Barns delaktighet i samband med placering i familjehem

Det förekommer att barn inte vet varför de har placerats. Det behöver inte betyda att barnet aldrig fått denna information utan kan bero på att barnet av olika skäl inte har kunnat ta till sig eller förstått informationen. Socialtjänsten är skyldig att ge barnet information om orsaken till placeringen. Det gäller både inledningsvis och, vid behov, vid återkommande tillfällen.

Du som handläggare behöver försäkra dig om att det är begripligt för barnet varför det placeras och återkomma till frågan vid flera tillfällen. Här behöver hänsyn tas till barnets ålder, mognad och förutsättningar att förstå informationen. Det är viktigt att barnet också får möjlighet att fråga och reflektera kring orsaken.

Det kan också vara relevant att informera om och samtala med barnet kring annat kopplat till beslutet om placering. Till exempel hur länge barnet kan komma att vara placerat, vad som krävs för att barnet ska kunna flytta hem igen, och så vidare.

Källor:
Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten
BBIC grundbok

Du som handläggare behöver i ett tidigt skede ha samtal med barnet om vad som kommer att hända, steg för steg, fram till inflyttningen i ett familjehem. Det är viktigt att lyssna på barnets synpunkter om processen och fånga upp barnets frågor. Du behöver även förklara hur det går till när socialtjänsten hittar ett lämpligt familjehem.

För den del av samtalet som handlar om vad som kommer hända barnet, steg för steg, kan du tillsammans med barnet titta på Karta Din väg till ett familjehem.
Ett stöd till dig för detta samtal finns i Stöd för samtal utifrån Karta – Din väg till ett familjehem.

När du ska förklara hur det går till när socialtjänsten hittar ett lämpligt familjehem kan du tillsammans med barnet titta på Karta En familj blir ett familjehem.
Ett stöd till dig för detta samtal finns i Stöd för samtal utifrån Karta En familj blir ett familjehem. 

Källor:
BBIC grundbok

Barnet kan behöva få uttrycka sina önskemål om ett kommande familjehem. Det är av stor betydelse att barnet får möjlighet att tillsammans med socialtjänsten sätta ord på vad som är viktigt för barnet och hur barnet önskar ha det. Det är också av stor betydelse att handläggaren ser till att barnet förstår att alla önskemål troligtvis inte kommer gå att uppfylla. Ett sådant här samtal som delvis handlar om att ge barnet realistiska förväntningar, behöver förberedas.

Olika delar i samtalet

Ett sådant samtal skulle kunna bestå av följande delar:

1. Presentera att idag ska ni prata om hur barnet önskar att det är att bo i ett familjehem
2. Förklara att du troligtvis inte kommer kunna uppfylla barnets alla önskemål

• Förklara vad detta beror på
• Eventuellt åter igen tillsammans med barnet titta på Karta En familj blir ett familjehem

3. Be barnet sätta ord på sin bild av ett familjehem - hur vill barnet ha det, vad är viktigast?
4. Beskriv för barnet vad som gäller om barnet och/eller vårdnadshavarna inte är överens med socialtjänsten om var barnet ska placeras

Stöd och förslag på vad du kan säga

Nedan ges stöd och förslag på vad du som handläggare skulle kunna säga i ett samtal om barnets önskemål gällande ett framtida familjehem. Förslagen är tänkta att användas som något att utgå ifrån. I de enskilda fallen kan du behöva lägga till, ta bort och formulera om för att innehållet ska passa i det specifika sammanhanget och för det specifika barnet.

Förklara att önskemålen kanske inte kommer gå att uppfylla

En viktig del i det här samtalet är att förklara för barnet att du troligtvis inte kommer kunna uppfylla barnets alla önskemål om ett framtida familjehem.

”Jag har ju tidigare beskrivit för dig hur det går till när vi söker efter ett familjehem. Så du förstår säkert allt det här redan. Men jag vill ändå säga igen att vi inte har så många familjehem att välja på. Det viktigaste är att familjehemmet passar just dig. Det kan betyda att flera av dina önskningar inte kommer gå att uppfylla. Men jag kan lova dig att vi kommer göra så mycket vi bara kan, för att det tilltänkta familjehemmet ska passa dig på bästa sätt.”

Det är också viktigt att på ett enkelt vis förklara för barnet vad som gäller om barnet och/eller vårdnadshavaren inte skulle vara överens med socialtjänsten om valet av familjehem. Det här behöver barnet få förklarat för sig redan i samband med att de beskriver sina önskemål om familjehem.

Prata om hur barnet önskar att det är att bo i ett familjehem

Ett sätt att prata om hur barnet önskar att ha det i ett familjehem kan vara att be barnet beskriva sin bild av ett familjehem.

”Idag tänkte jag att vi skulle prata om hur du önskar att det är i ett familjehem. Hur ser din bild av ett familjehem ut? Hur önskar du att det var? Vad är viktigast för att du ska trivas och må bra i ett hem?”

”Om du fick beskriva dom fem viktigaste sakerna med ett familjehem, vad skulle det då vara? Vilken av dessa fem saker skulle du säga är allra viktigast?”

Reflektionsmaterial

Här är ett stöd för dig som handläggare till att reflektera kring att ha samtal med barn om deras önskemål om familjehem. Stödet kan användas enskilt eller för diskussioner i mindre grupper på arbetsplatsen. Stöd för reflektion kring att samtala med barn om deras önskemål om familjehem

Källor:
Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten

När socialtjänsten har bedömt att ett familjehem kan vara aktuellt för ett specifikt barn behöver du som handläggare ge familjehemmet kortfattad information om barnet.

• Notera att socialtjänsten måste ta ställning till vilka uppgifter som kan lämnas till familjehemmet, antingen med stöd av samtycke eller annan sekretessbrytande bestämmelser.

Information om barnet kan ligga till grund för om familjehemmet anser sig kunna ta emot barnet eller inte. Familjehemmets respons på informationen kan även ge socialtjänsten en viktig indikation på hur familjehemmet kan matcha barnets behov.

Inför att socialtjänsten ger den här informationen till familjehemmet behöver socialtjänsten ha ett samtal med barnet, om vad barnet önskar att familjehemmet får veta om hen.

Barn och unga har i flera sammanhang uttryckt att de upplevt att familjehemmet har fått felaktig eller bristande information om dem och deras situation från socialtjänsten, något som de menar har lett till dåliga och avbrutna placeringar. Flera barn och unga påtalar vikten av att inte undanhålla känslig information om barnet för familjehemmet.

Samtidigt är det förstås individuellt vad ett barn vill att ett familjehem får information om. Med andra ord - det är viktigt att ha ett samtal med barnet om just detta.

Inledningsvis i ett sådant samtal behöver handläggaren förklara för barnet att barnets förslag och önskemål kommer ha betydelse, men att det är handläggaren som bedömer vilken information om barnet som familjehemmet behöver få. Om det är lämpligt, bland annat utifrån barnets ålder och mognad, kan handläggaren berätta för barnet vilken information som kommer ges till familjehemmet, och varför de behöver just den informationen.

Det kan vara svårt för ett barn att svara på en helt öppen fråga om vad de vill att familjehemmet informeras om. Därför kan det vara bra att fråga utifrån några olika områden. Nedan är förslag på några områden:

• Vad vill du att familjehemmet får veta om dig? Vad vill du att de inte ska få information om?
• Om vad du har för fritidsintressen, vad du tycker om att göra?
• Om dina vänner och vad ni brukar göra tillsammans?
• Om vad du har varit med om för svåra och jobbiga grejer?
• Om hur du mår nu och har mått tidigare?
• Om vad som gör dig orolig, rädd eller ledsen?
• Om vad som gör dig glad?
• Om vad du behöver hjälp med och vad du klarar bäst själv?

Ett underlag med det ovan kan med fördel skickas till barnet inför samtalet. Här är ett förslag på brev/mejl inför ett sådant möte som du kan utgå ifrån: Förslag på kallelse inför möte om vilken information barnet önskar att ett tilltänkt familjehem får om hen

Källor:
Pro-fam Processen vid utredning av familjehem
Vem bryr sig - när samhället blir förälder; Barns röster om att växa upp i den sociala barnavården. Barnombudsmannens årsrapport 2019.
Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten

Vid utredning av ett familjehem är en väsentlig del av arbetet insamling av uppgifter om familjehemmet. Uppgifterna behöver socialtjänsten för att kunna göra en bedömning av det tilltänkta familjehemmets lämplighet.

När det finns ett tilltänkt familjehem till ett barn, kan ett samtal med barnet vara ett viktigt underlag för vilken information som behöver samlas in om familjehemmet. Barnet behöver med andra ord få berätta och prata om vad barnet tycker är viktigt att få veta om ett tilltänkt familjehem.

