Att arbeta personcentrerat

Ett personcentrerat arbetssätt bygger på att det skapas en relation, ett partnerskap, mellan personen och personalen. I partnerskapet finns det en ömsesidig respekt för varandras kunskap, både personens kunskap om hur det är att leva med sjukdom och ohälsa, och hälso- och sjukvårdspersonalens eller socialtjänstpersonalens kunskap om tillståndet på en generell nivå.

Partnerskap är alltså inte endast att vara delaktig utan innebär att personen ses som en jämlike och en självklar partner i teamet kring sin egen vård och omsorg.

Personens resurser och förmågor

En persons resurser innebär inte bara fysisk eller kognitiv förmåga. I en persons resurser ingår också exempelvis motivation, vilja, närmiljö och socialt nätverk.

Det är viktigt att betona att det är frivilligt hur mycket en person delar med sig och av vad. Olika individer har också olika förutsättningar och önskemål när det gäller att vara delaktiga. Det finns också många olika sätt att vara delaktig på.

Läs mer inom samma tema på sidan Personer som har nedsatt förmåga att kommunicera eller en kognitiv funktionsnedsättning.

Personcentreringens filosofi

Eftersom personcentrering alltid utgår från individen så kommer personcentrering i praktiken att betyda olika saker, i olika situationer, för olika individer. Hur man arbetar personcentrerat kommer med andra ord att skilja sig åt. Viktigt är att personen upplever sin tillvaro så trygg och meningsfull som möjligt.

Genom att använda frågan: ”Vad är viktigt för dig?” fångas kärnan i personcentreringens filosofi, där människor ses som individer med behov, resurser, erfarenheter och värderingar som måste förstås för att kunna uppnå bra hälsa. Frågan bjuder in till en meningsfull dialog och används för att skapa förutsättningar för god vård och omsorg. Den ger även förutsättningar för egenmakt.

Det som identifieras i vad som skulle kunna beskrivas som den personcentrerade berättelsen, kan bli en del av till exempel en anamnes, en sjukdomsberättelse, en individuell plan, en genomförandeplan eller en levnadsberättelse.

För att tillsammans identifiera en persons unika behov, resurser och erfarenheter, behöver personalen

  • skapa en relation, ett partnerskap
  • lyssna med respekt
  • ta hänsyn till personens situation, både medicinska och icke medicinska
  • ta tillvara tidigare erfarenheter av till exempel hälso- och sjukvården och/eller socialtjänst
  • ta tillvara kunskap och idéer som personen och dess närstående har
  • fokusera på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård.

Olika begrepp inom personcentrering

Här tar vi upp en del centrala begrepp som används inom vården och omsorgen när det gäller personcentrering.

Egenmakt

Egenmakt (empowerment) kan beskrivas som känslan av att bibehålla eller få bättre kontroll över sin vardag, att få makt över beslut och handlingar som rör sitt eget liv. Genom att uppmuntra och stötta en person att klara saker själv och bli mer självständig ökar man personens egenmakt. Att få tillgång till information och kunskaper bidrar också till egenmakt.

Delat beslutsfattande

Ett delat beslutsfattande innebär att personen och personalen tillsammans fattar beslut om vilka behandlingsalternativ eller insatser som ska genomföras. I beslutet tar man hänsyn till båda parternas kunskap, det vill säga personens vilja, motivation och värderingar samt personalens professionella bedömningar och erfarenhet av vilka behandlingsalternativ och insatser som är lämpliga. Personen har också alltid möjligheten att välja att avstå behandling eller insatser.

Planering

Att tillsammans sätta mål och planera insatserna är en del i det personcentrerade arbetssättet. Insatser kan både göras av vården, omsorgen och av personen själv. Genom att tydliggöra vem som gör vad, ökar delaktigheten. Risken för att det finns outtalade förväntningar minskar och möjligheterna till ett gott resultat ökar.

Samordning och samverkan

Vissa personer har stora behov av vård och omsorg där flera olika aktörer är inblandade. Det ingår i ett personcentrerat arbetssätt att samordna när det behövs.

Personcentrerad samordning innebär att utgå från individens behov, preferenser och resurser i alla delar av vården och omsorgen – före, under, mellan och efter en kontakt. På verksamhetsnivå används personcentrering i utformningen av samordning mellan hälso- och sjukvården och socialtjänst, det vill säga personcentrerad samverkan.

Läs mer inom samma tema på sidan Personcentrering utifrån organisations- och ledningsperspektiv

Läs mer under temat Samordnad vård och omsorg

Läs mer under temat Stöd för samverkan

Målbild – personcentrering ur ett patientperspektiv

(Från rapporten Från mottagare till medskapare, Vård och omsorgsanalys 2018)

Hälso- och sjukvården

  • ger mig stöd att ta hand om min hälsa och min egen vård
  • lyssnar aktivt på mig och efterfrågar mina erfarenheter och resurser
  • behandlar mig med värdighet, medkänsla och respekt
  • ger mig tillgång till vård och rätt kompetens utifrån mina behov
  • tar hänsyn till mina preferenser och individuella behov samt mina mål med min vård
  • ger mig möjlighet att delta i min vård och hälsa utifrån mina förutsättningar och behov
  • ger mig tillgång till information om min vård och jag kan själv bidra med information
  • gör det möjligt för mig att kommunicera med vårdens medarbetare utifrån mina behov
  • ser till att insatserna jag får är samordnade och präglas av kontinuitet utifrån mina behov.

Bild original - Målbild från rapporten Från mottagare till medskapare, Vård och omsorgsanalys 2018.png

Källa: rapporten Från mottagare till medskapare, Vård och omsorgsanalys 2018

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik, Inger Ekman (red.), Andra upplagan, Stockholm, Liber, 2020
Från mottagare till medskapare – ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård, Vård och omsorgsanalys, 2018
Svensk standard, SS-EN 17398:2020, Patientdelaktighet i hälso- och sjukvård – Minimikrav för personcentrerad vård, Svenska institutet för standarder (SIS), 2020

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.