Trygghet och säkerhet

​Arbetsgivaren för personalen inom socialtjänsten är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras på ett tryggt och säkert sätt utan risk för ohälsa eller olycksfall. Personalen ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna. Det bör finnas skriftliga rutiner som reglerar hur personalen ska hantera vissa oväntade situationer och händelser på arbetsplatsen. Detta är viktiga delar som måste ingå i yrkesintroduktionen. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter som reglerar arbetsmiljöansvaret.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1

Krav på god kvalitet

Enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska de insatser som bedrivs inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Det innebär till exempel att insatserna ges på ett sådant sätt att den enskilde får det stöd och den hjälp han eller hon behöver och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås. En förutsättning är också att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Den som ansvarar för verksamheten ska ta fram ett heltäckande ledningssystem för sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta är att fortlöpande utveckla och förbättra kvaliteten.

Medarbetarnas erfarenheter är också viktiga och kan ge värdefull information för utvecklingsarbetet.

Ett arbetssätt där arbetsteam diskuterar, reflekterar och lämnar synpunkter bidrar till en lärande organisation som säkrar och vidareutvecklar verksamhetens kvalitet. Medarbetarna ska därför delta i kvalitetsarbetet och kunna lämna synpunkter på verksamheten i syfte att förbättra kvaliteten.

Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten hos Socialstyrelsen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete – Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete s. 9, 10, hos  Socialstyrelsen

Exempel på riskfyllda situationer som kan uppstå i verksamheterna

Verksamheter som bedrivs enligt SoL och LSS är komplexa och dagligen ställs personalen inför svåra frågor eller utmaningar. Det kan handla om situationer och problem som kräver både inlevelseförmåga och kunskaper för att hanteras och lösas. Här är några exempel på anledningar till att riskfyllda situationer kan uppstå i verksamheterna:

• Felaktig lyftteknik
• Den enskilde har ett utmanande beteende
• Brister i bemötande och delaktighet
• Svårigheter vid kommunikation
• Felaktig hantering av läkemedel
• Felaktig teknik vid matning
• Okunskap om gränser för den enskildes integritet
• Okunskap om konsekvenser av vissa funktionsnedsättningar
• Otillräckligt med personal för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt.

Rapportering enligt lex Sarah

Bestämmelser om lex Sarah handlar om att anställda inom socialtjänsten är skyldiga att rapportera missförhållande och risker för missförhållanden i verksamheten. Arbetsgivaren ska informera om rapporteringsskyldigheten till den som påbörjar en anställning eller praktikperiod. Information om rapporteringsskyldigheten ska därefter ges återkommande, förslagsvis både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Syftet med detta är främst att förebygga så att liknande fel eller risker inte uppstår igen. Ett missförhållande kan till exempel vara att en person riskerar att skadas fysiskt.

När ett missförhållande – eller risk för missförhållande – har rapporterats ska ledningen utreda vad som rapporterats men också avhjälpa eller undanröja missförhållandet, eller risken för ett missförhållande. Om en Lex Sarah-situation eller risk för sådan bedöms som allvarlig ska den som bedriver verksamheten lämna en anmälan till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Mer information om att arbeta utifrån lex Sarah, sida på Kunskapsguiden

Risker i arbetsmiljön

En av de huvudsakliga riskerna för personer som arbetar inom omsorgen är överbelastning. Stress kan även förvärra riskerna att råka ut för belastningsskador. Andra risker i arbetsmiljön kan vara hot och våld liksom risk för smittspridning.

All personal på en arbetsplats måste veta vem som ansvarar för arbetsmiljöfrågor och vem man ska vända sig till. Huvudansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren, men för att uppnå det bästa resultatet behöver personal och skyddsombud arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.

Ansvar för arbetsmiljö inom omsorg och sociala tjänster hos Arbetsmiljöverket

Risker inom omsorg och sociala tjänster, hos Arbetsmiljöverket

Förebyggande insatser inom omsorg och sociala tjänster hos Arbetsmiljöverket

Förmåga att förflytta sig

Personer kan av olika skäl ha begränsad förmåga att förflytta sig. Olika faktorer som kan påverka möjligheter att förflytta sig är värk, funktionsnedsättning och otrygghet. Andra faktorer som påverkar är resurser bland vård- och omsorgspersonal och hur miljön kring den enskilde personen är utformad.

På Vårdhandbokens webbplats finns information om arbetsteknik och förflyttningskunskap. Vårdhandboken vänder sig i första hand till personal som arbetar inom vård och omsorg. På webbplatsen finns riktlinjer, metoder och verktyg för hur vården och omsorgen bäst kan utföras.

Förflyttningskunskap hos Vårdhandboken

Orörlighet – komplikationer hos Vårdhandboken

Arbetsmiljöverket har tagit fram en broschyr om att förebygga skador som beror på felaktiga eller olämpliga belastningar. I broschyren finns bland annat en checklista för att identifiera risker på arbetsplatsen.

Belasta rätt – så undviker du skador hos Arbetsmiljöverket

Förebyggande arbetssätt för att minska olika risker i arbetet

Det är viktigt att de som arbetar med äldre personer eller personer med funktionsnedsättning känner till hur man kan arbeta förebyggande. Personalen behöver anpassa sitt bemötande och arbetssätt till den enskildes stödbehov. Arbetssättet kan bidra till att minska risker för utmanande beteenden, aggressiva och hotfulla situationer på grund av bettendemässiga och psykiska symtom vid demensjukdom, BPSD, eller hotfulla situationer i verksamheten. Det kan vara sådant som att den enskilde kan bli aggressiv eller skada sig själv. Riskfyllda situationer som uppstår behöver kartläggas och analyseras noga så att verksamheten kan undvika att situationen upprepas. Alla händelser som innebär hot eller våld ska dokumenteras och utredas av arbetsgivaren.

Våld och hot inom omsorg och skola, hos Arbetsmiljöverket

Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet – Ett kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal, hos Socialstyrelsen

Tvång och begränsningar, tema på Kunskapsguiden

Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsninga, webbutbildning hos Svenskt Demenscentrum

Hygienrutiner för att minska smittspridning

Basala hygienruntiner är viktigt för att minska smittspridningen inom vården och omsorgen. Basal hygien omfattar bl. a rutiner för handhygien och att personalen använder arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Samma hygienregler gäller inom hälso- och sjukvården som vid arbete inom hemtjänst, särskilda boenden och vissa LSS-boenden. Reglerna gäller vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med personer.

Basala hygienrutiner – Socialstyrelsen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:44) om smittförebyggande åtgärder i vissa verksamheter enligt SoL och LSS