Våld kan ta sig en mängd olika uttryck, även om många förmodligen tänker på fysiskt våld eller sexuella övergrepp när de hör uttrycket ”våld i nära relationer”. Våldsamma relationer innehåller oftast flera typer av handlingar. Det är alltså sällan fråga om endast en typ av våld.
Om ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld är när våldsutövaren kontrollerar den utsattas pengar och ekonomi, vilket kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller genom att tvinga den utsatta att utföra ekonomiska olagligheter. Det kan också handla om att förhindra den utsatta att arbeta eller delta i insatser som kan leda till egen försörjning, att inte tillåta den utsatta att ha eget bankkort eller bankkonto, att ta lån i partnerns namn eller att tvinga den utsatta att stå ensam på lån, samt att skuldsätta den utsatta genom att sluta betala lån eller fakturor.
Ekonomiskt våld kan ofta påverka möjligheten att få ett stadigvarande boende
Många våldsutsatta utsätts för specifikt ekonomiskt våld, med följder såsom betalningsanmärkningar, skulder eller utebliven inkomst, vilket gör att möjligheterna att få ett hyreskontrakt försämras avsevärt. En motsvarande, allvarlig konsekvens för den som har en bostad är att bli vräkt därifrån.
Det finns ett stort behov av ökad kunskap hos flera aktörer, såsom kommuner och bostadsbolag, om såväl de ekonomiska konsekvenserna av våld i stort som konsekvenserna av specifikt ekonomiskt våld.
Läs mer om ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld inom temat Våld i nära relationer på Kunskapsguiden
Ekonomiskt våld, Jämställdhetsmyndigheten
En väg ut! Det ekonomiska våldet i nära relationer, Länsstyrelsen Östergötland (pdf)
Eftervåld
Eftervåld eller ”fortsättningsvåld” innefattar olika former av våld och maktutövande som fortsätter efter separationen från en våldsutövande partner. Det innebär att våldsutövaren fortsätter att hota eller utöva makt i syfte att kontrollera, skada, skrämma eller straffa den utsatta efter en separation. Ibland fortsätter det fysiska eller sexuella våldet, till exempel vid överlämning av gemensamma barn. I värsta fall kan även eftervåldet leda till dödligt våld.
I andra fall kan våldsutövaren kontakta, kontrollera och skada den utsatta utanför den privata sfären, genom att använda juridiska, ekonomiska och digitala medel: att genom myndighetsprocesser och luckor i samhällets trygghetssystem göra sig ständigt närvarande, skrämma och skada den utsatta och eventuella barn.
Ekonomiskt eftervåld
Ekonomiskt våld begränsar både självständigheten och möjligheten att tillgodose grundläggande behov, på både kort och lång sikt.
Genom ekonomiskt eftervåld begränsas den utsattas möjligheter att lämna relationen och gå vidare efter en separation. Det kan handla om att våldsutövaren undanhåller pengar, vägrar betala underhåll, förstör, säljer eller hindrar tillgång till den våldsutsattas egendom.
Det är inte ovanligt att det har funnits ekonomisk kontroll redan under relationen: den utsatta har kanske inte fått ha en egen ekonomi, inte tillåtits arbeta eller studera. När relationen tar slut kan den utsattas ekonomiska situation därför ofta vara mycket ansträngd. Den utsatta kan ha blivit skuldsatt på grund av att våldsutövaren har pressat den utsatta att ta lån eller själv har tagit lån i den utsattas namn.
Efter en separation kan bodelningen bli ett verktyg för fortsatt kontroll. Den kan förhalas av våldsutövaren under lång tid och användas som påtryckningsmedel, vilket skapar långvariga ekonomiska problem för den som är utsatt. Under tiden som bodelningsprocessen pågår, kan den utsatta behöva betala för en tidigare gemensam bostad som det inte längre är säkert att bo i, samtidigt som hen har utgifter för ett nytt boende. Den utsattas ekonomi försämras och möjligheten att skapa ett tryggt liv efter separationen försvåras, liksom möjligheten att få ett nytt stadigvarande boende.
