Psykisk ohälsa kan hindra barns och ungas personliga utveckling och deras möjligheter att etablera sig i samhället. Därför finns det stora vinster med att så tidigt som möjligt uppmärksamma den psykiska ohälsan hos barn och unga och minska den med effektiva insatser.
Kunskap och kompetens behövs för tidig upptäckt
För att barn och unga ska kunna få stöd och hjälp tidigt, behöver vuxna som möter barn och unga i sitt arbete ha en bred kunskap om psykisk ohälsa. De behöver också ha kompetens att känna igen tidiga tecken på hur psykisk ohälsa kan visa sig.
God kunskap och hög kompetens behöver finnas hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Grundläggande kunskap behöver också finnas i de verksamheter som barn och familjer själva vänder sig till i första hand. Det handlar dels om de verksamheter som kallas första linjen, till exempel barnavårdscentralerna och övrig primärvård, dels verksamheter som elevhälsan. Dessutom behöver det vara lätt att få bedömning, utredning och behandling inom hälso- och sjukvården.
Även inom skolan och socialtjänstens verksamheter som möter barn och unga behövs kunskap och kompetens för att upptäcka psykisk ohälsa. Verksamheterna behöver också utarbeta rutiner för och överenskommelser om hur man samverkar med eller hänvisar till hälso- och sjukvården. Rutinerna och överenskommelserna behöver vara kända inom verksamheterna.
Hjälpguiden - Regionala mottagarfunktioner för barn och ungas psykiska hälsa – SKR
Samverkan utifrån ett helhetsperspektiv
Barn och unga som lever i en komplex situation, har omfattande behov eller allvarliga sjukdomstillstånd, behöver mötas med ett helhetsperspektiv.
Ett helhetsperspektiv förutsätter en god samordning mellan olika verksamheter och huvudmän. Vid samverkan finns vissa särskilda krav på åtgärder; bland annat den individuella plan som ska upprättas när ett barn eller en vuxen har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Även elevhälsan kan ingå i denna samverkan. Den individuella planen kallas samordnad individuell plan, SIP.