Hälsa

Åldrande behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Faktorer som kan påverka hälsan positivt är motion, näringsrik mat och social samvaro. Men risken ökar att drabbas av olika hälsoproblem med stigande ålder. Förebyggande arbete är viktigt för att minska risken för skador hos äldre personer.

Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Det går både att förlänga människors liv och förbättra deras livskvalitet genom hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Viktiga områden i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete

Det finns fyra områden som är speciellt viktiga i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet för äldre personer. Dessa områden kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och består av:

Social gemenskap

En förutsättning för att kunna förstå det samhälle vi lever i är att känna sig socialt delaktig. Äldre människor kan bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter. Möjligheten att kunna påverka och känna delaktighet är grundläggande för en god hälsa.

Meningsfullhet

Vad som uppfattas som meningsfullt varierar från person till person. Det kan till exempel vara att känna sig delaktig i samhället eller att klara sig själv i vardagen – att själv kunna handla, laga mat eller besöka vänner.

Fysisk aktivitet

Det finns många positiva effekter av fysisk aktivitet och utevistelse för äldre personer. Fysisk aktivitet kan vara viktigt för att behålla sin funktion och sitt oberoende.

Goda matvanor

Maten och trivsamma måltider spelar stor roll för hälsa och välbefinnande. Många äldre personer har redan goda matvanor och att främja dessa bidrar till välbefinnande och god hälsa. Precis som för resten av befolkningen är det viktigt att äldre personer får regelbundna och varierade måltider.

Det normala åldrandet

Åldrandet varierar mycket från person till person. Förändringar i kroppen märks redan i medelåldern och med stigander ålder ökar risken för sjukdomar som ger funktionsnedsättningar. Men kroppens organ kan ändå ofta fungera väl i hög ålder. Faktorer som kan påverka hälsan positivt är motion, näringsrik mat och social samvaro med.

Fysisk aktivitet

Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är i stort sett desamma för äldre personer som för andra åldergrupper. Personer som fortsätter att vara aktiva högre upp i åren har dessutom högre grad av livskvalitet, fler år utan funktionsnedsättning, mindre risk för depressioner och minskad risk för nedsatt kognitiv funktion. Fysisk aktivitet behöver inte alltid vara ansträngande för att vara effektiv. Om den fysiska aktiviteten anpassas efter ålder och förmåga klarar även de allra äldsta och svagaste att vara fysiskt aktiva. Konditionsträning förbättrar konditionen, vilket förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Styrketräning leder till ökad muskelmassa och muskelstyrka och påverkar funktionsförmågan positivt.

 Att hålla sig i form som senior - 1177 Vårdguiden

Sjukdomsförebyggande åtgärder

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. De innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar till exempel att riskkonsumtionen av alkohol bland personer 65–84 år har ökat från 5 till 8 procent mellan åren 2004–2015.

Levnadsvanor, tema på Kunskapsguiden

Sjukdomar hos äldre personer

Med stigande ålder ökar risken att drabbas av olika hälsoproblem, som till exempel sjukdomar. Nedan beskrivs i korthet några av de vanligaste förekommande sjukdomarna hos äldre personer.

Diabetes

Vid diabetes är sockernivån i blodet förhöjt till följd av brist på insulin eller försämrad känslighet för insulin. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2 diabetes, eller åldersdiabetes.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Det finns en rad olika hjärt- och kärlsjukdomar. En av de vanligaste är hjärtsvikt som orsakas av någon form av skada på hjärtat, till exempel en eller flera hjärtinfarkter. Ett annat exempel är förmaksflimmer som är den vanligaste förekommande rubbningen av hjärtrytmen.

Benskörhet (Osteoporos)

Benskörhet, eller osteoporos, har blivit en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Osteoporos innebär att benvävnad minskar i mängd och att benets struktur förändras. Det ökar i sin tur risken för frakturer.

Stroke

Stroke, eller slaganfall, är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos vuxna personer. Riksfaktorer för stroke är bland annat högt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdomar och rökning.

Läs mer: Stroke, tema på Kunskapsguiden

Demenssjukdomar

emenssjukdomarna kännetecknas av att minnet och det logiska tänkandet försämras samt att personligheten förändras hos personer som insjuknar. Den vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom.

Läs mer:

Demenssjukdomar hos äldre personer, tema på Kunskapsguiden

Webbutbildningar om demenssjukdomar hos Svenskt demenscentrum

Psykisk ohälsa hos äldre personer

Åldrandet innebär även en ökad risk för psykisk ohälsa. Två av de vanligaste psykiska sjukdomarna hos äldre personer är depression och ångestsjukdom.

Depression

Förekomsten av depression eller förstämningssyndrom ökar med stigande ålder. Depression eller förstämningssyndrom är vanligt hos äldre personer med kroniska sjukdomar, men även efter akuta tillstånd som stroke och hjärtinfarkt. Depression innebär personligt lidande och social oförmåga för den som insjuknar, men också deras anhöriga och närstående drabbas.

Ångestsjukdomar

Ångest är ett vanligt symtom hos äldre personer. Det definieras som ett tillstånd med uttalad ängslan och oro som inte kan kontrolleras. Ångest kännetecknas av att personen är rastlös eller uppskärrad, lätt blir uttröttad, har svårt att koncentrera sig, är lättirriterad, har spända muskler och svårighet att sova. För att betecknas som sjuklig ångest ska symtom ha förekommit ofta under de senaste sex.