Det kan vara svårt för ett barn att svara på en helt öppen fråga om vad de vill få reda på om ett tilltänkt familjehem. Därför kan det vara bra att utgå från några olika förslag som barnet får fundera över. 

• Familjehemsutredningen är en sammanfattning av de uppgifter som socialtjänsten har hämtat in om familjehemmet. Familjehemsutredningen ska bifogas underlaget för barnets eller den unges beslut om placering i familjehemmet. Barnet, om det har fyllt 15 år, och vårdnadshavaren har som i regel rätt att ta del av hela underlaget för beslut om vård. Det gäller även en ung person som ska placeras. Även barn som är yngre än 15 år kan med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad informeras om innehållet i familjehemsutredningen. Socialtjänsten behöver därför bedöma vilka uppgifter av integritetskänslig natur som man ska redovisa i den sammanställda familjehemsutredningen.

Barnets synpunkter är av stor betydelse men i slutändan är det du som handläggare som gör en bedömning av vilken information man ska fråga efter hos familjehemmet och vidare vad i denna information som kan lämnas vidare till barnet. Det är viktigt att beskriva det här för barnet, i samband med att man frågar om vilken information det vill ha om familjehemmet.

Här är ett stöd med förslag på vad man kan säga och fråga barnet om under ett samtal om vilken information barnet vill ha och kommer få om familjehemmet Stöd för samtal om vilken information barnet vill ha om familjehemmet

Källor:

Pro-fam. Processen vid utredning av familjehem
Om mitt nya hem, Maskrosbarn

När socialtjänsten har ett tilltänkt familjehem till ett barn behöver du som handläggare ha ett samtal med barnet där information ges om det tilltänkta familjehemmet. Ett sådant samtal kan ge barnet en bild av familjen och familjens vardag och möjlighet att vara delaktig i valet av familjehem.

Bygga upp en känsla av tillit till familjehemmet

Barn och unga med erfarenhet av att vara placerade i familjehem har beskrivit att de vid ett sådant samtal är upptagna av tanken att familjehemmet ska vilja dem väl. Det är därför viktigt att du funderar över hur du i samtalet kan skapa en sådan tillit till familjehemmet. Utöver att ge barnet relevant information om familjehemmet kan den här tilliten till familjehemmet byggas upp utifrån hur du lägger upp samtalet, vad det är du börjar med, vilka ord du använder och vad för känsla du förmedlar. Det finns inget facit för hur du gör detta, men det är viktigt att reflektera över hur du kan göra detta på bästa vis.

Samtal utifrån information om familjehemmet

Inför samtalet med barnet kan du utgå ifrån de förslag som ingår i Stöd för samtal om vilken information barnet vill ha om familjehemmet. Till samtalet försöker du ha med sig svar på alla dessa frågor, och särskilt svar på de frågor som barnet har beskrivit som viktiga. Du behöver också påminna dig om vad barnet tidigare har uttryckt för önskemål om familjehemmet, så att barnet kan få reda på om de här önskemålen går att tillgodose.

Viss information kan vara särskilt viktig att beskriva för barnet. Det är till exempel viktigt att beskriva hur familjehemmet geografiskt ligger i förhållande till både den skola barnet ska gå på och till var barnets biologiska föräldrar bor – hur kan barnet ta sig dit och hur lång tid kan det ta? En app-karta i telefonen kan du använda för att göra det här tydligt för barnet.

I samtalet går du tillsammans med barnet igenom relevant information om familjehemmet. Det är viktigt att du under samtalet är uppmärksam på barnets reaktioner på informationen, och då och då frågar vad barnet tänker om informationen och om det är något det undrar över. Det är också ett sätt att visa att barnet har rätt att komma till tals och att barnets åsikter och synpunkter har betydelse. Det kan också vara bra att föreslå att ni kan träffas snart igen för att fortsätta prata om detta. Då får barnet möjlighet att ”sova på saken”, och kanske komma på nya saker att fråga om.

Film och skriftlig sammanfattning om familjehemmet

Inför samtalet är det bra om du har förberett en skriftlig sammanfattning av informationen om familjehemmet, som är anpassad till barnets ålder och mognad och som barnet kan ta med sig hem. I en sådan skriftlig sammanfattning kan det vara bra att undvika att skriva ut den exakta adressen och namn.

Många barn uppskattar att informationen om familjehemmet också ges i form av en film inspelad av familjen. En film som du kan titta på och prata utifrån tillsammans med barnet. Om en sådan film kan tas fram behöver du i god tid innan det här samtalet be familjehemmet att spela in en sådan film. Det kan vara en enkel film inspelad med mobiltelefonen där familjehemsföräldrarna och övriga i familjen berättar kort om sig själva. Filmen kan också bestå av en rundvandring i och omkring familjens bostad och en titt in i det rum där det är tänkt att barnet ska sova.

När familjen har spelat in filmen behöver den föras över till socialtjänsten på ett säkert sätt, så att inte obehöriga kommer åt uppgifterna. Det ställer krav både på att uppgifterna skyddas vid överföringen och att bara den avsedda mottagaren kan ta del av uppgifterna. Kommuner kan ha olika lösningar för säker överföring av information. Vilken lösning familjehemmet ska använda får du beskriva utifrån vad som gäller i den enskilda kommunen.

Här finns ett förslag på stöd/mejl som kan ges till familjehemmet i samband med att du ber dem spela in en sådan film. Förslag på mejl till familjehem inför att spela in film med presentation av familjen och bostaden

Om det inte går att få till en sådan film, så kan handläggaren se till att barnet får foton på familjehemsföräldrarna och kanske övriga i familjen.

Källor:
Pro-fam. Processen vid utredning av familjehem.
Om mitt nya hem, Maskrosbarn

Det är bra om barnet och familjen kan träffas innan det är dags att flytta in och att barnet får vara med och påverka hur och var de ska träffas. Därför behöver du som handläggare ha ett samtal med barnet om detta.

Här är ett förslag på hur du kan inleda ett sådant samtal.

”Nu är det snart dags för dig att träffa familjehemmet, och komma på ett första besök i deras hus/lägenhet. Vad tänker du om det?”

”Jag kommer vara med första gången ni ses. Vad och hur skulle du vilja att vi gjorde den här första gången som ni ses?

Under samtalet som därefter följer finns det några saker som kan vara bra att prata med barnet om och höra vad det tycker. Till exempel:

• När barnet träffar familjehemmet första gången, vill barnet att det då bara är tillsammans med familjehemsföräldrarna eller att även övriga i familjehemmet är med?
• Vill barnet träffa familjehemmet själv tillsammans med handläggaren, eller vem skulle barnet vilja följer med?
• Var skulle barnet vilja träffa familjen första gången?
  
  På socialtjänstens kontor, hemma hos familjehemmet, hemma hos barnet, ute på något café eller att alla tillsammans gör något ihop, till exempel spelar minigolf eller bowlar?
  
  Ett sätt kan vara att man först ses ute någonstans, för att sedan tillsammans ta sig hem till familjehemmet.
  
  Kom ihåg att för vissa barn kan det vara viktigt att man ses någonstans där det inte finns någon risk att barnet träffar på någon det känner.

När barnet besöker familjehemmets bostad första gången kan det vara bra att inte bara visa barnet runt inne i huset utan även omkring huset och närmaste kvarteren. Om barnet ska gå i en ny skola, kan man försöka gå förbi den – om barnet själv vill det.      

När inflyttningen närmar sig för barnet är det flera olika samtal som behöver genomföras. Vissa av samtalen kan genomföras under ett och samma möte.

Oavsett vad samtalet handlar om är det viktigt att handläggaren är medveten om att detta ofta är en omvälvande händelse för barnet, som kan röra upp känslor och tankar. Utöver att stödja barnet i det praktiska behöver handläggaren vara uppmärksam på de här känslorna och tankarna, och stödja barnet i att hantera dem. Till exempel genom att fråga om hur det är, hur det känns och hur barnet tänker om allt som händer.

Tillsammans ta fram schema och kom-ihåg-lista

Barnet kan behöva få prata om hur det i detalj ska funka vid inflyttningen och vad barnet behöver fixa och ordna med fram till dess. Handläggaren kan hjälpa barnet att ta fram ett schema och/eller kom-ihåg-lista på olika saker som kommer att hända eller som ska göras. Det kan till exempel vara vad barnet behöver packa, när själva flytten ska äga rum, vem som kommer att följa med, hur resan dit kommer att göras, vad som händer i familjehemmet de första timmarna och dagarna och så vidare. Det är bra om barnet har möjlighet att påverka delar av detta, exempelvis vilken dag och vilken tid barnet ska flytta och vem som ska följa med.

Påminna om vilka familjehemmet är och hur det funkar där

Barnet kan åter igen behöva få beskrivet för sig vilka som bor i familjehemmet och hur det funkar där. Som utgångspunkt kan du ha den skriftliga sammanfattning med foton och filmen från familjehemmet som tidigare eventuellt har tagit fram. Annars kan du utgå från de frågor som finns i Stöd för samtal om vilken information barnet vill ha om familjehemmet.

Nu närmare inpå inflyttningen kan du behöva gå in på lite mer detaljer. Till exempel om det är några speciella regler eller vanor som familjen har, som är bra för barnet att känna till. Eller hur det fungerar med maten, om de har speciella mattider eller hur det går till när barnet ska äta. Du kan kanske berätta om hur det ser ut i rummet där barnet ska sova – vad finns det i rummet?

Dessa samtal kan du antingen genomföra själv tillsammans med barnet eller tillsammans med familjehemmet.

Mer i detalj beskriva vad som är viktigt för och om barnet

Det är viktigt att barnet nära inflyttningen får hjälp med att beskriva för familjehemmet mer i detalj om vem barnet är och vad som är viktigt för barnet, även om detta har gjorts tidigare. Som underlag för ett sådant samtal kan du ha det som framkom under tidigare samtal (till exempel under ”Samtal om vilken information barnet vill att familjehemmet får om barnet”)

Nu närmare inpå inflyttningen kan du behöva gå in på lite mer detaljer. Ett stöd för att prata om och samla in sådan mer detaljerad information kan vara BBIC dokumentationsstöd "Placeringsinformation". Den kan du gärna fylla i under samtal tillsammans med barnet och vårdnadshavarna.

BBIC dokumentationsstöd ”Placeringsinformation”

Placeringsinformationen kan sedan, tillsammans med annan information, lämnas till familjehemmet i samband med inflyttningen. Detta kan göras under det som inom BBIC kallas Placeringsmöte. Vid ett sådant möte deltar barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet tillsammans med dig som handläggare.

Samtalen fortsätter efter inflyttning

De här samtalen fortsätter för familjehemmet och barnet även efter att barnet har flyttat in. Stöd för detta finns i Ett hem att växa i – Familjehemmets bok.

Handläggaren kan även tipsa familjehemmet om ett material från Rädda Barnen. Detta material är en form av checklista som fokuserar på hur familjehemsföräldern kan hjälpa och trygga barnet genom anpassad information, struktur och nyfikenhet.

Rädda Barnen – Det första dygnet gör stor skillnad

Det är vanligt att barn som är placerade i familjehem funderar över vilka rättigheter de har i familjehemmet; om de har samma rättigheter som de andra barnen i familjen. Det här ska du som handläggare prata med barnet om, men det är också viktigt att ha en dialog om detta med familjehemsföräldrarna.

Det grundläggande i dessa samtal är vikten av att förmedla till barnet att hen har samma rättigheter som andra barn. Barnet har till exempel rätt att få hjälp med skolarbetet, ha sina personliga saker i fred, få den sjukvård som barnet behöver och att någon lyssnar på barnet.

Viktigt är också att du pratar om vad barnet kan göra om barnet inte trivs i familjehemmet. Budskapet är att barnet i första hand ska prata med någon vuxen i familjehemmet eller någon annan som barnet har förtroende för. Men också att barnet kan höra av sig till dig som handläggare. Det är därför barnet hela tiden ska ha aktuell information om hur barnet bäst tar kontakt med sin handläggare. Barnet ska också få information om möjligheten att ta kontakt med IVO för att berätta om något fungerar dåligt.

I dessa samtal kan du tillsammans med barnet titta in på Dina rättigheter i ett familjehem på IVOs webbplats: ”Dina rättigheter i ett familjehem” och Koll på soc ”Jag är placerad”. Det kan vara ett stöd för själva samtalet att titta runt där tillsammans. Men det blir också ett sätt att uppmärksamma barnet på dessa webbplatser, och vilket stöd som finns där för barnet.

Källor:
BBIC Grundbok
BBIC Placeringsinformation
Ett hem att växa i – Familjehemmets bok
Rädda Barnen – Det första dygnet gör stor skillnad
IVO ”Dina rättigheter i ett familjehem
Koll på soc

Du som handläggare genomför samtal med barnet även medan placeringen i familjehemmet pågår, bland annat som en del av socialtjänstens skyldighet att noga följa vården av placerade barn.

Uppföljning av ett barns placering i familjehem görs kontinuerligt under hela placeringen. Bland annat ska barnets särskilt utsedda socialsekreterare regelbundet göra personliga besök i familjehemmet där barnet bor och samtala enskilt med barnet. Syftet med samtalen är att få reda på om barnet tycker att hen:

– får vård som är meningsfull
– har en trygg och utvecklande relation till dem som genomför vården
– vistas i en säker och stimulerande miljö
– har kamrater och fritidsaktiviteter
– har en väl fungerande kontakt med vårdnadshavare och andra närstående
– får hjälp med skolarbetet
– trivs i förskolan eller skolan
– vid behov får tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård.

Ett annat tillfälle där barnets delaktighet är viktig är vid uppföljningsmöten. Syftet med dessa möten är bland annat att hämta in information för att kunna följa upp vård- och genomförandeplanen och se till att barnets behov tillgodoses.

Det är viktigt att du så mycket som möjligt försöker planera uppföljningsmöten tillsammans med barnet. Att barnet till exempel får möjlighet att lämna synpunkter på vem som ska delta på mötet och var och när mötet ska äga rum.

Under mötet gör du - tillsammans med barnet och övriga som deltar på mötet - en övergripande genomgång av barnets utveckling och viktiga händelser sedan förra mötet. Erbjud gärna barnet att börja berätta på mötet, så kan övriga sedan fylla på. Ytterligare stöd för att genomföra uppföljningsmöten finns i BBIC Grundbok.

Källor:
BBIC Grundbok
Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten

Precis som vid inflyttning i familjehemmet är det vid utflyttning viktigt att du som handläggare är medveten om att detta ofta är en påfrestande tid för barnet som kan skapa både förvirring, ovisshet och oro.

Du behöver fundera på vilket stöd barnet och familjehemmet kan behöva, inte minst för att säkra barnets delaktighet inför olika beslut och skeenden vid utflyttningen.

Information och stödjande samtal

Det kan finnas en hel del som barnet behöver information om och ha samtal kring inför utflyttning från familjehemmet. Vissa av dessa samtal kan du hålla själv och vissa kan familjehemsföräldrarna behöva hålla, men då är det viktigt att familjehemmet har fått relevant stöd för det.

Eftersom en utflyttning också innebär en inflyttning till någon annat så är det mycket som är detsamma som det som beskrivs ovan under rubriken Samtal inför inflyttning. Det kan även nu handla om att skapa en tydlighet genom att tillsammans med barnet göra ett schema och en komma-ihåg-lista.

Det är viktigt att barnet får tydlig information om och möjlighet att prata om vad det beror på att barnet ska flytta. Överhuvudtaget behöver du uppmärksamma på vilket sätt barnet behöver prata om det som har hänt och det som är på väg.

Det är bra om barnet får prata om hur hen vill att själva avskedet till familjehemmet ska gå till – ska det uppmärksammas på något sätt, en särskild fika eller middag? Det är också bra om barnet får prata om hur hen kan och vill ha kontakt med familjehemmet efter att barnet har flyttat.

Som stöd inför samtal med barnet inför utflyttning finns Rädda barnens material ”Bra avslut gör skillnad”. Det är en form av checklista som beskriver olika former av information som barnet kan behöva, samtal om hur det nu blir med vänner och fritidsaktiviteter samt mer praktiska detaljer inför att lämna familjehemmet.

För de unga som flyttar till eget boende efter placering finns materialet "På väg" i BBIC, som stöd för både planering av utflytt och för fortsatt stöd efter placering. Bland annat finns en enkät som den unge kan fylla i och gå igenom tillsammans med dig. Med hjälp av enkäten får den unge själv fundera över vilka styrkor och eventuella svårigheter det har inför vuxenlivet.

Om barnet uttrycker att det inte vill flytta från familjehemmet, så är det viktigt att du pratar med barnet om det. Information som kommer fram vid ett sådant samtal kan ligga till grund för om det behövs ett beslut om flyttningsförbud enligt 24 § LVU. Du kan också behöva förklara om och hur barnet kan överklaga ett beslut om att hen ska flytta från familjehemmet.

Stöd för att skapa barnets livsberättelse

För många barn kan det vara av betydelse att få hjälp med att samla minnen från tiden i familjehemmet. Det kan bli ett sätt att skapa sin livberättelse. Det kan göras till exempel i en pärm eller skrivbok med blanka sidor, där foton, teckningar och texter av barnet och familjehemsföräldrarna kan samlas. Om barnet flyttar till ett nytt familjehem, så kan det familjehemmet få i uppdrag att fylla på efterhand.

Källor:
Rädda barnen – Bra avslut gör skillnad
BBIC grundbok
BBIC På väg – Enkät för den unge
Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten