Personcentrering för personer som har nedsatt kommunikationsförmåga eller en kognitiv funktionsnedsättning

Alla personer kan inte alltid på ett bra sätt ge uttryck för sin vilja, sina behov och önskemål. Personer kan även ha svårt för att ta till sig och tolka information, minnas eller ha svårt att koncentrera sig. I de fall där det inte är möjligt att få personens egen berättelse, ska alternativa sätt för att försöka ta reda på personens vilja användas.

Det finns risk för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte upptäcker och tillgodoser behov av vård och omsorg hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar, som till exempel demenssjukdomar. Även afasi eller andra språkliga begränsningar, kan göra att det krävs andra sätt för att få till en personcentrerad vård och omsorg.

Planera kommunikationen utifrån varje persons förutsättningar

Det är viktigt att planera och stödja kommunikationen utifrån varje enskild individs förutsättningar. För att vara delaktig i ett samtal eller annan kommunikation behövs förutsättningar både för att själv ha möjlighet att uttrycka sig och för att förstå den information som personalen ger.

Patientens rätt att få information är lagstadgad och framgår av 3 kap. i patientlagen. Informationen ska anpassas till individens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Om informationen inte kan lämnas till individen ska den i stället, om det är möjligt, lämnas till en närstående till honom eller henne. Information får dock inte lämnas till individen eller någon närstående om det finns bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt som hindrar detta.

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har alla rätt till allmän information i alla format och i alla former av kommunikation som de själva väljer. Det innebär bland annat information om vilken form av stöd eller service som finns att få inom socialtjänsten och hur en ansökan eller begäran om detta går till. Enligt konventionen är alla lika inför lagen. Det innebär bland annat att personer med funktionsnedsättning har rätt till stöd att uttrycka sin vilja i samband med myndighetsutövning. När det gäller insatser som erbjuds genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen, är personens vilja en förutsättning för att kunna bedriva stöd av god kvalitet.

Läs mer under temat Stödja vuxna personers vilja

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (pdf)

Alternativa sätt att kommunicera

I vissa fall är alternativa kommunikationssätt framgångsrika. Med ett individuellt utformat stöd kan även personer med stora funktionsnedsättningar vara med och påverka planeringen och hur insatser ska genomföras. Personer med hörselnedsättning, dövblindhet eller talsvårigheter behöver ofta tolk och hälso- och sjukvården har för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade också en skyldighet att erbjuda tolk (8 kap. 7 § 3 ). Även personer som inte har svenska som första språk kan behöva hjälp av tolk eller information på lätt svenska.

Inom socialtjänsten finns en skyldighet att använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt även om personen inte behärskar svenska. Under samma förutsättningar ska socialtjänsten använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala. Detta framgår av 13 § i förvaltningslagen.

Information från närstående

Information från närstående är en viktig pusselbit i en persons berättelse, men i samtalet med den närstående är det viktigt att utröna vems behov och berättelse som är vems. Individens och de närståendes behov kan skilja sig åt, men båda är viktiga för att skapa en helhetsbild. I vissa fall kan det finnas vård- och omsorgspersonal som känt personen under en längre tid och som kan bidra med att tolka signaler och beskriva hur personen brukar reagera i olika situationer.

Kunskap om personen ger grund för ett personcentrerat arbetssätt

För att kunna läsa av varje person som inte själv kan uttrycka sina behov, sin vilja och sina önskemål behöver den som vårdar kunskap om personen. När resurser och behov är kartlagda finns en bra grund för att det fortsatta arbetet blir personcentrerat. Genom att utgå från kartläggningen kan personalen göra omhändertagandet anpassat och personligt. Även om personens förmåga att kommunicera brister kan hen ändå bli bemött, få stöd och hjälp med det som hen behöver.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Från mottagare till medskapare – ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård, Vårdanalys, 2018
Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik, Inger Ekman (red.), Andra upplagan, Stockholm, Liber, 2020
Svensk standard, SS-EN 17398:2020, Patientdelaktighet i hälso- och sjukvård – Minimikrav för personcentrerad vård, Svenska institutet för standarder (SIS), 2020
Patientlag (2014:821), riksdagen
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (pdf), Regeringskansliet, 2008
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, riksdagen
Socialtjänstlag (2001:453), riksdagen
Förvaltningslag (2017:900), riksdagen

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter