Den här sidan ger en sammanfattande orientering kring vad som gäller för socialtjänstens arbete med rekrytering och utredning av familjehem och jourhem.
Vem gör vad?
Socialnämnden
Socialnämnden är den del av kommunen som har ansvar för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen, exempelvis att ta emot anmälan, inleda utredning och besluta om insatser. I en del kommuner har den här nämnden ett annat namn. Socialnämnden består av politiker.
Socialtjänsten
Mycket av det praktiska arbetet som socialnämnden har ansvar för utförs av kommunernas socialtjänst. Det är som regel anställda i socialtjänsten som barn och föräldrar har kontakt med.
Övervägande om nätverksplacering
Vid en placering utanför det egna hemmet är det viktigt att ta hänsyn till barnets behov av att få behålla tryggheten i invanda förhållanden och kontakten med sitt ursprung och sitt naturliga nätverk. När ett barn placeras ska socialnämnden i första hand överväga om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Det innebär att möjligheterna att ta emot barnet hos det befintliga nätverket ska undersökas.
Om någon anhörig är villig att ta emot barnet måste nämnden utreda förutsättningarna för en sådan placering. Om flera anhöriga är villiga att ta emot barnet bör alla dessa utredas. Men vad som är bäst för barnet ska alltid vara avgörande.
Läs mer
Nätverksplaceringar och nätverkshem
Rekrytering – Min insats
För att underlätta kommunernas arbete med att rekrytera privatpersoner till uppdrag inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård, har Socialstyrelsen tagit fram Min insats.
Min insats består dels av en webbplats riktad till allmänheten, dels av kommunikationsbudskap för socialtjänstens rekryteringsarbete. Uppdragen som tas upp är familjehem, kontaktperson, kontaktfamilj, jourhem, god man och särskilt förordnad vårdnadshavare.
På webbplatsen Min insats finns till exempel berättelser från personer som gjort en insats och faktatexter om de olika uppdragen. Materialet är fritt för socialtjänsten att dela, så länge källa anges.
Socialstyrelsen har också samlat kommunikativa budskap för respektive uppdrag, som socialtjänsten kan använda i arbetet med att nå möjliga intresserade.
Min insats – budskap för kommunikation
Annat stöd i rekryteringen
Regional samverkan har visat sig vara framgångsrikt i kommuners rekrytering, genom att leda till ett effektivare arbete och en ökad tillgång på lämpliga familjehem. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i samråd med ett antal kommuner tagit fram stöd till kommuner som vill arbeta med regional samverkan i rekryteringen av familjehem.
Framgångsfaktorer vid rekrytering av familjehem – SKR
Utredning av familjehem styrs av lagar, föreskrifter och allmänna råd
Utredningen av familjehem regleras i socialtjänstlagen (SoL), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem, stödboende och hem för vård eller boende och socialtjänstförordningen (2001:957).
För att socialtjänsten ska få placera ett barn i ett familjehem eller ett jourhem krävs det att hemmet först har utretts av en socialnämnd. Ett tilltänkt familjehem i nätverket ska utredas på samma sätt som andra familjehem. Familjehemsutredningen är ett viktigt redskap för att se till att placerade barn och unga får en god vård. En familjehemsutredning bör vara så utförlig och tillförlitlig att den kan ligga till grund för en bedömning av om barnet kan få nödvändig vård i det aktuella hemmet.
Förutom att bedöma familjens lämplighet innebär utredningen en möjlighet för socialtjänsten att skapa en god kontakt med familjen och att lära känna familjens styrkor och utvecklingsområden, för att kunna anpassa framtida stöd. Familjehemmet får i sin tur veta mer om uppdraget. På så vis kan en bra grund läggas för det framtida samarbetet kring barnet och dess behov.
Processen vid utredning av familjehem
I en utredning av ett tilltänkt familjehem ska socialtjänsten både bedöma det tilltänkta familjehemmets allmänna lämplighet och hur väl hemmet möter behoven hos ett specifikt barn eller en ung person som behöver en placering.
Socialstyrelsen har tagit fram en översiktlig beskrivning av processen vid utredning av jour- och familjehem, inklusive nätverkshem för socialsekreterare. Det är ett stödmaterial som kan användas oavsett om det finns ett särskilt barn eller ung person i åtanke för placering.
Materialet består av en bild av processen och en samling hjälptexter där varje moment beskrivs mer utförligt. Processbilden visar olika moment och arbetsuppgifter i den ordning som professionen har beskrivit att de oftast genomförs. Men den som utreder kan utföra momenten i den ordning som passar bäst i varje specifik situation. Vissa moment kan också behöva göras löpande under processens gång.
Processbilden kan även användas i samtal med tilltänkta familjehem, eller med ett barn, barnets vårdnadshavare eller en ung person som väntar på placering. Samtalet kring bilden kan hjälpa barn, vårdnadshavare och unga att bli delaktiga i valet av familjehem.
Tillfälliga placeringar inom barnets nätverk
Om barnet placeras tillfälligt i en familj inom hens nätverk finns inte samma krav på utredning. Men socialnämnden ansvarar för att även ett sådant hem är lämpligt för barnet att vara i. En tillfällig placering kan bli aktuell när barnet behöver bo någonstans under en kortare period för att sedan återvända hem, eller under tiden som socialnämnden utreder ett familjehem där barnet kan bo mer stadigvarande.
