Som personal är det viktigt att tidigt göra en bedömning av hur väl man kan stödja en person som har nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja. Är det kanske bra att någon som redan kommunicerar med personen är med som en del i stödet? Eller har du tillräcklig förmåga att stödja personen på egen hand?
Nedan beskrivs några olika stödpersoner och deras funktioner. Därefter följer en sammanställning av strategier, åtgärder och arbetssätt som kan vara till hjälp för dig som är handläggare eller dig som ska upprätta en genomförandeplan.
Stödpersoner som arbetar eller står personen nära
Om det finns personer som står den enskilda nära och har vana av att kommunicera med hen kan de vara en viktig resurs att ta hjälp av. Det tar ofta lång tid att lära sig att samspela med en person via visuellt stöd som till exempel bilder och föremål eller via olika kommunikationshjälpmedel. Vem som är lämplig att konsultera eller ta hjälp av avgörs ytterst av den enskilde själv. Man måste avgöra från fall till fall, i dialog med de enskilda och beroende på vad saken gäller. Är det exempelvis en person som nyligen börjat i daglig verksamhet och man är osäker på vad personen tycker om sina arbetsuppgifter kan man konsultera tidigare lärare från särskolan, handlar det om sovrutiner på ett nytt boende kanske det är personens föräldrar eller personal vid ett tidigare boende som har mest erfarenheter av dessa situationer.
Stödpersoner kan eventuellt också vara observatörer när en person får prova en insats för att ta reda på om personen vill ha insatsen eller inte. Exempel på personer som kan vara ett stöd är:
- personlig assistent, kontaktperson eller ledsagare
- tidigare skolpersonal
- personal från ett boende, boendestödet eller daglig verksamhet
- habiliteringspersonal
- god vän
- anhörig
- god man, förvaltare.
En viktig utgångspunkt är att den enskilda själv vill ha stöd av den person det gäller och att deras relation är bra. Stödpersonen behöver också förstå sin roll, det vill säga att stödja personen, och att inte bestämma åt hen.
Eftersom dessa stödpersoner kan ha en lång och nära relation till den enskilda, kan de ibland också bidra till att göra en situation mindre formell och skapa trygghet.
Yrkesgrupper som kan göra bedömningar och förskriva hjälpmedel
Ibland behöver man kontakta yrkesgrupper som kan göra bedömningar, utredningar och förskriva hjälpmedel. Här handlar det om olika yrkesgrupper, där flera ibland kan behöva samverka. När man kontaktar andra är det viktigt att beakta reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Yrkesgrupperna är följande:
- Audionom
Gör utredningar kring hörselnedsättningar, ger råd om god hörselmiljö, provar ut hjälpmedel för hörselskadade och döva samt ger personerna stöd i att använda hjälpmedlen. - Arbetsterapeut
Arbetar med personer som behöver stöd i sina dagliga aktiviteter på grund av nedsatta motoriska, kognitiva eller sociala färdigheter. Det inbegriper vardagliga aktiviteter, att anpassa vardagsmiljön och att prova ut, justera och förskriva olika typer av hjälpmedel. Arbetsterapi innefattar också att stödja och sporra människor att själva utveckla sina fysiska, kognitiva och sociala förmågor. - Logoped
Utreder och bedömer bland annat behov av kommunikationsstöd för att underlätta förståelse och skapa förutsättningar för att uttrycka sig och fatta beslut. Logopeden arbetar för att stödja och motivera personer och deras närverk att använda aktuella kommunikationshjälpmedel. Exempel på kommunikationshjälpmedel och metoder som underlättar beslutsfattande är digitala och analoga bildstödsverktyg.
Vad du eventuellt kan göra själv
Det finns saker handläggare och personal som ska upprätta en genomförandeplan kan tänka på och göra för att underlätta för en person att uttrycka sin vilja. Nedan följer några råd som kan vara till nytta.
Tips för att stödja en person med kognitiv funktionsnedsättning
Ytterligare tips för att stödja en person som har fysisk funktionsnedsättning utöver kognitiv funktionsnedsättning
Alternativ och kompletterande kommunikation
Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, stödjer kommunikation mellan människor, och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig.
Alternativ och kompletterande kommunikation
AKK som kommunikationsstöd – Socialstyrelsens utbildningsportal
Webbutbildning om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, som kommunikationsstöd. Syftet med utbildningen är att du ska få kunskaper för att kunna tillämpa AKK på din arbetsplats.
Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning
Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning är ett betänkande av Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i vård, omsorg och forskning. Se särskilt bilaga 4 – Stöd till personer med nedsatt beslutsförmåga att kunna fatta egna beslut och att vara delaktiga i del 2.
Guide till metodstödet
Guiden hjälper dig att få en översiktlig bild av temat Stödja vuxna personers vilja, dess innehåll och struktur och hur det kan användas.
Presentationsmaterial
Presentationsmaterialet Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja – Introduktion och diskussion kan användas för att sprida kunskap och få igång en diskussion om att stödja personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.