Vilja och välfärdsteknik

Personer med funktionsnedsättning kan idag erbjudas olika tekniska lösningar, så kallad välfärdsteknik. Det kan till exempel vara appar i en surfplatta eller telefon, ett GPS-larm eller en matningsrobot. Lagstiftningen ställer samma krav om stödet utgörs av välfärdsteknik som på annat stöd när det gäller frivillighet, självbestämmande och delaktighet för den enskilde.

Den tekniska utvecklingen går fort och det har blivit vanligare att erbjuda personer med funktionsnedsättning olika tekniska lösningar, så kallad välfärdsteknik.

Dessa tekniska lösningar kan se väldigt olika ut och utifrån individens perspektiv innebära både möjligheter i form av ett ökat oberoende och ökad delaktighet men också risker i form av integritetsintrång och övervakning.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och Socialtjänstlagen, SoL, innehåller inga särskilda regler avseende tillämpningen av välfärdsteknik. Det är alltså samma grundläggande principer som man har att förhålla sig till oavsett om det handlar om stöd som utgörs av teknik eller ges av en människa. Därför gäller också kraven på frivillighet, självbestämmande och delaktighet i samband med att den enskilde erbjuds välfärdsteknik. Handläggaren eller utföraren av stöd behöver därmed ta reda på om personen vill ha den tekniska lösningen som erbjuds, om den tillgodoser hens behov och om den uppfyller kraven på god kvalitet.

Välfärdsteknik​

Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Välfärdsteknik kan användas av personen själv, en närstående eller någon annan i personens närhet och kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden.

De åtta stegen

De åtta stegen för att nå fram till bästa tillgängliga vilja för personer med nedsatt beslutsförmåga är lika relevanta när stödet ges med hjälp av välfärdsteknik som av en människa.

  1. Planera mötet eller tillfället då den enskilde ska erbjudas välfärdsteknik och ge uttryck för sin vilja kring den erbjudna tekniken.
  2. Skapa bra förutsättningar för individen att förbereda sig.
  3. Skapa bra förutsättningar för individen att förstå informationen om tekniken. När det gäller välfärdsteknik handlar det om att den enskilde behöver förstå vad tekniken gör och eventuella konsekvenser av den. Att informera om teknik för personer med nedsatt beslutsförmåga kan beroende på vilken teknik det gäller vara en stor utmaning. Eventuellt kan det underlätta för personen att förstå tekniken om hen får möjlighet att prova den. Möjligt är också att använda sig av visuellt stöd till exempel i form av bilder eller filmsekvenser.
  4. Skapa bra förutsättningar för personen att överväga vad hen vill. Det kan till exempel handla om att jämföra med likvärdigt stöd som utförs av människor. Ge personen stöd att lista för- och nackdelar för att få ett underlag att ta ställning till.
  5. Skapa bra förutsättningar för personen att ge uttrycka sin vilja.
  6. Ta ställning till om personen har gett uttryck för bästa tillgängliga vilja.
  7. Dokumentera.
  8. Följ upp.

Teknikens egenskaper påverkar

Även om reglerna i LSS och SoL inte gör någon skillnad på välfärdsteknik och traditionellt stöd kan teknikens utformning, egenskaper och funktioner påverka hur personalen kan behöva tänka. Det kan handla om vilken information som ges och hur informationen ges, hur samtycke kan bedömas och hur uppföljningen behöver utformas. Nedan följer några exempel på detta.

Viss teknik låter individen själv i stunden avgöra om hen vill använda den

Bland den välfärdsteknik som erbjuds finns det teknik som individen själv i stunden kan bestämma om hen vill använda eller inte. Till exempel en matningsrobot, applikationer i en mobiltelefon eller en surfplatta. Personen har själv makt över denna teknik och kan i stunden själv välja att använda den eller inte. Personens handlingar kan vara vägledande för om personen vill ha den tekniska lösningen eller inte.

Men det kan ändå finnas skäl att som personal vara observant. Det kan till exempel hända att personen använder tekniken på grund av att hen underkastar sig personalens vilja eller förväntningar.

