Kommunens möjligheter till stödinsatser
Alla kommuner har ett lagstiftat ansvar för bostadsförsörjningen som omfattar alla som har sin hemvist i kommunen (lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar).
För att arbeta med bostadsförsörjning och för att sänka trösklarna till bostadsmarknaden har kommunerna olika verktyg till sitt förfogande. Exempel på sådana är stöd till bostadssökande, förturer, olika köer och reservationer av lägenheter, hyresgarantier och direktiv till allmännyttan. Vilka verktyg som finns varierar mellan kommunerna, vilket bland annat beror på att förutsättningarna skiljer sig åt. En sådan faktor är hur situationen ser ut på bostadsmarknaden, något som har stor påverkan på kommunernas möjligheter att ge stöd.
Socialnämnden ansvarar för att erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. Socialnämnden ska bland annat främja den enskildes rätt till bostad. Det är dock inte en formulering som ger en generell rätt till bostad. För att få en insats enligt socialtjänstlagen krävs att den sökande inte själv kan tillgodose sina personliga behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Socialtjänstens ansvar kan exempelvis handla om att bistå med olika former av akuta och temporära boenden, och ibland mer långsiktiga boendelösningar, utifrån personens behov. Sociala kontrakt och Bostad först är exempel på mer långsiktiga boendelösningar.
Läs mer om kommunernas verktyg
Läs mer om Bostad först
Modellen Bostad först, inom temat Hemlöshet, Kunskapsguiden
Möjligheterna till stöd ser olika ut i kommunerna
Trots ett lagstadgat ansvar för bostadsförsörjningen, kan det ofta vara svårt för kommuner att stötta våldsutsatta personer till stadigvarande boende. Länsstyrelserna har gjort regionala kartläggningar av kommunernas insatser för att hjälpa våldsutsatta personer med eller utan barn att ordna stadigvarande boende efter vistelse i skyddat boende eller annat tillfälligt boende. Dessa kartläggningar visar att en majoritet av kommunerna menar att insatserna och verktygen inte räcker till.
Framför allt handlar det om en ansträngd bostadsmarknad i många kommuner, med bostadsbrist och ett litet utbud av hyreslägenheter till rimliga priser.
I större kommuner kan förutsättningarna för att arbeta fram rutiner och arbetssätt vara bättre, medan det i mindre kommuner kan vara lättare att få till samarbeten lokalt.
Exempel på insatser för att ge våldsutsatta stöd till stadigvarande boende
Det finns flera exempel på insatser och arbetssätt i kommunerna som används för att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende:
- tidig planering kring stadigvarande boende redan vid placering i skyddat boende
- uppdrag till det skyddade boendet att bistå den våldsutsatta i att söka stadigvarande boende
- stöd från kommunen i att söka stadigvarande boende, t ex att ge information om hyresvärdar, bostadsköer och andrahandsmarknader, boendecoach/bosökarskola
- förtur till bostad
- sociala hyreskontrakt/övergångslägenheter (ibland med möjlighet att ta över kontraktet)
- hyresgarantier
- skyddat boende med bostadsgaranti (oftast privata aktörer)
- hjälp med ansökningar om byte av bostadsort
I många kommuner saknas särskilda insatser, rutiner och arbetssätt riktade till särskilt sårbara grupper, det vill säga personer i hederskontext, nyanlända, personer med skadligt bruk eller beroende, funktionsnedsättning, skyddad identitet, eller med annan sårbarhet.
Samverkan i kommunen
För att underlätta för och hjälpa våldsutsatta personer till ett tryggt och säkert stadigvarande boende är det centralt med samverkan mellan olika aktörer. På ett lokalt plan kan en upparbetad samverkan ofta finnas mellan olika delar av socialtjänsten, så som vuxenenheter, ekonomiskt bistånd, barn- och familjeenheter och enheter som ansvarar för våld i nära relationer. Ofta sker samverkan utifrån behoven i enskilda ärenden.
Att det finns en upparbetad samverkan mellan socialnämnden och kommunala respektive privata hyresvärdar och bostadsbolag är många gånger avgörande för att kunna få fram stadigvarande boende till våldsutsatta. På vissa håll i landet är sådan samverkan formaliserad genom samverkansavtal eller genom att ett visst antal lägenheter per år avsätts till förmån för socialtjänsten.
Metodstöd för stärkt samverkan mellan socialtjänst och samhällsplanering
Våldsutsatthet är vanligt bland kvinnor som befinner sig i hemlöshet. Kommunen har ett övergripande ansvar för planering och genomförande av åtgärder för att förebygga hemlöshet. I det faktiska arbetet behöver både socialtjänsten, samhällsplanerande funktioner och andra relevanta delar av kommunorganisationen medverka. Socialtjänsten har unik kunskap, då de möter och ger stöd till många av de personer som befinner sig i hemlöshet, bland annat våldsutsatta. Socialtjänsten har en viktig uppgift att identifiera, sammanställa och lyfta deras behov av bostäder i kommunens bostadsförsörjning.
Socialstyrelsen och Boverket har tagit fram ett stöd som ska stärka samverkan mellan socialtjänsten och samhällsplaneringen i kommuner för att motverka hemlöshet, utestängning från bostadsmarknaden och trångboddhet. Målet med stödet är att öka kunskapen i kommunerna om vad samverkan inom samhällsplaneringen kan innebära samt hur och när samverkan kan bedrivas.
Samverkan över kommungränser
Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät uppger en majoritet av kommunerna att de samverkar med andra kommuner inom det egna länet när det gäller personer som utsatts för våld av närstående och som på grund av hotbild behöver flytta till en annan kommun. Ofta är samverkan mellan kommuner händelsestyrd, det vill säga att kommuner samverkar med varandra när de har ärenden som kräver det. Om en våldsutsatt behöver flytta till en annan kommun, så försöker de berörda kommunerna hitta lösningar, utifrån den enskildes behov.
Andra exempel på kommunövergripande samverkansformer och överenskommelser
- Länsgemensamma överenskommelser mellan socialtjänster och länsstyrelsen i ett län
Syftet med samverkan är att underlätta för våldsutsatta kvinnor i behov av stadigvarande boende och som kan placeras inom länet. Överenskommelser som denna kan innebära att kommunerna frigör ett visst antal lägenheter per år som socialtjänsterna sedan kan använda för att flytta ärenden mellan sig. - Samarbeten mellan ”vän-kommuner”
En kommun skriver avtal med andra kommuner för att snabbare kunna hjälpa våldsutsatta som behöver en permanent bostad utanför den egna kommunen.
Utmaningar med samverkan
Samverkan över kommungränserna kan ofta innebära utmaningar för kommunerna. Det kan handla om
- att rutiner saknas hos kommuner för att planera för den våldsutsattas utflytt och etablering i en ny kommun, och att utflyttning från skyddat boende ofta sker oplanerat och med kort varsel
- bristande samverkan och överlämning mellan kommuner, s k ”social dumpning”, där den våldsutsatta ”släpps” för tidigt av den överlämnande kommunen – ibland helt utan kontakt med eller information till den nya kommunen
- att det kan vara särskilt svårt att få en överflyttning av ett ärende från en kommun till en annan då ärendet gäller en våldsutsatt kvinna med skadligt bruk eller beroende eller annan särskild utsatthet/problematik som behöver vägas in
- bristande kunskap hos personal i kommuner
- otydlig lagstiftning
- att utbyte av bostäder mellan kommuner försvåras av rådande bostadsbrist.
Samverkansbrister mellan kommuner kan också handla om olika syn på vilken kommun som ska stå för kostnader för insatser, vilket kan leda till att våldsutsatta (och även deras barn) riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda.
Samverkan mellan andra aktörer
Även andra aktörer samverkar för att stödja våldsutsatta till stadigvarande boende:
Unizons Boendebank
Unizon, ett riksförbund för över 140 idéburna och icke-vinstdrivna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, har i samverkan med stiftelsen Her House Foundation samarbetsavtal med fastighetsägare som prioriterar våldsutsatta kvinnor i bostadsköer till hyreslägenheter.
Nyckeln – En samverkansmodell för att möjliggöra stadigvarande boende för våldsutsatta
I Göteborg arbetar Stadsmissionen tillsammans med fastighetsägare i en samverkansmodell, Nyckeln, för att kunna erbjuda personer som levt med våld i nära relation möjlighet till stadigvarande boende. Nyckeln är till för de som av olika anledningar inte kan söka boende på den reguljära bostadsmarknaden eller bo i sin hemkommun på grund av olika skyddsskäl.
Stockholms stadsmissions bobyrå
Stadsmissionen i Stockholm arbetar för att personer som står utanför eller långt ifrån den ordinarie bostadsmarknaden ska få tillgång till långsiktiga boendelösningar. Genom Bobyrån förmedlas bostäder i samarbete med fastighetsägare till såväl singelhushåll som barnfamiljer med stora behov av trygg bostad.
Frälsningsarmen i Stockholm: Hedvig – bostad först
Frälsningsarmén Stockholm har en Bostad först-satsning för kvinnor i utsatthet,
Hedvig – bostad först.
Stärkt stöd till kommuner att hjälpa våldsutsatta till stadigvarande bostad
Mellan åren 2022 och 2025 har Socialstyrelsen haft ett regeringsuppdrag med fokus på stadigvarande boende till våldsutsatta.
Som en del i uppdraget har Socialstyrelsen fördelat statsbidrag till kommuner som stöd i arbetet med att långsiktigt stärka och utveckla arbetet med att erbjuda våldsutsatta personer hjälp med att ordna stadigvarande boende. I rapporten här nedan kan du ta del av kommunernas erfarenheter av att utveckla arbetet med hjälp av statsbidraget, vilka insatser som kommunerna bedömer har gjort störst skillnad, vilka utmaningar kommunerna har mött och vilka lärdomar de tar med sig framåt.
Rapporten innehåller konkreta exempel på samverkan, nya arbetssätt, kompetensutveckling, personalförstärkningar och utveckling av boendelösningar för våldsutsatta personer.
