När vi här skriver ”barn” eller ”barnet” ingår även unga i åldern 18–20 år, när det gäller regler för hälso- och sjukvård och tandvård.
Placerade barns behov av hälso- och sjukvård är stort
Trots samhällets särskilda ansvar för placerade barn, har en stor andel av dem bristande fysisk, psykisk och psykosocial hälsa. Barnen har ofta en rad hälsoproblem när de placeras och de har också en högre risk för framtida hälso- och psykosociala problem. Till exempel har de i lägre utsträckning än andra barn tagit del av barn- och skolhälsovårdens basprogram, med vaccinationer, fyraårskontroller, syn- och hörselundersökningar med mera.
Bland placerade barn och unga finns också ofta en psykisk problematik, med bland annat hög förekomst av adhd. Förskrivningen av psykofarmaka till dem är även mycket hög jämfört med deras jämnåriga. Forskning har visat att dessa barns problem inte alltid har upptäckts och åtgärdats.
Vad säger den lagliga regleringen?
För att barnet ska få sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda, behöver socialnämnden exempelvis samarbeta med hälso- och sjukvården så att insatserna blir samordnade. Den region där barnet befinner sig ska erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård när sådan behövs. Alla barn ska erbjudas samma vård, vilket då även inkluderar familjehemsplacerade och asylsökande barn.
Kommuner och regioner ska ingå överenskommelser om samarbete
Kommuner och regioner ska ingå överenskommelser om samarbete kring barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet. Överenskommelserna ska bidra till samverkan och ansvarsfördelning, både inför en placering, under genomförandet av familjehemsvården och inför att den ska avslutas. Exempel på vad som kan ingå i överenskommelserna är rutiner för hälsoundersökningar av barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet.
Barn ska erbjudas en hälsoundersökning inför placering
När ett barn ska placeras, ska socialnämnden meddela regionen att barnet ska erbjudas en hälsoundersökning. Enda undantaget från att undersökningen ska erbjudas, är om socialnämnden bedömer att den inte behövs. Det gäller till exempel om barnet redan har gjort en hälsoundersökning under det senaste året, eller om placeringen förväntas bli mycket kortvarig. Det kan också gälla om ensamkommande barn eller unga har erbjudits hälsoundersökning enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera och den motsvarar den undersökningen som barn och unga ska erbjudas inför placering.
Den medicinska bedömning som görs i hälsoundersökningen kan användas i socialnämndens planering av arbetet för att se till att barnet får den hälso- och sjukvård och tandvård hen behöver. Hälsoundersökningen ger också ett underlag för hur hälso- och sjukvården och tandvårdens fortsatta kontakter med barnet ska se ut.
Trots att det finns ett regelverk kring hälsoundersökningar, visar en kartläggning från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) 2021 att 68 procent av barnen som placerats enligt socialtjänstlagen (SoL) och 32 procent av dem som placerats enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), inte hade genomgått en hälsoundersökning. Socialtjänsten behöver därför uppmärksamma frågan.
Läs mer
- Hälsoundersökningar av placerade barn och unga – Nationell kartläggning av hälsoundersökningar av placerade barn och unga – Socialstyrelsen
- Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
- Meddelandeblad 1/2020 om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2019:19) om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet m.m. – Socialstyrelsen
- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2019:19) om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet m.m. – Socialstyrelsen
HälsoSAMS – Samverkan socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård
Barn och unga i samhällsvård har betydligt fler hälsoproblem än sina jämnåriga. För att placerade barn och unga ska få en god och jämlik hälsa behöver socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården samverka. HälsoSAMS är ett konkret och praktiskt stöd för att underlätta samverkan utifrån gällande lagar och regler. Stödet finns i tre versioner; en för socialtjänsten, en för hälso- och sjukvården och en för tandvården.
