Personcentrering utifrån organisations- och ledningsperspektiv

Ledningen för vården och omsorgen behöver skapa förutsättningar så att personalen har uppdrag, kunskap och resurser för att arbeta personcentrerat i mötet med personen. Lika viktigt är dock att ha ett personcentrerat förhållningssätt i det strategiska besluten och planeringen av verksamheten.

Vården och omsorgen är ytterst till för dem som behöver den. För att arbeta personcentrerat på ledningsnivå behöver de verksamhetsansvariga ta reda på vad mottagarna som grupp vill, tänker och känner och kan. På så sätt kan perspektivet förändras från ett verksamhetsperspektiv till ett personcentrerat perspektiv. Det kan till exempel handla om att ta fram rutiner som på bästa sätt är anpassade både till vård- och omsorgstagarna och till personalen.

Personcentrering för att uppnå goda resultat

Personcentrering kan också ses som en väg för att uppnå goda resultat, baserat på ett resonemang om att delaktighet kan leda till större följsamhet till behandling, vilket indirekt skulle kunna påverka behandlingsresultatet. Delaktighet och kunskap bidrar också till en förståelse, som i sin tur kan påverka förväntningarna på behandlingsresultatet.

Ett skifte i hälso- och sjukvården mot en mer personcentrerad vård kan ses i olika perspektiv.

Det handlar framför allt om

  • att gå från att se patienten som en mottagare till att se hen som en medskapare
  • att gå från fragmentisering av vården till ett helhetsperspektiv
  • att gå från färdiga lösningar till mer individanpassning.

Läs mer om att göra vården mer personcentrerad i rapporten Från mottagare till medskapare – ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård, hos Vårdanalys 

Skapa förutsättningar för en personcentrerad vård och omsorg

Arbetet med att få en personcentrerad verksamhet behöver ske på olika sätt utifrån lokala och regionala behov och förutsättningar. Chefer och ledare på olika nivåer behöver efterfråga, följa upp och skapa förutsättningar för en personcentrerad vård och omsorg. De behöver också se till att samverkan mellan olika lokala och regionala verksamheter organiseras utifrån ett personcentrerat arbetssätt.

Genom att beskriva uppdraget och planera för uppföljning i sitt ledningssystem kan vårdgivaren arbeta på ett systematiskt sätt.

Senaste version av SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Förutsättningar som underlättar kan vara

  • att vården och omsorgen är multiprofessionell och teambaserad
    (Det ger förutsättningar för ett helhetsperspektiv både vid bedömningar, koordinering av insatser och bidrar med flera perspektiv vid uppföljningar. Det bidrar även till kontinuitet och att kunskapen om personens berättelser finns kvar, även om någon i teamet byts ut.)
  • att det finns rutiner för personcentrerad samverkan, dels internt, men framför allt mellan olika aktörer
  • att it-stöd för journalföring stödjer och underlättar ett personcentrerat arbetssätt
  • en uttalad gemensam bild om att verksamheten vill använda ett personcentrerat förhållningssätt
  • att rutiner, riktlinjer och liknade i ledningssystemet (SOSFS 2011:9) stämmer överens med ett personcentrerat förhållningsätt
  • att det finns möjligheter till reflektion i medarbetargrupperna
  • att det finns tillgång till utbildning och kunskapsstöd för medarbetarna
  • att det ingår i introduktionsutbildningar.

Involvera den enskilde och de närstående i planeringen

Både den enskilde och de närståendes erfarenheter, kunskaper och idéer är värdefulla bidrag när vården utformas på organisations- och systemnivå.

Sätten att ta reda på dessa perspektiv kan vara olika, allt från brukar- och patientråd till enkäter och intervjuer. Patient- och brukarorganisationer är viktiga aktörer från civilsamhället. Det finns också exempel på verksamheter där man använder egen erfarenhet (som patient eller anhörig) som ett av kompetenskraven i rekryteringen till olika tjänster.

I det systematiska ledningsarbetet finns det möjligheter att på ett strukturerat sätt arbeta med frågan hur verksamheten involverar patienter, brukare och medborgare. 

Senaste version av SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Personcentrerad vård och omsorg påverkar

Studier har visat att stegvis implementering av personcentrerad vård och omsorg i äldreboenden ger större arbetstrivsel och minskad stress.

Personer som är involverade i sin egen vård följer i större utsträckning behandlingsråd, vilket bidrar till en mer effektiv hälso- och sjukvård. Det finns också resultat från studier som beskriver att personer med demenssjukdom får ökad tillit till omgivningen och känner sig tryggare. Även deras initiativförmåga och känslan av självständighet stärks. Personerna som fått personcentrerad vård känner sig tryggare och har större tillit till sin egen förmåga. Det kan även påverka antalet dagar i slutenvården, förbättra utskrivningsprocessen, öka kunskapen om den egna hälsan, förbättra förmågan till aktiviteter i vardagen och förbättrad livskvalitet vid vård i livets slut.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik, Inger Ekman (red.), Andra upplagan, Stockholm, Liber, 2020
Från mottagare till medskapare – ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård, Vårdanalys, 2018
SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen, 2011
Edvardsson D, Sandman PO, Borell L. Implementing national guidelines for person-centered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived person-centeredness, staff strain, and stress of conscience, Int. Psychogeriatr. 2014;26:1171-9
Hamann, J., Cohen, R., Leucht, S., Busch, R. och Kissling, W. (2007). Shared decision making and long-term outcome in schizophrenia treatment, Journal of Clinical Psychiatry. 68(7):992–7, 2007
Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar, Svenskt Demenscentrum, 2015
Dudas K, Olsson LE, Wolf A, Swedberg K, Taft C, Schaufelberger M, et al. Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in person-centred care than in usual care, Eur J Cardiovasc Nurs. 2013 Dec;12(6):521-8
Fors A, Ekman I, Taft C, Björkelund C, Frid K, Larsson ME, et al. Person-centred care after acute coronary syndrome, from hospital to primary care – a randomised controlled trial, Int J Cardiol. 2015;187:693-9
Ekman I, Wolf A, Olsson LE, Taft C, Dudas K, Schaufelberger M, et al. Effects of person-centered care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study, Eur Heart J. 2011; 32:2395–2404
Svensk standard, SS-EN 17398:2020, Patientdelaktighet i hälso- och sjukvård – Minimikrav för personcentrerad vård, Svenska institutet för standarder (SIS), 2020

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter