Ett nätverkshem kan vara släktingar eller andra närstående till familjen, som till exempel vänner eller grannar. Nätverkshemmet får sitt uppdrag genom sin relation till barnet och barnets familj, inte genom en egen ansökan om att bli familjehem. Ett familjehem där barnet inte sedan tidigare är känt för familjen kallar vi i den här texten för främmande familjehem.
Informationsmaterial för nätverkshem
Socialstyrelsen har tagit fram broschyren Att vara nätverkshem, som kortfattat beskriver praktiska förutsättningar för nätverkshem. Broschyren finns på flera språk.
المنزل الشبكي – Att vara nätverkshem – arabiska
بودن – Att vara nätverkshem – dari
About kinship care – Att vara nätverkshem – engelska
خانواده آشنا بودن – Att vara nätverkshem – farsi
Läheisverkostokotina toimiminen – Att vara nätverkshem – finska
Ette olla verkostokoti – Att vara nätverkshem – meänkieli
Leahkit fierpmádatruoktu – Att vara nätverkshem – nordsamiska
Te ove kontakt-čher – Att vara nätverkshem – romani arli
Te aves nätverkshem – Att vara nätverkshem – romani kelderash
Te inkres jekh žutimasko kher – Att vara nätverkshem – romani lovari
In aad noqoto guri xigto ama dad aqoon la isu leeyahay – Att vara nätverkshem – somaliska
Прийомна сім'я соціального контакту – Att vara nätverkshem – ukrainska
Placering i nätverkshem kan gynna barnet
Det finns forskning som visar att barn gynnas av att placeras i nätverkshem jämfört med främmande familjehem vad gäller beteendeutveckling, psykisk hälsa, välbefinnande och stabilitet i placeringen. Nätverkshemsföräldrarnas engagemang och barnets känsla av familjetillhörighet ses som viktiga för detta resultat. Att barnet och nätverkshemsföräldrarna redan före placeringen känt och tyckt om varandra och att de haft möjlighet att välja varandra är andra viktiga faktorer. Men vissa forskare har lyft att det positiva utfallet av nätverksplaceringar skulle kunna bero på att barn med svår problematik i större utsträckning placeras i främmande familjehem.
Av alla barn och ungdomar som var placerade under 2022 var 72 procent placerade i familjehem och av dessa var 17 procent placerade i ett nätverkshem.
Att överväga placering i nätverket
En av grundprinciperna för vård utanför det egna hemmet är den så kallade anhörigprincipen. Den innebär att när ett barn behöver placeras utanför det egna hemmet ska det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Men vad som är bäst för barnet ska alltid vara avgörande.
Nätverksinventering
För att kunna överväga placering i nätverket behöver socialtjänsten genomföra en så kallad nätverksinventering, en kartläggning av det befintliga nätverket runt barnet. Under utredningssamtal med barnet och barnets familj behöver socialtjänsten ta reda på vilka personer som finns i barnets och familjens nätverk samt vilken relation dessa har med barnet. Nätverksinventeringen kan göras på olika sätt, till exempel genom att skapa nätverkskartor som bland annat visar barnets kontakter på fritiden, i skolan och med släkten.
Om någon i nätverket är villig att ta emot barnet måste socialtjänsten, enligt uttalande från Justitieombudsmannen (JO), utreda förutsättningarna för en placering hos den personen/familjen. Om flera anhöriga eller närstående är intresserade av att ta emot barnet bör denna skyldighet gälla i förhållande till var och en av dem.
Tillfällig placering i nätverket
Ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran kallas jourhem. Jourhem måste vara utredda av socialtjänsten innan ett barn får placeras där.
I en akut situation kan den sammantagna bedömningen vara att det bästa för barnet är att bo tillfälligt hos en anhörig eller annan närstående som barnet känner väl, istället för i ett jourhem. Det kan handla om att barnet behöver bo någonstans under en kortare period för att sedan återvända hem. Det kan också handla om en tillfällig placering under tiden som socialnämnden utreder var barnet kan placeras stadigvarande.
En tillfällig placering i barnets nätverk är inte en reglerad placeringsform enligt socialtjänstlagen (SoL). Tidsgränsen för en tillfällig placering är inte reglerad i lag, men den kan inte pågå någon längre tid eftersom den då övergår till att vara stadigvarande. Justitieombudsmannen (JO) har i beslut kritiserat en tillfällig placering som varade mer än sex månader. JO betonar att barnets tillvaro måste vara förutsebar och att barnet behöver få veta vad som ska hända. En alltför lång väntan på en permanent lösning kan påverka barnet negativt.
Eftersom en tillfällig placering görs på initiativ av socialnämnden är det inte fråga om en så kallad privatplacering. Vid en privatplacering sker flytten till familjen på vårdnadshavarens initiativ.
En anhörig eller annan närstående som tar emot ett och samma barn för en eller flera kortare perioder i sitt hem behöver inte utredas på samma sätt som ett jourhem. Men socialtjänsten har ändå ansvar för att hemmet är lämpligt för barnet att vara i och att barnet får god vård. I praktiken ska en utredning enligt SoL göras och ett beslut fattas om bistånd i form av tillfällig vård utanför det egna hemmet. Vilka uppgifter om hemmet som socialtjänsten behöver hämta in före ett beslut om en tillfällig placering i nätverket får bedömas i varje enskilt fall. Om socialtjänsten har anledning att misstänka att det är olämpligt för barnet att vistas i hemmet, bör nämnden inte medverka till att barnet placeras där utan att förhållandena först utreds mer noggrant.