Webbinarium – Bättre hälsa för placerade barn och unga – fokus sexuell och reproduktiv hälsa
Barn och unga som är placerade i samhällsvård har fler hälsoproblem och ett generellt större behov av hälso- och sjukvård än andra jämnåriga. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är ett område där själva placeringen kan vara en försvårande omständighet för att få tillgång till rätt stöd.
Webbinariet handlade om hur vi kan arbeta för att placerade barn och unga ska få tillgång till det stöd som kan behövas för en bättre sexuell och reproduktiv hälsa.
Webbinarium – Bättre hälsa för placerade barn och unga
Hur kan vi stärka arbetet inom sociala barn- och ungdomsvården? Barn och unga som befinner sig i social dygnsvård har fler hälsoproblem och större behov av hälso- och sjukvård än andra jämnåriga. Placerade barn har också sämre munhälsa och besöker tandvården mer sällan. I webbinariet som sändes 1 september 2023, får vi ta del av vad forskningen visar om placerade barn och ungas hälsa och munhälsa och vad lagen säger om ansvaret för hälsoundersökning. Vi får även en presentation av samverkansstödet HälsoSAMS och lyssna på lärande exempel från Skurups kommun och VoB Syd.
Barns hälsa är en viktig del i planering och uppföljning
Barns behov av särskilda hälso- och sjukvårds- och tandvårdsinsatser ska finnas med i de planer som socialtjänsten tar fram när barnet placeras. Behoven kan ha uppmärksammats i hälsoundersökningen eller på annat sätt. De särskilda insatser som behövs ska beskrivas i barnets vårdplan. Genomförandeplanen ska beskriva när, hur och vem som ska genomföra insatserna.
När ett barn har behov av insatser från både socialnämnden och hälso- och sjukvården kan kommunen eller regionen begära att en gemensam individuell plan, en så kallad SIP, tas fram.
Socialtjänsten ska noga följa barnets placering genom bland annat besök och samtal med barnet och familjehemsföräldrarna. I samtalen med barnet kan socialtjänsten undersöka om barnet upplever att hen får hälso- och sjukvård och tandvård när hen behöver det.
I uppföljningarna ska socialtjänsten särskilt uppmärksamma barnets hälsa. Socialtjänsten ska aktivt arbeta för att undersökningar, insatser och behandlingar som barnet kan vara i behov av genomförs.
I BBIC (Barns behov i centrum) finns konsultationsfrågor som socialtjänsten kan använda som stöd för att få in information från hälso- och sjukvården och tandvården. Där finns också ett stöd för begäran om hälsoundersökningar.
Material för BBIC – Socialstyrelsen
Rätt till en god tandvård
Sjukdomar i munnen kan påverka både den allmänna hälsan och livskvaliteten. Om de inte behandlas kan de leda till ett livslångt behov av tandvård. Placerade barn och unga har inte bara sämre psykisk och somatisk hälsa än andra barn, utan även sämre munhälsa. Trots det besöker de tandvården mer sällan. Studier har också visat att unga vuxna som varit placerade under uppväxten har fler hål i tänderna och besöker tandvården mer akut än de som inte varit placerade.
Socialtjänsten behöver uppmärksamma placerade barns munhälsa och tandvård. Grunderna till en god munhälsa kommer i första hand från den dagliga munhygienen.
Familjehemsföräldrar kan behöva ökat stöd från socialtjänsten och tandvården för att på bästa sätt kunna tillgodose barnens behov av munhygien och tandvård. De behöver ha kunskaper om munhälsa och munhygien, och om regionernas listnings- och kallelsesystem. En kartläggning från Socialstyrelsen 2020 visade att även handläggare och chefer inom socialtjänsten behöver ökade kunskaper om placerade barns munhälsa och tandvård.
Redan i barnavårdsutredningen inför en placering kan socialtjänsten behöva prata med tandvården om barnets specifika behov. Munhygienrutiner och tandvårdsbesök kan också behöva följas upp under den tid placeringen pågår.
BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen
Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga finns Barns behov i centrum, BBIC, hos Socialstyrelsen. BBIC innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. Det är anpassat efter socialtjänstens regelverk.