Socialnämnden bör kunna erbjuda våldsutsatta hjälp med stadigvarande boende
Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område. Kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver.
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer finns allmänna råd om vilka insatser socialnämnden bör kunna erbjuda till våldsutsatta vuxna. Där framgår att nämnden bör kunna erbjuda våldsutsatta hjälp med att ordna stadigvarande boende – det vill säga en långsiktig lösning på den våldsutsattas boendesituation. Boendet kan vara i hemkommunen eller i en annan kommun, beroende på hur den specifika situationen ser ut. Det är därför värdefullt att socialnämnden har upparbetade kontakter och samverkar med både kommunala och privata hyresvärdar, såväl i den egna kommunen som i andra.
Ett sätt att hjälpa den våldsutsatta kan vara att verka för att våldsutövaren hittar en ny bostad så att den våldsutsatta kan bo kvar i sitt hem. Det är dock viktigt att se vilka risker en sådan lösning kan innebära för den våldsutsatta, till exempel att våldsutövaren söker upp den våldsutsatta.
Exempel på insatser som kan utgöra hjälp med att ordna stadigvarande boende kan vara stöd i att söka eller på andra sätt införskaffa en bostad, sociala kontrakt eller möjlighet till förtur i bostadsförmedlingen.
Det mest avgörande skyddet, utöver själva boendet, utgörs av de stödinsatser som stärker förmågan att klara sig själv och minska sårbarheten. Det kan till exempel handla om säkerhetsplanering, skalskydd, rådgivning, stöd i kontakten med myndigheter, samtalsstöd och praktisk hjälp i vardagen.
Enligt 13 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL), den så kallade brottsofferparagrafen, ska socialnämnden erbjuda brottsofferstöd. I det ansvaret ska nämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.
Socialnämnden ska erbjuda våldsutsatta vuxna insatser akut och på kort och lång sikt, med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Nämndens utredning, inklusive den aktuella riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas (6 kap. 1 § HSLF-FS 2022:39). Socialnämnden bör bland annat kunna erbjuda följande stöd och hjälp:
- information och råd
- stödsamtal
- hjälp att ordna stadigvarande boende
- stöd i föräldraskap
- förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer
- hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter, till exempel Polismyndigheten och Skatteverket (AR till 6 kap. 1 § HSLF-FS 2022:39).
Socialnämnden bör även ha beredskap att kunna handlägga ett ärende som gäller en våldsutsatt vuxen i akut behov av ekonomiskt bistånd, se AR till 12 kap. 1 § SoL i HSLF-FS 2022:39.
Socialnämnden har också ett ansvar för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende, se 9 kap. 5 § SoL.
Det finns även en bestämmelse i 18 kap. 7 § SoL om att socialnämnden ansvarar för att ett barn som har utsatts för brott får de insatser som de behöver. I det ska socialnämnden beakta att även ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott.
Socialtjänstens ansvar, inom temat Våld i nära relationer, Kunskapsguiden
Våld mot barn, inom temat Våld i nära relationer, Kunskapsguiden
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer
Ansökan om insatser i en annan kommun
För våldsutsatta kan det ibland vara omöjligt att bo kvar i den egna kommunen eller stadsdelen på grund av att det finns en allvarlig hotbild. I socialtjänstlagen finns paragrafer som möjliggör för våldsutsatta att ansöka om och bli beviljade insatser i en annan kommun.
Enligt 29 kap. 7 § SoL får en enskild som önskar flytta till en annan kommun ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon
- har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom och därför inte kan bosätta sig i kommunen utan att beviljas de insatser som han eller hon behöver, eller
- behöver flytta till en annan kommun på grund av våld eller andra övergrepp men inte kan göra det utan att beviljas de insatser som han eller hon behöver.
Vidare ska, enligt 8 §, en ansökan från en enskild som önskar flytta till en annan kommun och som är i behov av insatser enligt 7 § behandlas som om den enskilde var bosatt i den kommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas.
Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan.
Kommunernas ansvar för bostadsförsörjning
Enligt 1 § lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (bostadsförsörjningslagen) ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen.
Planeringen ska syfta till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen utgår från bostadsförsörjningslagen. Tonvikten ligger vid att planera för att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. Det kan ske genom åtgärder som möjliggör bostadsbyggande eller genom att främja en utveckling av det befintliga bostadsbeståndet.
I sitt ansvar för bostadsförsörjningen ska kommunerna skapa goda förutsättningar för:
- produktion av nya bostäder
- en effektiv fördelning och förmedling av bostäder
- en bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan på bostäder stämmer överens med utbudet
- en väl fungerande förvaltning och renovering.
I bostadsförsörjningslagen framgår att alla kommuner måste planera för bostadsförsörjningen så att hela befolkningens behov av bostäder tillgodoses. Det innebär att kommunen behöver analysera vilka grupper som har svårt att hitta bostad och att planeringen ska inkludera konkreta mål och åtgärder.
Läs mer om kommunens och socialtjänstens ansvar för boende
Kommunens och socialtjänstens ansvar för boendeinsatser inom temat Hemlöshet, Kunskapsguiden
Alla behöver ett hem – juridiska utgångspunkter, Boverket
Stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta
Från den 1 juli 2024 stärktes det hyresrättsliga skyddet i jordabalken för personer som utsätts för brott av en närstående i hemmet, så att den som är utsatt lättare ska kunna bo kvar medan förövaren tvingas flytta.
Enligt bestämmelserna i 12 kap. 42 och 47 §§ jordabalken är det nu enklare att överta eller behålla hyresrätten: Om en hyresgäst begår brott mot en närstående (eller tidigare närstående) i bostaden, och hyresavtalet riskerar att sägas upp eller förverkas på grund av brottsligheten, ska den våldsutsatta personen ges bättre förutsättningar att få överta eller bo kvar på kontraktet.
Tidigare kunde en våldssituation eller brott som begåtts i lägenheten leda till att hela hyreskontraktet sades upp för bägge parter. De nya reglerna väger in skyddet för brottsoffret så att den som utsatts för våld inte ska förlora sin bostad på grund av förövarens agerande.
Samtidigt har reglerna skärpts för att vräka hyresgäster som begår brott som försämrar närmiljön. För att detta inte ska slå fel mot den som är drabbad av våld i nära relationer har skyddet för den våldsutsatta parten i uppsägningssituationer tydliggjorts.
