Personligt ombud är ett stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Arbetet som personligt ombud innebär att tillsammans med klienten identifiera och formulera behovet av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning. Det innebär även att bistå klienten i kontakten med olika myndigheter och att tillsammans med klienten se till att insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten planeras, samordnas och genomförs. Ombudens arbete kan bidra till att aktörernas intressen, synsätt och värderingar närmar sig varandra.
Personliga ombud verkar också för att personer med psykisk funktionsnedsättning som grupp ska få bättre livsvillkor. Detta sker genom att ombuden identifierar brister i samhället som påverkar gruppen negativt och rapporterar dessa till sin ledningsgrupp.
Att arbeta på klientens uppdrag
Personliga ombud representerar varken myndigheter eller vårdgivare. Ombuden arbetar på klientens uppdrag och förväntas inte ta några egna initiativ som inte klienten står bakom. Ombudet lyssnar till klientens egen beskrivning av sin situation, önskemål och behov. Ett personligt ombud fungerar som ett redskap för att stärka klienten till att få en ökad tilltro till sig själv och sin egen förmåga och därmed få bättre kontroll och makt över den egna vardagen. Genom att ombudet stöttar klienten att bli mer självständig kan klienten öka sin egenmakt.
Det personliga ombudets uppgift är att hjälpa klienten att formulera sina behov. Förutsättningen är att det finns ett förtroende mellan ombudet och klienten. Därför är det viktigt med en förtroendeskapande inledningsfas när man träffar en ny klient.
Det personliga ombudet stöttar och driver arbetet framåt tillsammans med klienten. Som stöd i arbetet finns eventuella kollegor, verksamhetens ansvariga chef och ledningsgruppen. Ombudet har också kontakt med flera andra aktörer som finns runt klienten, till exempel myndigheter eller aktörer inom vård och omsorg.
Personliga ombudets roll
En arbetsroll som personligt ombud präglas av respekt, lyhördhet, helhetssyn, fokusering på möjligheter och det friska samt utifrån ett rehabiliterande perspektiv med stöd och uppmuntran. Ett gott bemötande och respekt för den enskilde är en förutsättning för att skapa förtroende mellan det personliga ombudet och klienten.
Etiska principer, synsätt och värderingar i ombudsarbetet är en del av den professionella rollen. Erfarenheter visar att ett framgångsrikt arbete som personligt ombud bland annat utgår från:
- klientens upplevda behov och önskningar står i fokus
- klientens möjligheter
- klienten väljer det personliga ombudet
- klienten är uppdragsgivare och styr processen.
Klienten styr arbetet
Ombudet behöver vara lyhörd för klientens önskemål. Ombudet ska visa vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället men det är alltid klienten som väljer.
Fokus på det friska
Det finns positiva erfarenheter av att ha ett rehabiliterande och accepterande förhållningssätt i arbetet med klienten.
Att ha ett rehabiliterande förhållningssätt innebär att ha en helhetssyn – se att kropp och själ hänger ihop. Fokus ligger på individens möjligheter och resurser istället för på symtom och begränsningar.
Att ha ett accepterande förhållningssätt är att ha en stödjande och uppmuntrande roll i förhållande till klienten och att godta klientens förslag till lösningar.
Ombudet fungerar som bollplank och diskussionspartner
För klienten fyller det personliga ombudet en funktion som bollplank och diskussionspartner. Ombudet ska inte göra något på egen hand och företräder aldrig klienten. Arbetet sker alltid tillsammans med klienten. Exempelvis om klienten själv inte klarar av att ringa sin handläggare kan ombudet sitta bredvid och använda telefonens högtalarfunktion.
Gränsen mellan professionell och privat
Personliga ombud arbetar ofta i klientens hem och det kan bli aktuellt med frågan om hur nära en arbetsrelation kan bli utan att den blir för privat. Ombuden kan därför behöva stöd från en chef eller ledningsgrupp för att hålla fokus. Extern handledning är ett bra verktyg för en genomtänkt professionell hållning där man lär sig var gränsen går mellan att vara personlig utan att bli för privat. Handledningen kan till exempel handla om strategier för att bemöta olika situationer som ett ombud kan känna igen sig ifrån mötet med klienten.
Uppmärksamma systemfel och brister
När personliga ombud kommer i kontakt med klienter som på olika sätt drabbats av systemfel och brister vad gäller klienternas tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service rapporterar ombuden bristerna till sina ledningsgrupper. Bristerna kan förekomma på olika nivåer:
- Handläggarnivå – med frågor som bemötande, kompetens, värderingar och ansvar.
