Att utreda rätten till ekonomiskt bistånd är en central uppgift som ingår i handläggningsprocessen. För att bedöma vilket bistånd som ska beviljas behöver handläggaren ta hänsyn till flera aspekter, individuella förutsättningar och till barnrättsperspektivet.
Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättssäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Vid utredningen av rätten till ekonomiskt bistånd måste handläggaren ta hänsyn till flera aspekter.
Utredningen behöver besvara frågeställningarna om förutsättningarna för rätt till ekonomiskt bistånd är uppfyllda, om behovet kan tillgodoses på något annat sätt och vilket biståndsbelopp som ska beviljas.
Vid bedömningen behöver handläggaren ta hänsyn till individuella förutsättningar och behov, samt till barnrättsperspektivet.
Den som ansöker om bistånd behöver medverka till att utredningen går att genomföra och att uppgifter går att kontrollera.
Är förutsättningarna för rätt till bistånd uppfyllda?
Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försörja sig och sin familj. Handläggaren behöver bedöma om personen eller familjen inom ramen för sin förmåga kan anses ha gjort allt de kunnat för att undvika försörjningsproblem.
Exempel på krav som normalt kan ställas:
- Den som arbetar deltid behöver ta ett heltidsarbete om det går att få.
- Den som är arbetslös ska stå till arbetsmarknadens förfogande på heltid och vara villig att ta erbjudet lämpligt arbete. Personen ska vara inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller i kompetenshöjande verksamheter eller praktik som anordnas av kommunen.
- Den som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på heltid på grund av sjukdom eller ohälsa behöver styrka detta med ett relevant läkarutlåtande som styrker oförmåga att arbeta. Det är inte sjukdomen i sig som ska bedömas utan arbetsoförmågan.
- Den som inte är svensk eller nordisk medborgare ska antingen ha uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare s.32-35 – Socialstyrelsen
Kan behovet tillgodoses på något annat sätt?
Ekonomiskt bistånd är samhällets yttersta skyddsnät. En person eller familj har rätt till sin försörjning eller livsföringen i övrigt om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Annat sätt kan exempelvis vara annans försörjningsskyldighet, lön eller tillgångar, socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar som hushållet har rätt till. I vissa fall ska försörjningsbehovet tillgodoses av Migrationsverket eller genom ersättningar från exempelvis Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan.
Aktörer som kan tillgodose försörjningsbehov
Aktörer som kan tillgodose försörjningsbehov är Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket, Centrala studiestödsnämneden, CSN, försörjningsskyldiga och Försäkringskassan. Socialtjänstens uppgift är att komma in i sista hand.
Vad som avgör om ekonomiskt bestånd beviljas
Inkomster och tillgångar
Alla hushållets egna inkomster och faktiska tillgångar ska som huvudregel användas för försörjningen innan ekonomiskt bistånd kan bli aktuellt. Särskilda regler gäller exempelvis för barns inkomster som i vissa fall ska undantas.
Tillgångar kan vara mer eller mindre tillgängliga. Kontanter och medel på bankkonton kan vanligtvis tas i anspråk direkt, men även bilar kan till exempel vara en lätt säljbar tillgång. Andra tillgångar som exempelvis ett fritidshus kan ta längre tid att sälja. En bedömning måste göras i varje enskilt fall.
Bevilja ekonomisk hjälp mot återkrav
I vissa fall görs bedömningen att förutsättningarna för rätt till ekonomiskt bistånd inte föreligger på grund av tillgångar. Personen kan vara förhindrad att omgående omsätta en fast tillgång till pengar och då finns i stället möjlighet att bevilja ekonomisk hjälp mot återkrav i avvaktan på försäljning.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Försörjningsskyldighet
I samband med ansökan om ekonomiskt bistånd är det hushållet som utgör en ekonomisk enhet vilket innebär att de vuxna i regel har ett gemensamt ansvar för hushållets försörjning. Civilrättsligt är makar och registrerade partner alltid ömsesidigt försörjningsskyldiga. Även sambor är försörjningsskyldiga gentemot varandra vid bedömningar av ansökningar om ekonomiskt bistånd. Föräldrar är försörjningsskyldiga för barn och för ungdomar under 21 år som går i gymnasieskolan. Att någon är försörjningsskyldig går som huvudregel före rätten till ekonomiskt bistånd.
Att hänvisa till försörjningsskyldighet eller gemensamt ansvar för ekonomin i samband med familjevåld kan i ett akut skede vara direkt olämpligt.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Socialförsäkringsförmåner hos Försäkringskassan
I första hand ska den som har försörjningsproblem söka generella ersättningar och förmåner som den kan ha rätt till. Hos Försäkringskassan finns ett stort antal socialförsäkringsförmåner som man kan ansöka om.
Vanliga förmåner för barnfamiljer är barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och vårdbidrag. Vanliga förmåner för sjuka och personer med funktionsnedsättning är sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, bostadstillägg och merkostnadsersättning.
Återsökning
Om en person får ekonomiskt bistånd i avvaktan på en utbetalning från Försäkringskassan kan kommunen i vissa fall återsöka bistånd som den enskilde beviljas under denna tid direkt från Försäkringskassan. Detta framgår av 107 kap. 5§ Socialförsäkringsbalken.
Socialförsäkringar, tema på Kunskapsguiden
Äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten
Personer som är ålderspensionärer och har låg pension har i regel rätt till äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för sin försörjning. Äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg ansöker man om hos Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten
Studiestöd hos CSN
Centrala studiestödsnämnden, CSN, kan bevilja studiestöd i olika former.
Studiehjälp
Studiehjälp består av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Det finns även ett bidrag som heter lärlingsersättning. Ungdomar kan få dessa bidrag till och med vårterminen det år de fyller 20 år vid studier på en gymnasieutbildning.
Studiemedel
Studiemedel består av bidrag och lån och kan sökas från höstterminen det år den studerande fyller 20 år. Det finns några olika tillägg i form av bidrag eller lån som den studerande kan få i särskilda situationer.
Studiestartsstöd
Studiestartsstöd är ett bidrag som riktar sig till arbetslösa personer som har en kort tidigare utbildning och som behöver utbilda sig på grundskole- eller gymnasienivå för att kunna få ett arbete. Man ansöker hos kommunen och det är kommunen som i första steget prövar om personen tillhör målgruppen för studiestartsstödet. Det går inte att ansöka om studiestartsstöd direkt från CSN.
Centrala studiestödsnämnden,CSN
Dagersättning och särskilt bidrag för asylsökande hos Migrationsverket
Asylsökande har vid behov rätt till dagersättning som ska räcka till mat, kläder och skor, hygienartiklar, medicin, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Särskilt bidrag är till för kostnader som är nödvändiga för angelägna behov. Det kan till exempel vara kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapp- och spädbarnsutrustning.
Asylsökande omfattas av LMA, lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL för förmåner av motsvarande karaktär. Asylsökande tillhör personkretsen som omfattas av LMA även om de inte uppbär LMA-ersättning, exempelvis i avvaktan på att en utvisning ska verkställas.
Migrationsverket
Arbetsmarknadsersättningar via Arbetsförmedlingen
Den som deltar i arbetsmarknadsprogram kan få olika ekonomiska ersättningar beroende på vilket program det gäller. Det är Försäkringskassan som sköter utbetalningen av dessa.
Arbetslöshet, tema på Kunskapsguiden
Vilket biståndsbelopp ska beviljas?
Utgångspunkten för vilket bistånd som ska beviljas är vad som kan anses vara en skälig levnadsnivå. Är det ändamål som ansökan avser nödvändigt för att uppnå en skälig levnadsnivå?
Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna framgår av riksnormen som beslutas av regeringen varje år. Huvudregler för vad som kan anses vara en skälig levnadsnivå utöver riksnormen anges i socialtjänstlagen och i rättspraxis. Det gäller såväl kostnader inom ramen för försörjningsstödet som kostnader för livsföringen i övrigt. En individuell bedömning ska alltid göras. Exempelvis:
- Finns det skäl att göra avsteg från huvudreglerna, och i så fall vilka skäl?
- Berörs barn på något sätt?
- Vad skiljer den här personen eller familjen från andra i samma situation?
Socialstyrelsens allmänna råd och handbok ger stöd för bedömningen i olika situationer. Man måste även ta hänsyn till aktuell rättspraxis.
Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1)
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare – Socialstyrelsen
Riksnormen – Socialstyrelsen
Avslagsbeslut
Om en person eller familj inte bedöms ha rätt till det bistånd de sökt ska de få ett skriftligt beslut om avslag. Beslutet ska innehålla en tydlig motivering och en besvärshänvisning, dvs. hur de ska göra för att överklaga om de inte är nöjda med beslutet.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Handläggning och dokumentation – Handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Guide till yrkesintroduktionen
Yrkesintroduktion för handläggare inom ekonomiskt bistånd ger en samlad bild av
vad som kan ingå i ett lokalt introduktionsprogram. Innehållet riktar sig både till
nyanställda handläggare och till chefer eller andra ansvariga för introduktion
av nyanställda handläggare i kommunen. Guiden beskriver innehållet i temat och hur temat kan användas.
Guide till yrkesintroduktion för handläggare inom ekonomiskt bistånd
(pdf)
Källor:
SOSFS 2013:1. Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen.
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten. Socialstyrelsen.
Handläggning och dokumentation - Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2021
Riksnormen 2019. Socialstyrelsen.
Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare. Socialstyrelsen.
