Trots att hälsan i Sverige generellt är god, lever vi inte på lika villkor. Det finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen – både när det gäller hur länge vi lever och hur vi mår under livets gång.
Hälsa följer ofta ett tydligt mönster, ju bättre ekonomiska och sociala förutsättningar en person har, desto bättre är hälsan. Detta kallas för den sociala gradienten. Man kan se det som en stege där hälsan försämras gradvis för varje steg man tar mot en större social utsatthet.
Kunskapen om hur vi bäst främjar god hälsa är själva grunden för hur modellen för utökade hembesök är utformad.
Miljön formar människan
Hälsan formas av en mängd faktorer under hela livet, ofta redan innan vi föds.
Dessa kallas för hälsans sociala bestämningsfaktorer och innefattar bland annat:
- Uppväxtvillkor: var vi föds och i vilken miljö vi växer upp.
- Resurser: ekonomi, boendesituation och tillgång till utbildning.
- Socialt kapital: våra sociala nätverk och det stöd vi har omkring oss.
- Samhällets stöd: hur tillgänglig hälso- och sjukvården och socialtjänsten är.
- Levnadsvanor: de vanor vi utvecklar utifrån de förutsättningar vi har.
Hur ojämlikhet i hälsa uppstår
Skillnader i hälsa handlar sällan om slumpen, utan om hur samhället är uppbyggt. Familjer som lever med begränsade resurser och i social utsatthet drabbas ofta dubbelt: de utsätts för fler riskfaktorer i sin vardag, samtidigt som de har sämre skyddsnät för att hantera dem.
När ekonomisk press, osäkra boenden och hälsoproblem samverkar skapas en negativ spiral som kan vara svår att bryta.
Barnets förutsättningar formas tidigt
Barn påverkas tidigt av föräldrarnas livssituation. Vi kan se hur hinder på vägen mot en god hälsa och utveckling hänger ihop:
- Boende och miljö: Att växa upp i trångboddhet eller dåliga bostäder skapar en grundstress för hela familjen.
- Ekonomisk stress: När pengarna inte räcker till näringsriktig mat eller fritidsaktiviteter påverkas både den fysiska hälsan och barnets sociala utveckling.
- Påverkan på föräldraskapet: Den psykiska pressen som följer med social utsatthet kan leda till psykosocial stress. Det kan i sin tur göra det svårare för föräldrar att vara det stöd för sina barn som de önskar vara.
Praktiska hinder för stöd och vård
För familjer i utsatthet är vägen till hjälp ofta längre. Det handlar inte bara om att vården finns, utan om att kunna ta sig dit. Praktiska saker som att sakna pengar till bussbiljetten eller att ha svårt att navigera i komplexa system – kan bli oöverstigliga hinder för att ett barn ska få den vård det behöver.
Genom att förstå dessa mekanismer kan socialtjänsten och hälso- och sjukvården arbeta mer målinriktat med att sänka trösklarna och stärka familjernas egna resurser.
Jämlik hälsa genom utökade hembesök
Syftet med utökade hembesök är att minska skillnader i hälsa genom att ge extra stöd till familjer i områden där livsvillkoren är ojämlika. Genom att satsa resurser där barn utsätts för flest riskfaktorer, kan vi främja deras hälsa och utveckling på lång sikt.
Utökade hembesök är en hälsofrämjande och förebyggande insats. Att fokusera på barnets första tid i livet är en viktigoda förutsättningar för hälsa och utveckling genom hela livet.
Eftersom föräldrarna är avgörande för barnets välmående, syftar hembesöken till att stärka deras förmåga att ge barnet en trygg och stimulerande start.
Samverkan mellan socialtjänsten och barnhälsovården (BHV)
Genom den praktiska samverkan mellan barnhälsovården och den förebyggande socialtjänsten kan arbetet göra det möjligt att möta familjens behov på ett helhetsnära sätt och erbjuda kvalificerat stöd tidigt i barnets liv.
Det gemensamma arbetet innebär att det finns
- kombinerad expertis – familjerna får tillgång till kunskap från både barnhälsovården och den förebyggande socialtjänsten samtidigt.
- mer tid för samtal – de utökade besöken ger möjlighet att bygga förtroende och fördjupa kontakten med familjen i deras hemmiljö.
- tidigt stöd – socialtjänsten når fler familjer med tidiga förebyggande insatser.
Principen: Något för alla, men mer till vissa
Arbetssättet bygger på proportionell universalism. Det innebär att vi erbjuder stöd utifrån behov:
- Universellt stöd: Alla familjer i Sverige omfattas av det generella barnhälsovårdsprogrammet.
- Proportionellt stöd: I områden där familjer har begränsade resurser eller möter större utmaningar behövs utökade hembesök. Stödets styrka och omfattning anpassas alltså efter de faktiska behoven i gruppen.