En tillfällig placering kan inte pågå hur länge som helst. Då blir det en stadigvarande placering som ska utredas.
Privat placering
En privatplacering innebär att en överenskommelse har gjorts mellan barnets vårdnadshavare och en annan familj om att barnet ska bo stadigvarande i den andra familjen. Innan ett barn får flytta till en annan familj måste socialtjänsten lämna ett så kallat medgivande till att familjen tar emot barnet. För att ett medgivande av en privatplacering ska kunna lämnas, måste socialnämnden utreda hemmets lämplighet och förutsättningar att ta emot barnet. Kravet på medgivande inför en privatplacering ger socialtjänsten möjlighet att förhindra att barn flyttar till hem som inte är lämpliga.
Läs mer
- I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem, stödboende och hem för vård eller boende finns regler om vad en utredning ska omfatta.
- Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen, s. 151-162
En familj blir godkänd först vid en placering
Socialnämnden ska bedöma hemmets lämplighet genom att väga samman vad som har framkommit vid utredningen. Bedömningen och de uppgifter som ligger till grund för att bedöma det tilltänkta familjehemmet ska tillsammans med övriga fakta om familjen dokumenteras i familjehemsutredningen. Men den slutliga bedömningen av hemmets lämplighet görs först när det finns ett specifikt barn som är aktuellt för placering i hemmet. Det är alltså i förhållande till just det barnet som ett familjehem blir godkänt. Bedömningen – den så kallade matchningen – ingår i beslutsunderlaget för placeringsbeslutet.
I Socialstyrelsens handbok Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten finns mer information om vad som gäller vid utredning av familjehem.
Läs mer
Två standardiserade bedömningsmetoder – BRA-fam och Familjehemsvinjetter
Det finns flera etablerade metoder från olika aktörer för utredningar av tilltänkta familjehem inom socialtjänsten. Standardiserade bedömningar, med till exempel processmodeller och intervjuformulär, är en viktig del för att kunna göra en professionell bedömning.
Socialstyrelsens standardiserade bedömningsmetoder BRA-fam (Bedömning vid rekrytering av familjehem) och Familjehemsvinjetter bygger på empirisk forskning och familjehemsutredares erfarenheter och kunskaper. Dessa har pekat ut vissa faktorer som är relevanta vid rekrytering och bedömning av blivande familjehem. Faktorerna är dels relaterade till familjehemmet, dels till det placerade barnet.
Det är viktigt att komma ihåg att standardiserade bedömningsmetoder bara är en del av familjehemsutredningen. De kan inte ersätta någon annan del av utredningen utan är ett komplement. Även andra utredningsdelar, som till exempel referenstagning och hembesök, ska enligt SOSFS 2012:11 ingå för att socialnämnden ska kunna fatta ett välgrundat beslut om familjehemmet. Det är socialtjänsten som gör den slutgiltiga helhetsbedömningen – inte en bedömningsmetod.
BRA-fam
BRA-fam ska användas i ett initialt skede vid rekrytering av familjehem. Informationen från BRA-fam är tänkt att ligga till grund för en bedömning av om familjen ska utredas vidare.
De personer som anmäler sitt intresse för att bli familjehem får individuellt fylla i ett formulär. Formuläret är konstruerat för att i början av utredningsprocessen ge underlag för en mer begränsad bedömning, med fokus på risker som bedöms vara så allvarliga att utredningen inte bör påbörjas eller gå vidare. Avsikten med formuläret är också att personerna ska få en insikt om vilka krav som ställs på ett familjehem och vad som förväntas av dem.
När det tilltänkta familjehemmet har fyllt i formuläret återlämnas det till utredaren för bedömning. Den initiala bedömningen följs sedan upp i den fortsatta utredningen. BRA-fam kan användas både vid rekrytering av familjehem som inte har någon tidigare relation till familjen och hem i barnets nätverk samt vid rekrytering av jourhem.
Manual till BRA-fam – Socialstyrelsen
Familjehemsvinjetter
Som stöd under den fortsatta utredningen kan bedömningsmetoden Familjehemsvinjetter användas. Med hjälp av den kan socialtjänsten på ett strukturerat sätt samla in och sammanställa information om det blivande familjehemmets förmåga att hantera några av de utmanande situationer som ofta uppkommer i uppdraget som familjehem. Metoden är tänkt att uppmuntra den tilltänkta familjehemsföräldern att reflektera över föräldraförmågor, personliga känslor, resurser och behov av stöd inför uppdraget som familjehem.
Familjehemsvinjetter består av manual, intervju och bedömningsguide. Intervjun innehåller nio vinjetter som tar upp vardagssituationer som kan inträffa inom ramen för uppdraget som familjehem. Med hjälp av bedömningsguiden gör familjehemsutredaren en bedömning av intervjupersonens svar, för att få en bild av den blivande familjehemsförälderns beredskap inför uppdraget.
Till hjälp för att börja använda Familjehemsvinjetter finns ett kompletterande stöd till manualen. Stödet är webbaserat och finns på Socialstyrelsens utbildningsportal. Det innehåller bland annat intervjufilmer med socialsekreterare som använt metoden, olika övningar, presentationsmaterial och frågor och svar.
Manual till Familjehemsvinjetter, vinjetter, bedömningsguider, teknisk rapport – Socialstyrelsen
Stöd till implementering av Familjehemsvinjetter – Socialstyrelsens utbildningsportal