Med normbrytande beteende eller beteendeproblem menas här negativa eller destruktiva beteenden som på olika sätt innebär att man bryter mot regler eller vad som anses rätt i samhället. Det kan vara allt från att allvarligt bryta mot föräldrars regler, skolka eller störa ordningen i klassen till grövre förseelser som att slåss, hota eller begå andra brottsliga handlingar.
Barn med språkstörning uppvisar betydligt mer beteendeproblem än barn med typisk utveckling. Om ett barn med språkstörning har beteendeproblem tenderar problemen att öka med åldern, visar en stor metastudie som omfattade mer än 60 000 barn med språkstörning. Det tycks även finnas ett samband mellan grad av språkliga förståelseproblem och beteende. Ju lägre förmåga att förstå talat språk, desto mer problem med hyperaktivitet och beteende hos ungdomar. Unga och vuxna med språkstörning självrapporterade en signifikant högre grad av aggressivt beteende än andra jämnåriga.
Det finns flera olika förklaringsmodeller till kopplingen mellan språkstörning och beteendeproblem, exempelvis
- att vissa ungdomar inte utvecklar ett socialt beteende eftersom deras begränsade språkkunskaper skapar svårigheter med sociala interaktioner.
- att både språkliga och sociala svårigheter utvecklas utifrån en mer generell kognitiv funktionsnedsättning, som påverkar utvecklingen av båda färdigheterna.
Det finns en stor risk att man missar underliggande språkliga svårigheter hos unga med beteendeproblem. Framförallt gäller det vid problem med språkförståelse.
Nedsatt språklig förmåga vanligt hos unga vuxna som begår brott
Unga som begått brott har generellt en betydligt sämre språkförståelse och förmåga att uttrycka sig än andra unga. Det innebär däremot inte att en bristande språkförmåga alltid beror på en språkstörning. Bristande språkförmåga kan även bero på exempelvis otillräcklig exponering för ett språk eller skolfrånvaro. Frihetsberövade unga med språkstörning har oftare dömts för våldsbrott än andra unga frihetsberövade.
För personer som kommer i kontakt med rättsväsendet kan brister i språkförståelse och verbal förmåga påverka personens förmåga att ge rätt bild av en händelse och personens förmåga att förstå vad som sägs i rättssalen. För den som döms kan även nyttan av olika stödformer som bygger på samtal begränsas om personen har problem med språkförståelse och uttrycksförmåga. Att ge möjlighet till att förbättra den språkliga förmågan till exempel med hjälp av logoped eller specialpedagog anges som viktigt vid planering av interventioner.
Ungdomar med språkstörning dricker oftare alkohol i ensamhet
När det gäller alkoholkonsumtion konsumerar unga med språkstörning alkohol i samma omfattning som andra unga. Däremot dricker ungdomar med språkstörning oftare i ensamhet. Droger används mer sällan av unga med språkstörning. Däremot finns samband mellan språkstörning och missbruk för de personer som även drabbats av psykisk ohälsa.