Självmord

Risken för självmord ökar med stigande ålder. Det är framför allt bland män som risken ökar. Riskfaktorer för självmord bland äldre personer är depression, alkoholmissbruk, ångest och psykossjukdomar samt tidigare självmordsförsök.

Psykisk hälsa hos äldre personer, tema på Kunskapsguiden

Tandhälsa hos äldre personer

Befolkningen i Sverige har generellt sett en god tandhälsa. Det är personer med många tidiga lagade tänder som har det största behovet av tandvård, vilket inte minst gäller personer över 65 år. Många personer över 65 år tar läkemedel som kan ge muntorrhet som är en riskfaktor för sämre tandhälsa.

Munvård för äldre personer, tema på Kunskapsguiden

Förebygga fall, trycksår och undernäring

Fall

Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna är ofta allvarliga. Riskfaktorer är bland annat vissa typer av läkemedel, underliggande sjukdomar, låg kroppsvikt, muskelsvaghet och gångsvårigheter. För att förhindra fall är viktiga åtgärder att kontinuerligt bedöma risken för fall och sätta in förebyggande åtgärder.

Trycksår

Trycksår är en av de vanligaste typerna av vårdskador. Trycksår orsakar stort lidande för patienterna och höga kostnader för samhället. Förebyggande åtgärder är bland annat att undersöka huden hos den äldre personen minst en gång per dag och att använda tryckutjämnande underlag.

Undernäring

Undernäring gör att patienten löper större risk att drabbas av komplikationer. Det finns idag en rad olika instrument för riskbedömning av undernäring, till exempel frågeformulär.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tagit fram flera åtgärdspaket för att stödja personal i arbetet med att förebygga vårdskador inom nio riskområden. Förtom fall, trycksår och undernäring handlar det om urinvägsinfektioner, läkemedel, munhälsa, sårinfektioner efter operationer samt infektioner vid centrala venkatetrar.

Undernäring hos äldre personer – tema på Kunskapsguiden

Socialstyrelsen har inom ramen för projektet ”Balansera mera” tagit fram en checklista med tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen. Målgruppen är personal som arbetar inom vård och omsorg.

Tips för att förhindra fallolyckor – Socialstyrelsen

Senior alert – Ett kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister där uppgifter om riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa registreras för personer som är 65 år eller äldre. Senior alert medverkar till att utveckla nya arbetssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård oavsett vem som tillhandahåller den.

Webbutbildning Senior alert hos Senior alert

Personlig hygien

Personlig hygien ska ge välbefinnande och avlägsna smuts och andra föroreningar. Att vara ren och lukta gott ger också en ökad självkänsla. Hudens normala bakterieflora ska påverkas så lite som möjligt eftersom den utgör ett försvar mot oönskade mikroorganismer. Vårdhandboken har praktiska råd om personlig hygien.

Patientens personliga hygien – Vårdhandboken

Hygienrutiner för att minska smittspridning

Basala hygienruntiner är viktigt för att minska smittspridningen i vård och omsorg.

Trygghet och säkerhet inom aktuellt tema

Hjälpmedel

En person som efter en skada eller sjukdom eller i samband med åldrande får en funktionsnedsättning, måste ibland förlita sig på hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter. Hjälpmedel får inte bli ett alternativ till aktiv rehabilitering, utan de ska endast komplettera eventuella andra åtgärder.

Syftet med hjälpmedel för äldre personer kan vara att underlätta livet i den egna bostaden. Exempel på hjälpmedel är redskap som underlättar hushållsarbetet, enklare fjärrkontroller och användarvänliga mobiltelefoner. Det kan också vara produkter som stärker syn och hörsel och hjälpmedel som stöd för minnet.

Hjälpmedel, tema på Kunskapsguden

Socialstyrelsen har tagit fram en webbutbildning om förskrivning av hjälpmedel. Den vänder sig bland annat till vård- och omsorgspersonal som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med hjälpmedel.

Webbutbildning om förskrivning av hjälpmedel – Socialstyrelsens utbildningsportal

På Vårdhandboken finns information om hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar.

Hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar – Vårdhandboken

Webbutbildning - Bra att veta om hjälpmedel för vård- och omsorgspersonal

Webbutbildningen riktar sig till all personal som kommer i kontakt med hjälpmedel i sitt arbete. Den ger kunskap om förskrivningsprocessen, vad som stödjer och reglerar den, och hur du kan stödja patientens delaktighet.

Guide till webbaserat stöd om yrkesintroduktion

Guiden hjälper dig att snabbt få en bild av det webbaserade stödet om yrkesintroduktion. Du får information om temat i korthet, om struktur och innehåll och hur det kan användas.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

​Folkhälsan i Sverige 2016. Folkhälsomyndigheten 2016.
Geriatriska sjukdomar. Larsson, M och Rundgren, Å, 2010.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen 2011.
Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen 2011.
Se tecken och ge rätt stöd. Socialstyrelsen 2013.
Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016. Socialstyrelsen 2016.
Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård – Lägesrapport 2016. Socialstyrelsen 2016.
Var med och bestäm. Delaktighet och inflytande – en förutsättning för hälsosamt åldrande. Statens Folkhälsoinstitut 2008.
Det är aldrig försent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Statens Folkhälsoinstitut 2009.
Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet. Statens Folkhälsoinstitut 2010.
Trycksår – åtgärder för att förebygga. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL 2011.
Så åldras kroppen. 1177.se Vårdguiden 2016.
Patientens personliga hygien. Vårdhandboken.se 2016.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter