Konkret stöd

Att stödja personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja handlar bland annat om att stödja deras resurser och använda sig av alternativa vägar för kommunikation. Du kan ta hjälp av de som redan kommunicerar med personen och yrkesgrupper som kan utreda behov av kommunikationsstöd och förskriva hjälpmedel. Men fundera också över vad du kan göra själv för att stödja personens vilja.

Som personal är det viktigt att tidigt göra en bedömning av hur väl man kan stödja en person som har nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja. Är det kanske bra att någon som redan kommunicerar med personen är med som en del i stödet? Eller har du tillräcklig förmåga att stödja personen på egen hand?

Nedan beskrivs några olika stödpersoner och deras funktioner. Därefter följer en sammanställning av strategier, åtgärder och arbetssätt som kan vara till hjälp för dig som är handläggare eller dig som ska upprätta en genomförandeplan.

Stödpersoner som arbetar eller står personen nära

Om det finns personer som står den enskilda nära och har vana av att kommunicera med hen kan de vara en viktig resurs att ta hjälp av. Det tar ofta lång tid att lära sig att samspela med en person via visuellt stöd som till exempel bilder och föremål eller via olika kommunikationshjälpmedel. Vem som är lämplig att konsultera eller ta hjälp av avgörs ytterst av den enskilde själv. Man måste avgöra från fall till fall, i dialog med de enskilda och beroende på vad saken gäller. Är det exempelvis en person som nyligen börjat i daglig verksamhet och man är osäker på vad personen tycker om sina arbetsuppgifter kan man konsultera tidigare lärare från särskolan, handlar det om sovrutiner på ett nytt boende kanske det är personens föräldrar eller personal vid ett tidigare boende som har mest erfarenheter av dessa situationer.

Stödpersoner kan eventuellt också vara observatörer när en person får prova en insats för att ta reda på om personen vill ha insatsen eller inte. Exempel på personer som kan vara ett stöd är:

  • personlig assistent, kontaktperson eller ledsagare
  • tidigare skolpersonal
  • personal från ett boende, boendestödet eller daglig verksamhet
  • habiliteringspersonal
  • god vän
  • anhörig
  • god man, förvaltare.

En viktig utgångspunkt är att den enskilda själv vill ha stöd av den person det gäller och att deras relation är bra. Stödpersonen behöver också förstå sin roll, det vill säga att stödja personen, och att inte bestämma åt hen.

Eftersom dessa stödpersoner kan ha en lång och nära relation till den enskilda, kan de ibland också bidra till att göra en situation mindre formell och skapa trygghet.

Yrkesgrupper som kan göra bedömningar och förskriva hjälpmedel

Ibland behöver man kontakta yrkesgrupper som kan göra bedömningar, utredningar och förskriva hjälpmedel. Här handlar det om olika yrkesgrupper, där flera ibland kan behöva samverka. När man kontaktar andra är det viktigt att beakta reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Yrkesgrupperna är följande:

  • Audionom
    Gör utredningar kring hörselnedsättningar, ger råd om god hörselmiljö, provar ut hjälpmedel för hörselskadade och döva samt ger personerna stöd i att använda hjälpmedlen.
  • Arbetsterapeut
    Arbetar med personer som behöver stöd i sina dagliga aktiviteter på grund av nedsatta motoriska, kognitiva eller sociala färdigheter. Det inbegriper vardagliga aktiviteter, att anpassa vardagsmiljön och att prova ut, justera och förskriva olika typer av hjälpmedel. Arbetsterapi innefattar också att stödja och sporra människor att själva utveckla sina fysiska, kognitiva och sociala förmågor.
  • Logoped
    Utreder och bedömer bland annat behov av kommunikationsstöd för att underlätta förståelse och skapa förutsättningar för att uttrycka sig och fatta beslut. Logopeden arbetar för att stödja och motivera personer och deras närverk att använda aktuella kommunikationshjälpmedel. Exempel på kommunikationshjälpmedel och metoder som underlättar beslutsfattande är digitala och analoga bildstödsverktyg.

Vad du eventuellt kan göra själv

Det finns saker handläggare och personal som ska upprätta en genomförandeplan kan tänka på och göra för att underlätta för en person att uttrycka sin vilja. Nedan följer några råd som kan vara till nytta.

Tips för att stödja en person med kognitiv funktionsnedsättning

För att underlätta att förstå

För att underlätta att förstå

  • Ta i förväg reda på så mycket som möjligt om personens förståelseförmåga och vem eller vilka som kan kommunicera med personen. Ta också reda på vad du kan göra för att underlätta förståelsen.
  • Välj en plats som kan fungera stödjande. Om det till exempel gäller insatser i hemmet eller i en daglig verksamhet, genomför mötet där.
  • Använd bilder, foton, filmer, ljud eller föremål som kan tydliggöra. Ta om möjligt hjälp av någon som känner personen väl och är väl förtrogen med att kommunicera med hen.
  • Ta hänsyn till språkförståelse eller språkbakgrund.
    • Anpassa ordval och meningslängd (korta ned eller dela upp).
    • Förenkla språket.
    • Var konkret och undvik abstraktioner.
    • Använd kroppsspråk.
  • Ge information vid flera tillfällen om det handlar om komplicerade frågor eller ställningstaganden, alternativt be någon som känner personen väl att ta upp frågan hemma.
  • Strukturera samtalet – tala om vad saken gäller, redovisa vad du har att säga, upprepa det viktigaste.
  • Undvik liknelser.
  • Undvik underförstådda slutsatser.
  • Utnyttja exempelvis saker och bilder som finns i rummet.
För att underlätta att uttrycka sig

  • Ta i förväg reda på så mycket som möjligt om personens uttrycksvägar, hur hen uttrycker sig och vad du kan göra för att underlätta kommunikationen.
  • Be personal som arbetar nära personen att låta hen pröva det som är aktuellt.
  • Skriv ned olika alternativ eller använd olika bilder som individen kan välja bland.
  • Låt det få ta tid.
  • Visa omtanke och inlevelseförmåga och acceptera alla olika vägar individen uttrycker sig på.
  • Ta fram enkel infotext som stöd.
  • Ha till hands nedskrivet ”JA” och ”NEJ”.
  • Sammanfatta och be att få bekräftelse på att personen förstått rätt.
För att underlätta genom att ge stöd för minnet

  • Planera samtalet.
  • Skriv upp stödord, använd bildstöd.
  • Upprepa det viktigaste.
  • Återkom flera gånger med information.
  • Anpassa mängden information efter personens förmåga.
  • Skriv ned svåra ord med tydlig förklaring eller – om möjligt – undvik svåra ord.
  • Se till att namn på platser, viktiga personer och väsentlig information som hör till insatsen som erbjuds finns till hands exempelvis skrivna med tydlig text eller som bilder.
  • Skilj tydligt på olika tidpunkter och rum.
  • Håll fokus på frågan.
  • Begränsa mängd och svårighetsgrad på information.
  • Samla information enkelt i bild eller skrift.
Stöd för att underlätta resonemang vid beslut

  • Tidslinje eller tankekarta kan underlätta och minska belastningen på tanke och kommunikationsförmåga.
  • Samtalsmatta.
  • Visuellt stöd för att tydliggöra vad det är personen förväntas ha en åsikt om och hur detta värderas, till exempel som viktigt eller inte viktigt, lätt eller svårt.
  • Skriv ned ställningstagande – återkom senare för bekräftelse.
  • Konkretisera frågan genom att enkelt och lättförståeligt formulera valmöjligheter, tankegångar, bedömning av risk och nytta samt eventuellt ställningstagande.

Ytterligare tips för att stödja en person som har fysisk funktionsnedsättning utöver kognitiv funktionsnedsättning

För att underlätta vid nedsatt syn

  • Ta reda på hur personens synnedsättning påverkar synen, till exempel synfältsbortfall, och anpassa miljön efter det.
  • Ta reda på hur belysningen ska vara för att underlätta så mycket som möjligt för personen. Se till att ha rätt belysning.
  • Ta reda på om syntolk behövs.
För att underlätta vid nedsatt hörsel

  • Ta reda på hur personens hörselnedsättning påverkar kommunikationen. Ta stöd och råd från audionom för att få en så bra ljudmiljö som möjligt. Välj lämpligt rum eller välj tid då det inte förekommer störande ljud.
  • Tala extra tydligt.
  • Skriv på papper eller bildskärm alternativ använd bilder som komplement.
För att underlätta vid kroppslig sjukdom och svaghet

  • Avvakta om möjligt med mötet eller tillfället då insatser ska erbjudas.
  • Återkom vid flera tillfällen. Utgå från vad individen orkar.

Alternativ och kompletterande kommunikation

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, stödjer kommunikation mellan människor, och hjälper personer med kommunikationssvårigheter att förstå andra och att uttrycka sig.

Alternativ och kompletterande kommunikation

Guide till metodstödet

Guiden hjälper dig att få en översiktlig bild av temat Stödja vuxna personers vilja, dess innehåll och struktur och hur det kan användas.

Presentationsmaterial

Presentationsmaterialet Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja – Introduktion och diskussion kan användas för att sprida kunskap och få igång en diskussion om att stödja personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Texten bygger på uppgifter från expertgrupp knuten till uppdraget att ta fram metodstödet Att stödja vuxna personers vilja. Socialstyrelsen; 2017.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter