Stöd i myndighetsutövning

Handläggare i socialtjänsten har begränsat med tid men kan ge personer med nedsatt beslutsförmåga stöd både med att uttrycka och att utforska sin vilja. Det kan man till exempel göra genom att ha anpassad information tillgänglig i olika format, genom ett individuellt anpassat stöd under utredningen och att skapa förutsättningar för ett mer långsiktigt stöd.

Jämfört med personal som utför stöd och service till personer med funktionsnedsättning har handläggare små möjligheter att över längre tid möta och samspela med de personer vars behov de ska utreda. Det påverkar deras möjligheter att själva stödja personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja. Nedan ges exempel på vad handläggare som grupp och som enskilda handläggare kan göra för att stödja en person med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja. Dels kan handläggargruppen överväga att ta fram olika former av anpassad information, dels kan du som handläggare inför varje ärende överväga följande frågor:

  • Vad kan jag göra själv?
  • Vad behöver jag hjälp med för att stödja personen i att uttrycka sin vilja?
  • Hur kan personens vilja utvecklas och följas upp?

Innan en ansöka aktualiseras

I kommunens uppsökande verksamhet eller när personen ansöker eller gör en begäran om insatser behöver hen få och kunna ta till sig information. Att få korrekt, relevant och förståelig information om olika insatsers innehåll och kvalitet är en förutsättning för att en person ska kunna ta ställning till vad hen vill ansöka om. Handläggaren behöver därför kunna informera om vilket stöd och service personen kan få från kommunen och vilka rättigheter hen har.

Personer som får kontakt med kommunen behöver veta hur en utredning går till och vad som händer med deras ansökan. Personen kan även behöva få en kallelse med anpassad information om när, var och vem de ska träffa. I handläggargruppen kan det finnas skäl att överväga att ha denna information tillgänglig på olika sätt. Det kan till exempel vara i form av lättläst information och visuellt stöd i form av bilder eller film. Att den som ansöker om insatser förstår informationen är avgörande för om och hur bra personen kan förbereda sig.

I utredningen

När uppgifter ska inhämtas från personen själv är det viktigt att skapa förutsättningar för att personen ska förstå informationen som ges och för hen att uttrycka sina behov och önskemål. Exempel på stöd i det samtalet kan vara bilder eller lättlästa texter som beskriver områden i den dagliga livsföringen (livsområden), de olika LSS-insatserna, Sol-insatser som till exempel boendestöd, och vad insatserna kan innehålla.
För handläggaren är det samtidigt viktigt att ställa sig frågan: Kan jag ge det stöd personen behöver för att utrycka sin vilja eller finns det andra som har bättre förutsättningar? Hit hör personer som är vana att kommunicera och som har en god relation med personen.

Det kan vara svårt att ta reda på vad en person vill. Exempel på strategier är att låta personen besöka en verksamhet, träffa personal, få prova på olika aktiviteter eller typer av tekniska lösningar. Att låta personen se eller få prova på en insats eller aktivitet kan vara ett bra sätt att informera om den.

I utredningen är det också viktigt att beakta personens behov vad gäller områden i den dagliga livsföringen som:

  • kommunikation
  • lärande och att tillämpa kunskap, som bland annat handlar om att fatta beslut och lösa problem
  • allmänna uppgifter och krav, som handlar om dagliga rutiner, anpassa aktivitetsnivå, hantera stress och andra psykologiska krav.

Dessa områden kanske inte personen själv lyfter fram. Därför är det extra viktigt att vara öppen för andra signaler på dessa behov.

Läs mer: Se avsnittet längre ned med rubriken Långsiktigt arbete för ökad delaktighet och att uttrycka sin vilja.

Med utgångspunkt från vad som framkommit i mötet med personen kan det också finnas skäl att ha en diskussion med den enskilda om personer från hälso- och sjukvården, till exempel arbetsterapeut eller logoped, behöver kontaktas. Dessa kan avgöra om personen har behov av kommunikationshjälpmedel i utförandet. Man behöver dock beakta reglerna om sekretess när hälso- och sjukvården kontaktas.

Att besluta

Beslutsformuleringen om bistånd eller insats ska vara tydlig så personen förstår vad hen har fått beviljat. Men beslutet behöver inte vara alltför detaljerat. Det ska finnas utrymme för utföraren att anpassa insatserna efter personens vilja och behov. Det är också möjligt att fatta tidsbegränsade beslut. Detta kan eventuellt användas om man vill ge en person möjlighet att få en uppfattning om insatsen samt möjlighet för personen att visa vad hen tycker om denna. Tidsbegränsade beslut bör dock inte fattas slentrianmässigt. Socialnämnden bör även följa upp beslutet och fatta ett nytt beslut i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. Av hänsyn till den enskildes trygghet och säkerhet är det i regel bättre att ha med ett omprövningsförbehåll i beslutet än att tidsbegränsa det. Då tar kommunen på sig ansvaret för initiativ till en ny utredning och beslutet upphör inte att gälla förrän ett nytt har kommit till stånd.

Att utforma uppdrag

Redan i samband med att uppdraget utformas finns det skäl att överväga när socialnämnden behöver genomföra en uppföljning av de beslutade insatserna. För personer som har svårt att uttrycka sin vilja kan det finnas skäl att göra tätare uppföljningar, i synnerhet om det rått vissa oklarheter kring personens vilja i samband med utredningsförfarandet.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS ställer krav på att nämnden ska dokumentera formerna för uppföljning i det enskilda fallet i uppdrag till utföraren. I uppdraget ska nämnden också dokumentera vilken bedömning som den har gjort av personens behov. I samband med detta kan det vara lämpligt att göra utföraren uppmärksam på hur personens vilja har bedömts angående de aktuella insatserna och om det finns någon osäkerhet när det gäller personens vilja. Det kan också vara viktigt att genom uppdraget uppmärksamma utföraren på om personen behöver motiveras till insatserna eller aktiviteternas genomförande. För det kan vara först när insatsen och dess innehåll har prövats en tid, anpassats efter personens behov och vilja och individen själv märker resultatet som det går att få information om hur väl insatsen motsvarar personens behov och vilja.

Behov av samarbete

Kvaliteten på utredning och beslut, och därmed uppdraget avgörs bland annat av hur väl handläggaren lyckas stödja personen att beskriva sina behov och värdera de insatser och dess innehåll som erbjuds. Därefter är resultatet av insatserna beroende av hur väl utföraren i samspel med personen lyckas utforma insatserna och dess innehåll. För att lyckas behöver samtliga aktörer - individ, utförare, handläggare och eventuellt andra aktörer - få till ett bra samarbete med varandra.

Långsiktigt arbete för ökad delaktighet och stöd att utrycka sin vilja

Beslut om insatser och om planering och uppföljning av insatserna behöver ses som delar av ett samlat arbete för den enskildes delaktighet. Ytterst kan bara den enskilde själv bedöma sin delaktighet. Därför är det viktigt att socialtjänsten utgår från den enskildes tillfälle, förmåga och vilja till delaktighet. Genom fler tillfällen att vara delaktig utifrån egna intressen, och bättre stöd att använda dessa tillfällen, kan delaktigheten öka.

Om personalen inte lyckas skapa bra förutsättningar för personen att ge uttryck för sin vilja vid en beslutssituation är det av stor betydelse att reflektera över den enskildes delaktighet och inflytande. Se figur nedan.

Figur som beskriver att reflektion kring delaktighet bör ske efter varje beslut och vara en del av ett systematiskt och långsiktigt arbete

Hur ska personen stödjas inför nästa beslutssituation? Det kan till exempel handla om att ge personen stöd att få möjligheter att prova på nya aktiviteter och tillgång till ett individuellt utformat kommunikativt stöd i vardagen.

För personer med ett mer omfattande behov av stöd för att uttrycka sin vilja är det viktigt att planera och genomföra ett långsiktigt och systematiskt arbete för ökad delaktighet och att uttrycka sin vilja.

Läs mer i kunskapsstödet Vägar till ökad delaktighet om hur du kan stödja personer med funktionsnedsättning att vara mer delaktiga hos Socialstyrelsen

Guide till metodstödet

Guiden hjälper dig att få en översiktlig bild av temat Stödja vuxna personers vilja, dess innehåll och struktur och hur det kan användas.

Presentationsmaterial

Presentationsmaterialet Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja – Introduktion och diskussion kan användas för att sprida kunskap och få igång en diskussion om att stödja personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter