Svårigheter i skolan

För barn med grav språkstörning är de språkliga utmaningarna tydliga redan från skolstart. För andra blir svårigheterna tydliga efter hand.

Det är ovanligt att elever med diagnosen språkstörning når kunskapsmålen i skolan, uppger intresseorganisationer och professionella som Socialstyrelsen fått information från. De beskriver att svårigheterna ökar efter hand när de språkliga kraven i undervisningen ökar, med stigande årskurser. Det kan gå bra att följa undervisningen på lågstadiet. På mellanstadiet börjar det bli svårt för många elever med mild eller måttlig språkstörning att följa med.

Skillnaden i språklig förmåga, mellan barn med språkstörning och andra jämnåriga, ökar med tiden. De ökande svårigheterna har beskrivits av en speciallärare som ”en smygande och tilltagande utveckling”. Det kan göra att det är svårt för omgivningen att veta när den språkliga förmågan blivit ett problem för barnet. Många föräldrar lägger mycket tid på att stötta sina barn i skolan genom att till exempel förbereda, förklara och läsa långsamt.

Flickor identifieras senare än pojkar

Precis som vid andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar identifieras flickor senare än pojkar. Det är vanligare att flickors svårigheter inte uppmärksammas förrän de går på högstadiet eller gymnasiet. Flickors svårigheter blir ofta inte uppenbara förrän på.

Behov av anpassningar på gymnasiet

Det är svårt för ungdomar med mer omfattande språkstörning att klara vanligt gymnasium. Även att skaffa sig en utbildning med praktisk inriktning kan vara svårt. En elev uttrycker att språkstörningen gör att det känns som att ”de andra kör sportbil och jag åker trehjuling”. Att inte ha lyckats fullfölja en gymnasieutbildning minskar ungdomars möjligheter till arbete. Men vägen till fortsatt utbildning behöver inte vara stängd. Elever med språkstörning har framgångsrikt deltagit i anpassad utbildning efter obligatoriska skolan, ofta med mycket praktik. Många ungdomar har möjlighet till utbildning och arbete bara man lyckas identifiera personens styrkor och göra lämpliga anpassningar i undervisningen.

Genom att skriva under Förenta Nationernas, FN:s, konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har Sverige förbundit sig att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskriminering och på lika villkor som andra. Därför ska Sverige säkerställa att personer med funktionsnedsättning erbjuds skälig anpassning.

Uppgifter om hur många personer med språkstörning som har respektive saknar arbete varierar mellan olika studier och länder. En finsk studie visade att dubbelt så många personer med språkstörning var arbetslösa jämfört med övrig befolkning och ”förtidspension” var tre gånger så vanligt.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Kunskapsläget kring förekomst och konsekvenser av språkstörning för normalbegåvade unga och vuxna i ett livsperspektiv, Socialstyrelsen, 2022

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter