Trygghet för långsiktigt placerade barn

Utgångspunkten i sociallagstiftningen är att barn som är placerade i familjehem ska återförenas med sina föräldrar när målet med vården är uppnått. Men ibland är en återförening inte det bästa för barnet. I de fallen behöver socialtjänsten arbeta för att skapa långsiktig trygghet och stabilitet för barnet på annat sätt. Det kan till exempel ske genom vårdnadsöverflyttning eller adoption.

För vissa barn är det tydligt redan vid placeringens inledning att behovet av boende i en annan familj är långvarigt. För andra blir det tydligt under placeringens gång. För dessa barn kan det vara nödvändigt att frångå principen om återföring med föräldrarna.

När en återförening inte bedöms vara till barnets bästa, finns det tre huvudsakliga alternativ för socialtjänsten att överväga:

  • Barnet blir långvarigt placerat i familjehemmet, och föräldrarna är fortsatt vårdnadshavare.
  • Familjehemsföräldrarna blir utsedda till särskilt förordnade vårdnadshavare genom en vårdnadsöverflyttning.
  • Barnet adopteras av familjehemsföräldrarna, om vårdnadshavarna samtyckt till det. Är barnet 12 år eller äldre krävs även barnets samtycke.

Viktigt bedöma långsiktigheten tidigt

För de barn som är i behov av en långvarig placering där vårdnadsöverflyttning eller adoption kan bli aktuell är familjehemmets inställning avgörande. Det är därför viktigt att tidigt bedöma barnets behov av långsiktighet och välja familjehem utifrån den bedömningen.

Frågor om adoption, vårdnadsöverflyttning och familjehemmets inställning till en varaktig relation kan behöva uppmärksammas redan i rekryteringsprocessen. När risken är stor för att ett barn inte kommer att kunna återförenas med föräldrarna är det viktigt att socialtjänsten klargör detta och tar hänsyn till familjehemmets inställning till långsiktigheten i en placering.

Vårdplanen ska efter två år beskriva barnets långsiktiga boende

När ett barn placeras i ett familjehem görs en övergripande plan för den vård barnet ska få. Vårdplanen kan till en början ha som mål att barnet ska återförenas med föräldrarna. Men senare kan det visa sig att barnet av olika skäl behöver stanna i familjehemmet en längre tid eller växa upp där. Då behöver vårdplanen uppdateras för att beskriva den nya inriktningen.

Vårdplanen ska senast uppdateras när barnet varit placerat i två år. Den ska då beskriva barnets långsiktiga boende. Därefter ska vårdplanen uppdateras vid behov.

Överväganden om placeringen minst var sjätte månad

Minst var sjätte månad ska socialnämnden överväga om barnets familjehemsvård fortfarande behövs, och hur den i så fall bör inriktas och utformas framåt.
Så snart det står klart att barnet behöver stanna i familjehemmet bör socialtjänsten regelbundet lyfta frågan om barnets framtida boende. Hur dessa samtal ska föras, vilka som ska delta och vid vilken tidpunkt, behöver bedömas från fall till fall. Barnets individuella vårdplan och genomförandeplan kan användas som utgångspunkt för samtalen.

I vissa fall kan den långsiktiga planeringen göras på ett tidigt stadium, till exempel om det kan antas att föräldrarna inte på lång tid framöver kommer att kunna ta hand om barnet. I andra fall kan det ta längre tid och sammanfalla med treårsregeln för övervägande om vårdnadsöverflyttning eller vid en senare tidpunkt (se följande avsnitt om vårdnadsöverflyttning).

Vårdnadsöverflyttning ska övervägas efter två år

När ett barn har varit placerat i samma familjehem i två år, ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Ett sådant övervägande ska sedan göras återkommande varje år, eller oftare om behov finns. För vissa barn kan det bli aktuellt att överväga vårdnadsöverflyttning i ett tidigare skede än efter två år. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande.

Vid överväganden ska socialnämnden särskilt väga in

  • barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnadsöverflyttning
  • barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt
  • familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med sina föräldrar och andra närstående
  • barnets relation till sina föräldrar.

Bestämmelsen om överflyttning av vårdnaden är främst till för att förhindra att ett barn som har rotat sig i ett familjehem rycks upp från en miljö där det känner en större trygghet och förankring än i sitt föräldrahem.

När familjehemsföräldrarna blir barnets nya vårdnadshavare upphör familjehemsplaceringen. De tidigare familjehemsföräldrarna kan få fortsatt råd och stöd av socialtjänsten om de vill. Kommunen kan även fortsätta ge ersättning efter vårdnadsöverflyttningen, men det finns inget krav på det. Syftet med fortsatt råd, stöd och ersättning är att underlätta för de familjehem som överväger att överta vårdnaden av ett placerat barn.

I Socialstyrelsens handbok Placerade barn och unga finns mer information om handläggningen av en vårdnadsöverflyttning, de nya vårdnadshavarnas ansvar, socialnämndens fortsatta ansvar med mera.

Läs mer:

Flyttningsförbud om en flytt är skadlig för barnet

Flyttningsförbud innebär ett förbud för vårdnadshavaren att flytta barnet från ett familjehem. Grunden för flyttningsförbudet är att själva separationen eller flyttningen är skadlig för barnet. Det kan till exempel vara när barnet har varit placerat en längre tid och hunnit få starka band till hemmet där hen vistas.

Flyttningsförbud kan användas för att förhindra en hemtagning av barnet vid en olämplig tidpunkt eller att hemtagning sker alltför snabbt. Exempel på situationer när flyttningsförbud kan användas är

  • i avvaktan på att en ansökan om att barnet ska placeras enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) prövas
  • i avvaktan på att frågan om vårdnadsöverflyttning prövas.

Innan vården av ett barn i familjehem upphör måste socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Ett flyttningsförbud är i grunden tänkt att vara en tillfällig åtgärd, men det finns ingen tidsgräns för hur länge det får pågå. Socialnämnden ska överväga flyttningsförbudet minst var tredje månad.

Förvaltningsrätten beslutar om flyttningsförbud efter ansökan av socialnämnden. Socialnämnden får besluta om tillfälligt flyttningsförbud, om det är sannolikt att ett flyttningsförbud behövs, och barnets hälsa eller utveckling kan skadas i väntan på rättens beslut.

I Socialstyrelsens handbok Placerade barn och unga finns mer information om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda samt om handläggningen av frågor som rör flyttningsförbud.

Läs mer:

Adoption alternativ i vissa situationer

Adoption av barn i familjehem kan vara aktuellt i vissa situationer. Det kan exempelvis gälla barn vars föräldrar är avlidna, eller barn som placerats som späda och där socialtjänsten bedömer att utsikterna för att de ska kunna leva med de biologiska föräldrarna är små.

Socialnämnden kan väcka frågan om adoption med familjehem, föräldrar och barn om man bedömer att det är för barnets bästa. En grundförutsättning för adoption är att barnets vårdnadshavare samtycker till det. Har barnet fyllt 12 år krävs även barnets samtycke. Även i de fall samtycke inte krävs ska både barnets och föräldrarnas inställning till adoptionen utredas.

Det är familjehemsföräldern som ansöker hos tingsrätten om att få adoptera barnet. Tingsrätten gör en lämplighetsbedömning och fattar beslut om adoptionen, där bland annat barnets behov av adoption och den sökandes lämplighet vägs in.

I Socialstyrelsens handböcker finns mer information om förutsättningarna för adoption, adoptionsutredning, barnets rättsliga ställning efter en adoption, adoptivföräldrarnas ansvar och underhållsskyldighet med mera.

Läs mer:

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter