Viktigt att känna till för en handläggare

Den som inte är svensk eller nordisk medborgare ska antingen ha uppehållstillstånd eller uppehållsrätt för att ha rätt till socialt bistånd som inte är akut. Medborgare utanför EES-området behöver alltid ha ett gällande uppehållstillstånd för sådan rätt. Uppehållstillstånd söks hos Migrationsverket. När uppehållstillstånd beviljas utfärdar Migrationsverket ett skriftligt beslut.

När det gäller uppehållsrätt finns det inte något formellt bevis på sådan och personen behöver styrka sin uppehållsrätt på annat sätt.

Migrationsverkets webbplats

För att EU/EES-medborgare ska ha rätt till ekonomiskt bistånd i Sverige krävs antingen uppehållstillstånd, UT, som beslutas av Migrationsverket eller uppehållsrätt, UR, enligt vissa kriterier som ska vara uppfyllda.

EU/EES-medborgare som inte uppfyller kriterierna för uppehållsrätt måste alltså ha uppehållstillstånd för att ha rätt till bistånd.

En person som har uppehållstillstånd kan styrka detta genom att visa ett beslut från Migrationsverket. När det gäller uppehållsrätt finns det inte något formellt bevis på sådan och personen behöver styrka sin uppehållsrätt på annat sätt. Socialtjänsten måste utifrån vad den enskilde kan redovisa om sin situation ta ställning till om personen uppfyller kriterierna för uppehållsrätt i varje enskilt fall. Att en person tidigare har haft uppehållsrätt eller är folkbokförd i Sverige eller har svenskt personnummer styrker inte att personen har uppehållsrätt vid tidpunkten för aktuell ansökan om bistånd.

Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare på Socialstyrelsens webbplats (PDF)

Det är Migrationsverket som ansvarar för försörjning för asylsökande. Asylsökande har vid behov rätt till dagersättning som ska räcka till mat, kläder och skor, hygienartiklar, medicin, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Särskilt bidrag är till för kostnader som är nödvändiga för angelägna behov. Det kan till exempel vara kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapp- och spädbarnsutrustning.

Asylsökande omfattas av LMA, lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd finns därför inte heller för bostadskostnader. Asylsökande tillhör personkretsen som omfattas av LMA även om de inte tar emot LMA-ersättning, exempelvis i avvaktan på att en utvisning ska verkställas.

Migrationsverkets webbplats

Kommunerna har ett särskilt ansvar för så kallade ensamkommande barn och ungdomar och mottagandet omfattas i stort sett av samma regler som andra barn och unga i behov av stöd eller skydd. Kommunen ansvarar för vård, stöd och boende även under asyltiden. Ensamkommande kan få insatser i form av familjehemsplacering, hem för vård och boende, HVB, eller stödboende. Barnets huvudsakliga uppehälle som mat och logi, tillgodoses inom ramen för placeringen. Asylsökande barn har vid behov rätt till dagersättning och särskilt bidrag enligt LMA.

Den som fyller 18 år under asylprocessen och inte behöver vård inom socialtjänsten kan hänvisas till Migrationsverkets boende för asylsökande. Asylsökande under 18 år har rätt till hälso- och sjukvård i samma omfattning som de som bor inom regionen. Asylsökande barn och ungdomar har rätt att gå i förskola och skola. För att läsa på gymnasiet måste studierna i Sverige ha påbörjats innan den unge personen har fyllt 18 år.

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s. 11-14 – Socialstyrelsen

Ensamkommande barn och unga. Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter på – Socialstyrelsen

Migrationsverkets webbplats

Ensamkommande barn och unga, tema på Kunskapsguiden

Interkulturellt perspektiv, tema på Kunskapsguiden

Personer som har låg eller ingen ålderspension har rätt till äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg från Pensionsmyndigheten och ska hänvisas dit vid ansökan om försörjningsstöd. Om försörjningsstöd beviljas i avvaktan på beslut hos Pensionsmyndigheten ska socialtjänsten återsöka retroaktiv ersättning från Pensionsmyndigheten.

Personer med pension eller äldreförsörjningsstöd som ansöker om ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt, exempelvis till glasögon eller flyttkostnad kan beviljas detta efter sedvanlig prövning av deras egna möjligheter att betala kostnaderna.

Samverkan, kontroll och sekretess under temat Socialförsäkringar på Kunskapsguiden

Pensionsmyndighetens webbplats

Rätten att vara föräldraledig en viss tid med ekonomiskt bistånd skiljer sig från den rättighet en arbetstagare har. Rätten att vara föräldraledig regleras i föräldraledighetslagen. Det som regleras är rätten för en arbetstagare som får barn att vara ledig en viss tid från sitt arbete.

Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i SoL och förutsätter att var och en gör vad som rimligen kan begäras för att klara sin egen försörjning. Det innebär att det inte finns en rätt att uppbära försörjningsstöd en viss tid som kompensation vid låg föräldrapenning. Föräldern har som huvudregel rätt till ekonomiskt bistånd med avsteg från kravet på aktivt arbetssökande under perioden innan barnet kan få barnomsorg och har behov av någon förälders vård och omsorg.

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s.20, 32-33 – Socialstyrelsen

Socialförsäkringar, tema på Kunskapsguiden

Föräldralediga med ekonomiskt bistånd, tema på Kunskapsguiden

Försörjningsproblem och behov av ekonomiskt bistånd kan indikera att en person eller familj även har andra sociala problem. Handläggare inom ekonomiskt bistånd har en viktig roll att uppmärksamma eventuell bakomliggande problematik för att kunna erbjuda rätt stöd.

Handläggaren kan göra iakttagelser och få signaler som medför att det är viktigt att få en tydligare bild av personens förutsättningar och behov. Livssituationer som kan påverka den sociala funktionen och förmågan att hantera vardagslivet kan bland annat vara psykisk ohälsa, beroendeproblematik eller våldsutsatthet. Det är viktigt att vara öppen för att det kan finnas olika bakomliggande orsaker och ofta mer än en förklaring till varför det inte fungerar.

Att tidigt identifiera problematiska livssituationer eller levnadsvanor är viktigt för att personen ska så snabbt som möjligt få relevanta insatser. Att handläggaren frågar om livssituation och levnadsvanor kan underlätta för personen att berätta. Standardiserade bedömningsmetoder kan användas som stöd när handläggaren frågar och gör en bedömning av situationen och stödbehovet. Bedömningsinstrumenten AUDIT och DUDIT kan användas för identifiering av alkohol- och narkotikaproblem och FREDA-kortfrågor är ett stöd att identifiera våldsutsatthet.

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s.22-24 – Socialstyrelsen

Handläggare är skyldiga att anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera olika orsaker. Det kan exempelvis handla om barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller familjer där det förekommer allvarliga relationsproblem mellan barnet och övriga familjen.

Barn och ungdomar kan också fara illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende eller för att de utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga. Oavsett vad barnet befinner sig i för situation är det misstanken eller kännedomen om att barnet riskerar att fara illa som är utgångspunkten för om en anmälan ska eller bör göras.

Den som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har ett personligt ansvar för att anmälan görs och är också skyldig att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

Varje arbetsplats behöver ha lokala rutiner för hur en anmälan om oro för barn ska hanteras beroende på hur verksamheten är organiserad.

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. s 9, 13-16, 25 – Socialstyrelsen

Personer som en gång blivit avhysta från sin bostad har mycket svårt att åter komma in på bostadsmarknaden. När socialtjänsten får underrättelse från hyresvärden om uppsägningar på grund av obetald hyra, alternativt meddelande om störningar, vanvård med mera är det viktigt att socialtjänsten agerar skyndsamt och tar kontakt med hyresgästen och hyresvärden för att ta reda på om det finns behov av insatser.

Hyresvärden kan påbörja en avhysningsprocess om hyresgästen är åtta dagar sen med en hyresinbetalning och ska då meddela uppsägningen till både hyresgästen och socialtjänsten. Under de kommande tre veckorna kan hyresgästen återvinna rätten till bostaden om hyran betalas in till hyresvärden. Efter den så kallade ”treveckorsfristen” är det upp till hyresvärden om hyresgästen får bo kvar.

Ett hot om avhysning är en allvarlig situation för ett barn och kan vara en indikation på brister i omsorgen i övrigt. Barnens situation kan därför behöva utredas närmare.

Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar – Socialstyrelsen (pdf)

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare – Socialstyrelsen

Hemlöshet, tema på Kunskapsguiden

Människor som av olika anledningar råkat in i en ohållbar överskuldsättning kan i värsta fall hamna i ett mer eller mindre varaktigt socialt utanförskap med försämrad psykisk och fysisk hälsa. Det är viktigt att socialtjänsten uppmärksammar skuldproblematik och har kunskap om vilken hjälp som finns att få.

Skuldproblem, tema på Kunskapsguiden

Det finns olika slags beroendeproblematik som missbruk av alkohol, droger, läkemedel eller spel om pengar. Personer med olika slags beroendetillstånd riskerar att få fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa, sociala och ekonomiska problem som får konsekvenser, både för personen själv och för närstående.

Behandling och stödinsatser vid missbruk och beroende – tema på Kunskapsguiden

Spelproblem – tema på Kunskapsguiden

Orsakerna till psykisk ohälsa kan variera liksom hur mycket den påverkar vardagslivet. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd ger vägledning om bedömning av arbetsförmåga bland annat gällande olika former av psykisk ohälsa. Vid psykisk ohälsa kan samverkan med hälso- och sjukvården eller andra enheter inom socialtjänsten och samordnad individuell plan, SIP, vara viktigt.

Psykisk hälsa och ohälsa, tema på Kunskapsguiden

Suicid och suicidprevention, tema på Kunskapsguiden

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd

Att öka förutsättningar för egen försörjning – unga vuxna inom ekonomiskt bistånd s. 50-54 – Socialstyrelsen

Alla som blir utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och skydd av socialtjänsten. Man ska ta särskild hänsyn till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av närstående. Särskild hänsyn gäller även för barn som utsatts för brott eller som bevittnat våld eller andra övergrepp. De ska erbjudas det stöd och den hjälp som behövs.

Personer som är eller har varit utsatta för våld kan behöva akut bistånd upprepade gånger och praktiskt stöd, exempelvis i form av boende. Det är viktigt att arbetet med de våldsutsatta präglas av säkerhetstänkande och gäller bland annat hur det som kommer fram dokumenteras och hur hushållets gemensamma personakt hanteras.

En del av de våldsutsatta har skyddade personuppgifter. Det ska finnas rutiner för hur skyddade personuppgifter hanteras vilket också behöver beaktas vid samverkan med andra aktörer. Handläggaren behöver känna till rutinerna.

Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten, avsnitt 6.4 Kommunens ansvar vid våldsutsatthet – Socialstyrelsen (pdf)

Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården
och tandvården – Socialstyrelsen (pdf)

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet – Socialstyrelsen (pdf)

Manual för FREDA: standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer – Socialstyrelsen

FIA – förutsättningar inför arbete – Socialstyrelsen

Socialstyrelsens meddelandeblad: Skyddade personuppgifter – Ökat skydd för hotade och förföljda personer – Socialstyrelsen (pdf)

Inom ekonomiskt bistånd har de vuxna i ett parhushåll ett gemensamt ansvar för hushållets försörjning. Därför träffar handläggaren oftast paret i gemensamma möten. Det kan vara ett hinder för en person som är utsatt för våld av sin partner att svara på frågor om våldsutsatthet.

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål.

Den våldsbejakande extremismen kan ta sig skilda uttryck – från att på olika sätt stödja eller uppmana andra till att utföra våldshandlingar och attentat – till att delta i finansiering, planering, förberedelse och genomförande av olika våldshandlingar. Våldsbejakande extremism kan leda till allvarliga våldsbrott och till terrorism.

När en person radikaliseras finns det ofta synliga tecken på förändringar som professionella kan förhålla sig till i det dagliga mötet. Tecknen kan finnas när det gäller utseende, symbolbruk, vänner och socialt nätverk, förhållningssätt och uttalanden, och aktiviteter. Att personen känner sig diskriminerad, känsla av otrygghet och bristande tillit till samhällets institutioner är några orostecken. Kriminalitet och våld riktat mot samhällets institutioner eller mot specifika grupper är andra tecken. Att det finns ett eller flera orostecken behöver inte tyda på radikalisering eller våldsbejakande extremism, men det kan vara en anledning till att utreda och eventuellt ge insatser.

På Socialstyrelsens webbplats kan man läsa om socialstjänstens arbete mot våldsbejakande extremism. Där finns även olika typer av stödmaterial att ladda ner, exempelvis:

• stödmaterial för socialtjänstens arbete med återvändare från våldsbejakande extremistiska grupper i utlandet och andra personer involverade i extremistiska miljöer i Sverige, samt deras närstående. och utbildingsmaterial för socialtjänsten
• ett utbildningspaket och en studievägledning som tydliggör hur socialtjänsten kan arbeta för att förebygga, upptäcka, utreda och ge insatser till barn och unga vuxna som involverats, eller riskerar att involveras i våldsbejakande extremism.

Socialtjänstens arbete mot våldsbejakande extremism – Socialstyrelsen

Personer som har sex mot ersättning kan även vara offer för människohandel för sexuella ändamål. Människor kan också utnyttjas för andra former av människohandel, till exempel tvångsarbete, tiggeri eller för att begå brott. Det förekommer även att personer är offer för flera former av människohandel samtidigt, till exempel att människor som utnyttjas för arbetskraft även utnyttjas för sexuella ändamål.

Sex mot ersättning – Utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna – Socialstyrelsen

Socialtjänstlagen (2001:453), SoL

Brottsbalken (1962:700) 4 kap. 1 a §, BrB

Föräldraledighetslagen (1995:584)

Socialförsäkringsbalken (2010:110)

Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA

Utlänningslagen (2005:716), UtlL

Utsökningsbalk (1981:774)

Förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. (5-7§§)