Personer i alla åldrar, med språkstörning, har troligen ökad risk att bli lurade eller utnyttjade. Ett exempel på situationer där vuxna personer med språkstörning är särskilt utsatta kan vara i mötet med försäljare. Personer som kommer fram och vill sälja saker på gatan eller över telefon är svåra att bemöta. Det kan vara svårt att hänga med i och exakt förstå det som sägs men också att ställa frågor man har eller att avböja erbjudanden.
En förälder tycker att det är ett stort problem då den vuxne sonen köper dyra saker han egentligen inte behöver. ”… han har ju råkat ut för såna här försäljare så han har ju gått på flera nitar. På nåt sätt så inbjuder han till att de kommer och pratar med honom, såna här religiösa samfund, dom går på honom direkt. Han har svårt att avvisa dem tror jag”.
För den som känner sig utanför eller som saknar kontakt med andra i något sammanhang kan drivkraften att få höra till och känna sig positivt bemött göra att man går med på saker utan att riktigt ha förstått vad det innebär.
En ung kvinna beskriver att man tvingas förlita sig på andra signaler än de språkliga:
”jag förstod inte vad vi skulle göra, men alla gick mot dörren, så då hängde jag med. Tänkte att jag märker väl vad vi ska göra”.
Flickor med språkstörning är mer utsatta för sexuella övergrepp
I kanadensiska studier har man sett att risken för sexuella övergrepp är större även för flickor med relativt lätta funktionsnedsättningar som mild till måttlig språkstörning. Nästan tre gånger så många flickor med språkstörning hade utsatts för sexuella övergrepp före 18 års ålder jämfört med andra jämnåriga. Övergreppen på flickor med språkstörning bedömdes även som grövre. I samtliga fall fanns förövaren inom familjen.
Språkstörning kan öka sårbarheten för att utsättas för sexuella övergrepp på flera sätt. Att ha en begränsad förmåga att kommunicera kan försvåra för offret att avslöja vad som hänt. Den som utsatts kanske inte heller tror att hen kan göra sig förstådd.
Språkliga svårigheter kan även försvåra egen förståelse och bearbetning av övergreppen. Omgivningen bedömer ofta andra baserat på verbala förmågor, och ungdomar med språkstörning tenderar att nedvärderas. Dessutom är de ofta isolerade, utsatta av jämnåriga och har färre kamrater.
Majoriteten av de som utsatts för övergrepp som barn uppgav i studierna att deras situation förbättrats efter att de fått möjlighet att berätta om övergreppen. Men för att göra det möjligt för personer med språkstörning att berätta behöver bemötandet anpassas. Det underlättar om man använder ett enkelt språk, begränsar detaljfrågor och genomför en flexibel intervju som bygger på personens eget upplagda berättande.