Utredning av ett nätverkshem
Ett nätverkshem ska utredas på samma sätt som andra familjehem. Men eftersom nätverkshemmet redan har en relation till barnet finns det särskilda förutsättningar som socialnämnden kan behöva uppmärksamma och förhålla sig till i utredningen. Exempel på sådana förutsättningar kan vara:
- Parallellt med att ta hand om ett placerat barn kan ett nätverkshem direkt påverkas av exempelvis missbruk, psykisk ohälsa eller allvarlig sjukdom hos barnets förälder eller i vissa fall förälderns för tidiga död.
- Det tilltänkta nätverkshemmet kan ha haft kontakt med barnet och barnets föräldrar sedan lång tid tillbaka. Familjehemsuppdraget kan ha föregåtts av en process då nätverkshemmet gradvis har tagit mer och mer ansvar för barnet. Ibland känner sig barnet redan som en självklar del av det tilltänkta nätverkshemmet.
- En släkting eller annan närstående kan ha svårt att säga nej till att ta emot ett barn, även om de upplever att de inte har förutsättningar för att ta emot barnet.
- Det finns risk att ett barn som placeras i ett nätverkshem kan komma att förlora den speciella relation som tidigare funnits mellan barnet och nätverkshemmet. Det kan till exempel handla om att relationen förändras i och med att morföräldrar vid en nätverkshemsplacering istället får en föräldraroll till barnet. Barnet kan också känna en förlust i och med den förändrade relationen.
- Det kan sedan tidigare finnas konflikter i nätverket som riskerar att påverka barnet.
- Det är vanligt att nätverkshem inte upplever att de fått sitt uppdrag från socialtjänsten, utan snarare att de har ett uppdrag från barnets föräldrar eller övriga nätverk. Nätverkshem kan därför ha särskilt behov av att uppdraget som familjehem och socialnämndens roll och ansvar tydliggörs.
Läs mer om utredning av nätverkshem:
- Rekrytering och utredning
- Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen – Socialstyrelsen
Stöd och ersättning under placeringen
Forskning visar att nätverkshemmen inte har lika nära kontakt med socialtjänsten som främmande familjehem har. Det beror delvis på att nätverkshemmen inte ber om hjälp från socialtjänsten i samma utsträckning, och att de inte heller alltid känner till vilken hjälp de kan få. Viss forskning visar också att nätverkshem generellt har lägre utbildningsnivå, sämre ekonomiska förutsättningar och sämre hälsa än andra familjehem. Det är därför viktigt att tänka på att nätverkshem kan behöva extra stöd.
Stödet utformas utifrån relationen
Stödet behöver utformas utifrån vilken relation barnet har till nätverkshemmet. Mor- och farföräldrar kan till exempel vara i behov av ett annat stöd än barnets före detta lärare.
Behovet av stöd kan även komma att förändras under placeringstidens gång.
Socialstyrelsen har tagit fram en grundutbildning för familjehem – Ett hem att växa i. Den riktar sig till olika slags familjehem med alla typer av uppdrag och som tar emot barn med olika bakgrund och behov.
Arvode och omkostnadsersättning till nätverkshem följer samma rekommendationer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som för främmande familjehem. Men rekommendationerna är inte bindande, varje kommun fattar sina egna beslut om ersättning.
Utbildningsmaterial Ett hem att växa i
Familjehemmets bok – lärobok för familjehemmen
Handledning för familjehemsutbildare
Till handledningen finns även ytterligare stödmaterial:
Ensamkommande barn och unga i nätverkshem
Många ensamkommande barn och unga är placerade i nätverkshem.
I en undersökning med barn i familjehem som genomförts av Socialstyrelsen var en fjärdedel av de barn som intervjuades ensamkommande barn. Nästan alla av dessa beskrev relationen till sitt familjehem som bra. Flera ensamkommande barn uttryckte att släktskapet i ett nätverkshem är betydelsefullt.
Samtidigt som de ensamkommande barnen är positiva till sin placering i nätverkshem finns det särskilda risker som socialtjänsten behöver vara uppmärksam på. Det gäller bland annat hedersrelaterat våld och förtryck, människohandel, utnyttjande och exploatering i hushållsslaveri, sexuell exploatering eller utnyttjande och exploatering på annat sätt.
Noggrann utredning minimerar risker
För att upptäcka och minimera riskerna behöver socialtjänsten noggrant utreda nätverkshemmet och särskilt ta reda på hur relationen mellan barnet och personerna i det tilltänkta hemmet ser ut. JO har till exempel i ett ärende riktat kritik mot en socialnämnd för att den placerade en flicka som var under 15 år i ett familjehem, trots att det fanns uppgifter om att flickan var gift med en vuxen son till familjehemsföräldrarna.
Det finns även risk för trångboddhet, isolering, sämre förutsättning för etablering, sämre skolresultat om familjehemmet själva är nyanlända och/eller mindre etablerade i det svenska samhället. Detta är risker som kan behöva kompenseras med ytterligare insatser från socialtjänsten till både barnet och till familjehemmet.
Läs mer: