeläget att de får hjälp och stöd att sluta. Exempel på sådana högriskgrupper är personer som har blodfettsrubbningar, högt blodtryck eller en lungsjukdom.

Vi ser över innehållet på sidan

Sidan håller på att uppdateras utifrån ny kunskap i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor.

All rökning är förenad med hälsorisker. Rökning orsakar till exempel sjukdomar i hjärta, kärl och lungor och flera olika typer av cancer. Minst hälften av dem som rökt länge dör i förtid och rökning förkortar livet med i genomsnitt tio år. 

Även snusning innebär hälsorisker. Det handlar till exempel om påverkan på hjärta och kärl, ökad risk för typ 2-diabetes och vissa typer av cancer. Personer som snusar har också en högre total dödlighet än personer som inte snusar. Hälsoriskerna vid snusning gäller både tobakssnus och nikotinsnus, som ibland kallas vitt snus.

Rekommendationer vid rökning

Till patienter som röker bör hälso- och sjukvården och tandvården erbjuda ett kvalificerat rådgivande samtal. Kvalificerat rådgivande samtal har bäst förutsättningar att ge önskad effekt och bör erbjudas i första hand. Ibland behöver patienter utöver samtal även erbjudas nikotinersättning eller receptbelagda läkemedel för att lyckas sluta röka.

Med rökning avses daglig rökning, oavsett mängd cigaretter. För gravida och personer som ska opereras inkluderas även mer sporadisk rökning, och för dessa grupper finns särskilda rekommendationer. 

För vissa grupper är rökning mer riskfyllt än för andra, och det är särskilt angeläget att de får hjälp och stöd att sluta röka. Exempel på sådana högriskgrupper är personer som har blodfettsrubbningar, högt blodtryck, övervikt eller fetma, lungsjukdom, cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, schizofreni och depression.

Ta del av de fullständiga rekommendationerna vid rökning i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor.

Rekommendationer vid snusning

Hälso- och sjukvården och tandvården bör erbjuda rådgivande samtal till personer som snusar och som riskerar att drabbas av sjukdom eller förvärrat hälsotillstånd.
Snusning under graviditeten kan också innebära risker, både för den gravida och för fostret eller det nyfödda barnet.

Ta del av de fullständiga rekommendationerna vid snusning i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor ger bland annat rekommendationer om vilket stöd hälso- och sjukvården och tandvården bör erbjuda till personer som röker eller snusar. Riktlinjerna är ett stöd för dem som beslutar om resurserna i hälso- och sjukvården och tandvården. Här kan du ta del av alla rekommendationer i riktlinjerna.

Rådgivande samtal – två filmer om att samtala om rökning

Socialstyrelsen har tagit fram två filmer om att samtala om rökning. Filmerna tar upp Rådgivande samtal – en enkel modell i fem steg för att samtala med patienter om rökning. De illustrerar två olika scenarier, ett där patienten vill sluta röka och ett scenario där patienten inte vill sluta röka.

Kvalificerat rådgivande samtal​

Filmerna om kvalificerat rådgivande samtal är ett exempel på hur hälso- och sjukvården kan arbeta med stöd till rökavvänjning enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor. Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson har tagit fram och medverkar på filmerna. De har tidigare varit publicerade av Natur & Kultur. Filmerna kan fungera som underlag för diskussion och reflektion på arbetsplatser och vid utbildningsträffar.

Vuxnas bruk av tobaks- och nikotinprodukter hos Folkhälsomyndigheten

Daglig rökning har minskat i Sverige men fortfarande ses stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen utifrån utbildning, inkomst och sysselsättning. Användningen av nikotinsnus och e-cigaretter ökar i befolkningen och är vanligast bland yngre. Se statistik från nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, från 2024.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2024.
Nationella riktlinjer 2024 – Indikatorer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2024.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.