Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt. Det kan handla om olika diagnoser, men också om besvär som man varken har fått diagnos eller behandling för, som ändå påverkar det dagliga livet.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste decennierna. Många ungdomar upplever stress, sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest och svårigheter att hantera vardagen. Fler unga får antidepressiva läkemedel utskrivna, i synnerhet unga kvinnor. Dessutom vårdas allt fler unga inom den psykiatriska slutenvården.

Psykisk ohälsa kan hindra barn och unga från att fungera i sin vardag och utvecklas så bra som möjligt. Barn med sämre socioekonomiska förutsättningar och placerade barn har en ökad risk för psykisk ohälsa. Det har även till exempel barn och unga som är asylsökande, internationellt adopterade och hbtqi-personer. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har också ökad risk för annan psykisk ohälsa.

Begreppet psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både lindriga psykiska besvär som oro och nedstämdhet, och symtom som uppfyller kriterierna för psykiatriska tillstånd.

Psykiska besvär

Psykiska besvär handlar ofta om vanliga reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara mildare eller svårare, och pågå under kortare eller längre tid. Det kan vara till exempel oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter, eller kroppsliga symtom som huvudvärk eller magont. De psykiska besvären kan också påverka förmågan att fungera i vardagen. 

Känslomässiga reaktioner på en påfrestande livssituation kan vara svåra för barn att förstå och hantera på egen hand. När ett barn till exempel känner nedstämdhet, sorg, rädsla, ilska, skam eller skuld behöver omgivningen känna igen och bekräfta barnets känslor i förhållande till det som händer i barnets liv. Vuxna kan hjälpa barnet att förstå sina känslor, ge det stöd barnet behöver i situationen, och förebygga att barnet utvecklar svårare psykisk ohälsa.

Det är viktigt att upptäcka tidigt om ett barns reaktioner kan vara symtom på svårare psykisk ohälsa. Då finns möjlighet att ge rätt stöd, i dialog med barnet och de närstående. Det kan behövas en diagnostisk utredning för att få underlag till rätt behandling eller andra insatser, som kan påverka utvecklingen positivt och förhindra att tillståndet blir långvarigt.

Psykiatriska tillstånd

Psykiatriska tillstånd innebär en svårare psykisk ohälsa, med symtom som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos. Det kan vara till exempel depression, ångest eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autismspektrumtillstånd.

För klassificering av psykiatriska tillstånd används i Sverige WHO:s system, ICD, som innehåller ett hundratal olika psykiatriska diagnoser. Som stöd vid den diagnostiska processen används även diagnossystemet DSM, som den amerikanska psykiatriska yrkesföreningen står bakom.

Mer om begreppen psykisk hälsa och ohälsa (pdf)

Förekomst av psykisk ohälsa

En fjärdedel av barn och unga i Sverige anger att de ofta är spända och nervösa, och över 40 procent av femtonåriga flickor har känt sig nere mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna. Flickor anger oftast mer psykisk ohälsa än pojkar, och den psykiska ohälsan verkar ha ökat sedan 1980-talet, framförallt hos flickor.

Folkhälsomyndighetens undersökning av skolbarns psykiska hälsa

Förekomst av psykiatriska tillstånd

Ungefär tio procent av svenska barn och unga har ett psykiatriskt tillstånd. De vanligaste är

  • adhd
  • depression
  • ångestsyndrom 
  • autismspektrumtillstånd.

Vård och behandling

Vård för och behandling av psykiatriska tillstånd har ökat kraftigt bland barn och unga under många år. Ökningen gäller framför allt adhd, autismspektrumtillstånd och depression.

Flickor och unga kvinnor gör fler självmordsförsök än pojkar och unga män, medan fullbordade självmord är vanligast bland unga män.

Om suicid bland barn i Sverige - Folkhälsomyndigheten

Från 1 juli 2020 gäller nya bestämmelser om tvångsvård och tvångsåtgärder för barn i lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. 

Socialstyrelsen har information om vad förändringarna innebär för dig som arbetar i vården. Det finns även en webbutbildning om LPT, och broschyrer som vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som vårdas med stöd av LPT eller LRV.

Dina rättigheter i tvångsvården – om LPT för dig som är under 18 år (pdf)

Den här broschyren riktar sig direkt till barn och unga under 18 år som behöver psykiatrisk tvångsvård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LPT, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.

Dina rättigheter i tvångsvården – om LRV för dig som är under 18 år (pdf)

Den här broschyren vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som behöver rättspsykiatrisk vård. På ett enkelt sätt beskriver den bland annat vad som menas med vård enligt LRV, vilka rättigheter man har och hur man kan överklaga.

Hos Socialstyrelsen finns mer information om barn och unga i tvångsvården, och om psykisk hälsa hos barn och unga

Psykisk hälsa hos barn och unga - Socialstyrelsen

Risk- och skyddsfaktorers betydelse

Riskfaktorer är förhållanden som ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla problem av olika slag. Skyddsfaktorer ökar istället barnets motståndskraft mot belastningar och dämpar effekten av riskfaktorer. Exempel på skyddsfaktorer är att barnet har goda fysiska, kognitiva och sociala förmågor, liksom att ha utvecklat en trygg känslomässig anknytning till sina föräldrar och andra viktiga vuxna. 

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Begrepp inom området psykisk hälsa. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner; 2020
Psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga – begrepp, mätmetoder och förekomst. Forte; 2021
Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Folkhälsomyndigheten; 2018
Långsiktiga konsekvenser av att få depression eller ångestsyndrom som ung. Socialstyrelsen; 2021
Suicid bland barn i Sverige. Folkhälsomyndigheten; 2021
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU; 2021
Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen; 2014.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter