Hur kommer det att gå till när en person söker internationellt skydd (asyl) inom EU?
Screening
När skyddsökande kommer till något land inom EU ska likadana kontroller göras i alla länder, för att veta vem som befinner sig inom EU:s gränser. Kontrollerna görs genom så kallad screening (screeningförfarande).
I Sverige äger screeningförfarandet rum i fyra kommuner; Boden, Sigtuna, Mölndal och Malmö. Screeningförfarandet genomförs av polisen, Migrationsverket och regionerna.
Inom ramen för screeningförfarandet undersöks sökandens identitet, hälsa och om sökanden har någon sårbarhet eller utgör ett säkerhetshot. Resultaten från kontrollerna matas in i den gemensamma databasen Eurodac och utgör sedan underlag för den fortsatta processen.
Screeningprocessen får högst ta 7 dagar om sökanden befinner sig vid gränsen och högst 3 dagar om sökanden redan befinner sig i Sverige.
Indelning i rätt process
Efter screeningen avgör Migrationsverket vilket förfarande som den sökande ska prövas i. Inledningsvis kan den sökande prövas i ett av två olika förfaranden.
Asylförfarande
Det ordinarie asylförfarandet liknar dagens prövning. Migrationsverket ska pröva asylskälen inom sex månader.
Asylgränsförfarande
Asylgränsförfarandet är ett snabbförfarande och gäller sökanden där Migrationsverket redan från screeningen gör bedömningen att sökanden sannolikt inte kommer få sin ansökan beviljad. Exempelvis för att de kommer från ett land där en låg andel beviljas skydd, om de anses utgöra en säkerhetsrisk eller om de har vilselett myndigheterna.
Under asylgränsförfarandet anses sökandena inte som inresta i Sverige. De bor på särskilda gränsnära boenden och de ska vara tillgängliga för prövningen. Processen sker nära gränsen och snabbt; den ska vara klar på tre månader, inklusive överklagande.
För sökanden som får avslag finns ett särskilt återvändandeförfarande där de ska ha utvisats från Sverige inom tre månader.
Vad gäller för ensamkommande barn?
Ensamkommande barn omfattas av screeningsprocessen
Ensamkommande barn omfattas av den tidigare beskriva screeningsprocessen. Processen tar 3–7 dagar beroende på om barnet påträffas vid gränsen eller inom landet. Under screeningen görs en barnspecifik sårbarhetsprövning. Om barnet anträffas i en kommun som har screeningenheter betraktas den kommunen (även) som ankomstkommun.
Om barnet inte påträffas eller söker internationellt skydd i en screeningkommun anvisar Migrationsverket barnet till en av de fyra screeningkommunerna senast dagen efter att barnet gett sig till känna i kommunen (ankomstkommunen). Eftersom ankomstkommunens ansvar för barnet då är kortvarigt handlar det främst om att ordna ett tillfälligt boende för barnet, i avvaktan på att barnet anvisas till en screeningkommun.
Ensamkommande barn är undantagna från asylgränsförfarandet
Ensamkommande barn är undantagna från asylgränsförfarandet. Det innebär att de efter screeningen går vidare till det ordinarie asylförfarandet.
Vad händer efter screeningen?
När screeningen är klar anvisar Migrationsverket en kommun (anvisningskommun) som får det långsiktiga ansvaret för barnet. Barnet anses därmed vistas i kommunen, i den mening som avses i 29 kap. 4 § SoL. Anvisningskommunen behöver inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL för att utreda barnets behov av boende och andra insatser på samma sätt som gäller idag.
Rättslig rådgivning istället för offentligt biträde vid ansökan om internationellt skydd (asyl)
Den som ansöker om internationellt skydd (asyl) har inte längre rätt till ett offentligt biträde i asylprocessen. Det gäller även för ensamkommande barn. Istället har de rätt till kortare kostnadsfri rådgivning i rättsliga frågor som rör internationellt skydd (asyl).
Företrädare för ensamkommande barn
Under screeningprocessen utses en tillfällig företrädare som företräder barnet under screeningprocessen.
När Migrationsverket har anvisat en kommun som får det långsiktiga ansvaret för barnet, får barnet istället en företrädare (som kan vara samma person som var tillfällig företrädare) som företräder barnet och bistår barnet i kontakt med eventuell rättslig rådgivare inför inlämnandet av ansökan om internationellt skydd (asyl), lämnar in ansökan, hjälper barnet att förstå och tillvarata sina rättigheter under processen för internationellt skydd.
Företrädaren stödjer även barnet i kontakten med socialtjänsten, hälso- och sjukvård och andra aktörer runt barnet på samma sätt som en god man. Jämfört med en god man har dock företrädaren en mer omfattande roll i och med att företrädaren även ska bistå barnet under alla skeden i förfarandet under en ansökan om internationellt skydd, i och med att något offentligt biträde inte förordnas för barnet.