Ett tryggt boende är en förutsättning för att våldsutsatta och deras barn ska kunna ha en fungerande livssituation, och för att kunna skyddas mot ytterligare våld. För den som är eller har varit utsatt för våld i nära relation är det många gånger nödvändigt att för en tid lämna sin bostad för att få skydd. Den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan beviljas skyddat boende, en tillfällig boendeinsats som ges av socialnämnden med utgångspunkt i de behov som finns hos individen.
Flera tusen personer årligen behöver vistas på skyddat boende, och majoriteten av dessa är kvinnor, ofta med medföljande barn. Den främsta anledningen är våldsutsatthet. Men skyddat boende är en tillfällig lösning – vad händer sen?
Vad menas med stadigvarande boende?
Det finns ingen allmänt vedertagen definition av vad som är ett stadigvarande boende, mer än att det avser en långsiktig lösning på en persons boendesituation.
Om skyddat boende
Med skyddat boende avses boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp, tillsammans med andra relevanta insatser.
Insatsen skyddat boende är i första hand tänkt att svara mot ett behov av boende och skydd i en akut fas och att underlätta övergången till ett självständigt, tryggt liv med stadigvarande boende. Placering i skyddat boende är därmed en insats som inte ska vara alltför långvarig. Samtidigt kan det behövas viss tid och stöd för att kunna återgå till ett liv fritt från våld. Det behöver också säkerställas att det finns tillgång till en trygg och säker stadigvarande bostad efter tiden i skyddat boende. Då minskar risken för att den våldsutsatta flyttar tillbaka till våldsutövaren, eller tillbaka till en adress som våldsutövaren känner till.
Läs mer om skyddat boende
Nya bestämmelser om skyddat boende – meddelandeblad, Socialstyrelsen
Ofta lång väg från tillfälligt till stadigvarande boende
För våldsutsatta som har behövt lämna sin bostad för att få skydd kan det efter en tid i skyddat boende eller jourlägenhet ofta vara svårt eller omöjligt att komma tillbaka till den tidigare bostaden. I vissa fall kan det till och med vara omöjligt att bo kvar i den egna kommunen eller stadsdelen på grund av att det finns en allvarlig hotbild.
Den våldsutsatta kan behöva hjälp med att skaffa en ny permanent bostad åt sig själv och eventuella barn. Om det inte finns någon annanstans att ta vägen är det inte ovanligt att den våldsutsatta återvänder till våldsutövaren eller till en bostad som är känd av våldsutövaren, vilket innebär en uppenbar risk för fortsatt våld. Det är heller inte ovanligt att bli återplacerad i skyddat boende eller i tillfälliga boendelösningar som hotell och vandrarhem.
Våldsutsatthet kan vara en starkt bidragande orsak till akut och tillfällig hemlöshet hos kvinnor. Skyddat boende räknas som en akut boendesituation när Socialstyrelsen kartlägger hemlöshet. Socialstyrelsens hemlöshetskartläggning 2023 visade att 26 procent av de kvinnor som befann sig i en akut hemlöshetssituation vistades på en kvinnojour eller ett skyddat boende under den aktuella mätperioden.
Läs mer om hemlöshet
Socialstyrelsens hemlöshetssituationer 2023 (pdf)
Temat Hemlöshet på Kunskapsguiden
Brist på stöd, bostäder och samverkan
I arbetet med utredningar av vissa skador och dödsfall har Socialstyrelsen upprepade gånger noterat att samhället ofta brister i att ge våldsutsatta stöd. Det kan till exempel handla om brist på praktisk hjälp, som exempelvis stöd i att hitta eller byta bostad. Men det kan även handla om att socialtjänsten inte har gjort riskbedömningar vid nya risksituationer, till exempel i samband med att ett brottsoffer flyttat från ett skyddat boende.
Bostadsbrist på många håll i landet är också en viktig faktor som påverkar socialtjänstens möjligheter att bistå våldsutsatta till skydd och stöd.
Bristande samverkan mellan kommuner kan få stora konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn när de behöver byta kommun, till exempel om pågående stödinsatser inte upprätthålls. Om den nya kommunen inte får kännedom om familjen riskerar våldsutsatta kvinnor och barn att inte få tillgång till stödinsatser de har behov av.
När en våldsutsatt befinner sig i skyddat boende i en annan kommun och inte kan återvända till hemkommunen efter vistelsen kan det vara svårt för den gamla kommunen att ge stöd till stadigvarande boende. Det kan bero på avsaknad av kontakter och lokalkännedom i den nya kommunen. De verktyg som kan ha funnits i hemkommunen, så som förturer eller sociala kontrakt, kanske inte finns som möjligheter i den nya kommunen.