- Lokal nivå – med frågor som organisation, resurser, insatser och måluppfyllelse.
- Central nivå – med frågor som regelverk, resurser och organisation.
Rapportera systemfel och brister
Arbetssätten kan skilja sig åt i glesbygd och storstad
Arbetssätten för personliga ombud kan skilja sig åt beroende på om verksamheten är förlagd till glesbygd eller i storstad. I större städer finns oftast bättre tillgång till kompetens och kunskapscentra och avstånden är kortare. Men arbetet kan också vara mer komplext, föränderligt och mer anonymt än i glesbygden.
För att överbrygga svårigheterna med att arbeta i glesbygd kan ombuden samarbeta över kommungränserna. Ombuden kan då ingå i en större arbetsgrupp vilket gör det möjligt att tillvarata och utveckla olika kompetenser hos ombuden och underlätta utbildning och handledning. Arbetet som personligt ombud kan vara påfrestande och erfarenhetsutbyte med arbetskamrater kan vara avlastande.
Uppgifter och avgränsningar
Ombudens arbetsuppgifter överlappar ansvar och uppgifter som andra yrkeskategorier har för personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett personligt ombud stöter ofta på missuppfattningar och får förklara och förtydliga om vad som är ombudets uppgift gentemot klienten och andra parter. Därför behöver ombudens arbetsuppgifter tydligt avgränsas från andra yrkeskategoriers arbetsuppgifter och ansvar.
Ett personligt ombud beslutar inte om insatser. Ombudet ansvarar inte för vård eller behandling och kan inte heller ta över myndigheternas ansvar för samordning av insatser.
Förordningen om statsbidrag
I arbetet behöver personliga ombud känna till förordningen (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förordningen är grundläggande för verksamheten med personligt ombud.
I förordningen regleras verksamheten, syfte och uppdrag. I förordningen specificeras också villkoren för att få statsbidrag.
Ombudets arbete med klienten sker i tre faser
Arbetet som personligt ombud kan delas in i tre faser. En inledningsfas som handlar om att börja arbetet tillsammans med en klient, en arbetsfas då det egentliga arbetet äger rum och en vilofas eller avslutningsfas då ombudet inte arbetar aktivt med klienten.
De tre faserna kan se olika ut beroende på klientens behov. En klient kan till exempel behöva vara i arbetsfasen under lång tid medan en annan klient relativt snabbt kan gå in i avslutningsfasen. De olika faserna kan glida in i varandra och går ibland inte att skilja åt. Självfallet måste arbetet i första hand baseras på klientens behov.
I alla faser är det viktigt att vara tydlig med vad som är det personliga ombudets arbetsuppgifter, både gentemot klienten och mot andra parter.
För att ge en bild av vad som skulle kunna ingå i de olika faserna följer här några exempel.
Exempel på verktyg i arbetet
I arbetet med klienten kan personliga ombud använda olika metoder och redskap. Här följer några exempel:
Metoder för behovsskattning
Metoder för behovsskattning, exempelvis CAN-skattningar kan också användas som dialoginstrument och som ett led i det förtroendeskapande arbetet:
CAN-skattning i metodguiden för socialt arbete hos Socialstyrelsen
Med målet i sikte, MOS
Med målet i sikte, MOS, är målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer, som är ett sätt att följa upp om klienter gör framsteg och att utvärdera insatsen. Det är också ett verktyg som hjälper professionella och klienter att i varje led av processen hålla fokus på det mål klienten vill uppnå.
Egna checklistor och intervjuformulär
Egna checklistor och intervjuformulär kan användas. Det är inte formen utan innehållet som är det viktiga. Utmaningen är att hjälpa klienten att få igång en förändring av sin livssituation.
Motiverande samtal
Motiverande samtal, som är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser.
Motiverande samtal i metodguiden för socialt arbete hos Socialstyrelsen
Gemensamma och samordnade handlingsplaner
Gemensamma och samordnade handlingsplaner för de olika åtgärder som personligt ombud och klienten har kommit fram till. Planerna bör naturligtvis vara baserade på behovsanalyser som ombudet och klienten tillsammans kommit överens om och de önskemål som klienten har. Dessa planer är också klientens ”egendom”.
Samordnad individuell plan, SIP
Personliga ombud kan hjälpa klienten med att få ansvariga i kommunen och regionen att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Alla som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan få en samordnad individuell plan, om det behövs en plan för att behoven ska kunna tillgodoses. En förutsättning för att upprätta planen är att den enskilde samtycker till det.
Handboken Använd SIP – ett verktyg vid samverkan hos SKR