Viss teknik behöver den enskilde motiveras till och lära sig att använda

En del teknik blir begriplig och uppfattas som meningsfull först efter en tid. Det kan behövas både träning och tålamod för att få ut det som tekniken kan erbjuda. Det kan till exempel handla om kognitiva hjälpmedel och kommunikationshjälpmedel som till exempel timstock och symbolstödsprogram. Personens vilja att kunna förstå, äga kontroll över och hantera miljön och de situationer hen hamnar i kan vara stark, men vägen dit kan vara både lång och te sig obegriplig. Personens vilja att uppnå målet av mer självständighet och oberoende kan behöva stödjas genom motivation, träning och uppmuntran. Utifrån perspektivet vilja kan individen vara både skeptisk och tveksam i början men entusiastisk när resultaten väl börjar märkas.

I perspektivet motivation och att kunna hantera tekniken är det också viktigt att betona vikten av att personalen kan och förstår tekniken.

Abstrakt teknik

En del teknik är till sin funktion abstrakt. Att förstå syftet och funktionen med till exempel en kamera för tillsyn eller ett GPS-larm (Global Positioning System) genom att se och ta på dem eller att prova behöver nödvändigtvis inte ge så mycket information. Att förstå att dessa tekniska lösningar kan bidra till ökad trygghet och självbestämmande kan vara svårt för en person med nedsatt beslutsförmåga. Här blir det en stor utmaning för personalen att ge information som den enskilde kan förstå. Möjliga vägar kan vara att använda olika former av visuellt stöd i form av bilder eller film.

För personer med sjukdomar som kan förväntas ge allt större kognitiva svårigheter med tiden är det viktigt att initiera teknik i ett tidigt skede. I synnerhet teknik som är abstrakt. Då finns möjligheten att den enskilda både kan förstå, lära sig och vänja sig att använda tekniken vilken kan underlätta användandet längre fram.

Möjligt är också att den enskilde visserligen väljer att använda tekniken men inte förstår syftet med den och hur den ska användas i de situationer då den kan göra nytta. Till exempel olika former av larm som bara kan ge personen trygghet om hen förstår varför, hur och när de ska användas.

Vad händer i mötet mellan den enskilde och tekniken?

När en insats utgörs enbart av teknik får det konsekvenser för personalens möjligheter att uppmärksamma om personens vilja om tekniken ändras. Det kan till exempel hända – beroende på hur tekniken är utformad – att den enskilde ändrar inställning till tekniken, inte kan hantera den, hamnar i situationer av frustration, utan möjlighet att förmedla detta. Det gäller i synnerhet om den som har insatsen har nedsatt beslutsförmåga. Det kan innebära speciella krav på uppföljningen. Dels för att uppmärksamma om personen ändrar inställning till tekniken, dels för att kunna stödja personen när tekniken inte fungerar som den ska. Det är viktigt att personalen är observant och har kompentens om tekniken, dess handhavande och funktion.

Välfärdsteknik – tema på Kunskapsguiden

Välfärdsteknik är digital teknik som gör att en person som har eller riskerar att få en funktionsnedsättning kan behålla eller öka sin trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet.

Välfärdsteknik

""

Lyssna på podd om välfärdsteknik och personer med nedsatt beslutsförmåga

Poddavsnitt #4: Vad är välfärdsteknik och hur kan det användas i vården och omsorgen för personer med nedsatt beslutsförmåga? Lyssna på våra experter Sara Lundgren och Anders Bergh. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen.

Guide till metodstödet

Guiden hjälper dig att få en översiktlig bild av temat Stödja vuxna personers vilja, dess innehåll och struktur och hur det kan användas.

Presentationsmaterial

Presentationsmaterialet Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja – Introduktion och diskussion kan användas för att sprida kunskap och få igång en diskussion om att stödja personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.

Presentationsmaterialet Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja – Introduktion och diskussion med talarmanus

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Socialtjänstlag (2001:453). Sveriges riksdag.
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sveriges riksdag.
Frågor och svar om välfärdsteknik. Socialstyrelsen; 2017-11-27.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter