Skolgång – familjehemsplacerade barn

Socialtjänsten ska arbeta för att familjehemsplacerade barn får den utbildning och det stöd de har rätt till. En fungerande skolgång är en viktig skyddsfaktor mot framtida problem.

När vi här skriver ”barn” eller ”barnet” ingår även unga i åldern 18-20 år, när det gäller regler för skolgång.

Bra skolgång viktig skyddsfaktor

Barn som har vuxit upp i samhällsvård löper flera gånger större risk än andra barn att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Forskning visar att en av de starkaste skyddsfaktorerna mot en sådan utveckling är att barnet har haft en bra skolgång. Det motverkar både framtida ohälsa, missbruk och kriminalitet och ökar chansen att komma in på arbetsmarknaden. För ensamkommande barn är utbildning och en fungerande skolgång även en viktig framgångsfaktor för att kunna etablera sig i det nya landet.

Barn i familjehem har sämre skolresultat

Barn i familjehem fullföljer grund- och gymnasieskola i mycket lägre utsträckning än andra barn. De har också generellt sett lägre betyg, trots att de har samma förmågor som andra barn. Det kan finnas flera förklaringar till det. Många barn som placeras har till exempel en historia av försummelse och vanvård innan placeringen, vilket påverkar uppväxten på olika sätt, som bland annat skolgången. Oavsett skäl behöver socialtjänsten uppmärksamma och stödja barnens skolgång. Familjehemsföräldrarna kan behöva stöd från socialtjänsten för att i sin tur kunna ge barnen ett bra stöd.

Webbinarium – bättre skolgång för placerade barn och unga

Hur kan skolan och socialtjänsten tillsammans verka för att placerade barn och unga ska få en bättre skolgång? I webbinariet som sändes 21 april 2023, delar vi bland annat med oss av forskning på området och presenterar SAMS – samverkansstöd för skola och socialtjänsten. 

Syntolkad version av webbinariet om bättre skolgång för placerade barn och unga

Vad säger placerade barn och unga om sin skolgång?

När placerade barn och unga i olika undersökningar har delat med sig av erfarenheter kring sin skolgång, har de bland annat lyft vikten av övergripande hjälp för att må bra. Det kan till exempel vara att få prata med en psykolog och att få hjälp med mat- och sovvanor. Flera nämner också att de gärna vill få stöd med rutiner och struktur i vardagen, som att komma upp på morgonen och komma iväg till skolan. Det är viktigt att familjehemsföräldrar visar intresse och frågar hur det går i skolan, och att de hjälper till med läxor. Placerade barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påpekar särskilt att rätt stöd och anpassningar är viktigt för att de ska ha möjlighet att utvecklas och må bra.

Förutsatt att barnen trivs i skolan kan den ge stor trygghet i vardagen. Därför tycker barn och unga också att det är viktigt att de inte ska behöva byta skola om det inte är absolut nödvändigt.

Socialtjänstens ansvar i korthet

Placerade barn och unga har samma rätt till utbildning och skolgång som andra barn och unga. Socialtjänsten ska arbeta för att placerade barn får den utbildning de har rätt till. Det innebär att socialtjänsten behöver samverka med skolan och se till att det finns en mottagande skola inför placeringen. Socialtjänsten ansvarar för att mottagande skola får information om att barnet kommer att börja där. Rektor från barnets tidigare skola ansvarar för att lämna över pedagogisk information om barnet. För att socialtjänsten ska kunna lämna ut uppgifter som berörs av sekretess behövs samtycke från barnets vårdnadshavare och även från barnet själv utifrån hens ålder och mognad.

Barnets situation och behov när det gäller skolgången kan tas upp i den utredning socialtjänsten gör inför familjehemsplaceringen. Om barnets skolsituation inte har kartlagts under utredningen kan det behöva göras i samband med att genomförandeplanen upprättas. Om särskilda insatser behövs ska de beskrivas i barnets vårdplan. Genomförandeplanen ska beskriva när, hur och vem som ska genomföra dem.

Under placeringen ska socialtjänsten följa upp barnets skolgång. Det görs till exempel genom att ha kontakt med skolan och att prata med familjehemmet. Genom enskilda samtal med barnet kan socialtjänsten få reda på hur barnet själv ser på sin skolsituation.

Socialtjänsten behöver också ha kontakt med skolan inför att familjehemsvården ska avslutas, på samma sätt som när vården inleddes.

Socialstyrelsens stöd för arbetet med placerade barns skolgång

Socialstyrelsen har tagit fram olika typer av stöd och vägledningar för socialtjänsten i arbetet med att uppmärksamma och stödja placerade barns skolgång. Här är några exempel:

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2023.
Ensamkommande barn och unga – handbok för socialtjänsten. Socialstyrelsen 2020.
Grundbok i BBIC. Socialstyrelsen 2023.
SAMS – Samverkan socialtjänst skola. Obruten skolgång för placerade barn. Socialstyrelsen 2021.
Ett hem att växa i. Grundutbildning för familjehem. Socialstyrelsen 2017.
Att lyssna på barn i familjehem. En nationell brukarundersökning om familjehemsplacerade barns upplevelser av vården. Socialstyrelsen, 2021.
Vinnerljung, B, Andreasson, T. Forskning i korthet: Barn och unga i samhällets vård – Forskning om den sociala dygnsvården. Stockholm. Forte. 2015.
Fatta läget. Om systematisk uppföljning av den sociala dygnsvården för barn och unga. Rapport 2018:9. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. 2018.
"Var ska jag hamna?” Röster från placerade barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Riksförbundet Attention. 2020/21.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.