Publikationer

Kunskapsöversikt om insatser för unga med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar. I Sverige finns cirka 130 000 unga i åldern 16–29 år som varken är sysselsatta i arbete eller studier, och många har varit i denna situation under flera år. Unga med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är tydligt överrepresenterade i denna grupp.

MUCF har tillsammans med Folkhälsomyndigheten tagit fram den här kartläggningen om ungas psykiska hälsa och ohälsa. Kartläggningen visar att den främsta orsaken till psykisk ohälsa är krav och förväntningar, både de ungas egna och andras, när det gäller exempelvis skola, framtid, social status och utseende.

Andelen barn och unga som fått psykiatrisk heldygnsvård var ungefär lika stor åren 2017–2021. Depression, ångest och skadligt bruk av narkotika eller andra substanser var de vanligaste diagnoserna. Men andelen barn och unga som fått psykiatrisk tvångsvård enligt LPT har ökat, och gäller enbart flickor. Under perioden ökade ätstörningsdiagnoser mycket, och har blivit det vanligaste inom LPT-vården.

Här beskrivs begrepp inom området psykisk hälsa och ohälsa. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har enats om en gemensam och enhetlig användning av begreppen.

Detta kunskapsdokument handlar om utredning och behandling av sömnstörningar hos barn och ungdomar, både i övrigt friska och med underliggande tillstånd. Icke-farmakologisk­behandling är alltid förstahandsalternativ, eftersom befintliga läkemedel kan ge biverkningar och/eller är otillräckligt dokumenterade.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har granskat psykiatrisk tvångsvård för barn och unga i 26 verksamheter, och funnit brister i 21 av dem. Det handlar bland annat om verksamheter som genomför olagliga tvångsåtgärder mot barn och unga.

Uppföljning av psykiatriska tillstånd utifrån inrapportering till Socialstyrelsens nationella patient- och läkemedelsregister. Underlag är bland annat uppgifter om psykiatriska diagnoser som ställs inom hälso- och sjukvården och om uthämtade läkemedel på recept som används vid olika psykiatriska sjukdomstillstånd eller symtom.

Adhd-diagnoserna har ökat kraftigt sedan 2006, särskilt de senaste åren. Mellan 2019 och 2022 har antalet barn och unga som fått en adhd-diagnos ökat med 50 procent. Det syns i Socialstyrelsens senaste kartläggning av förskrivningen av adhd-läkemedel. Rapporten visar bland annat också stora skillnader mellan regionerna, och att ökningen antagligen kommer att fortsätta.

Den här broschyren riktar sig direkt till barn och unga under 18 år som behöver psykiatrisk tvångsvård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LPT, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.

Den här broschyren vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som behöver rättspsykiatrisk vård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LRV, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.