Självmordstankar ingår i den naturliga utveckling som barn och unga går igenom när de bearbetar frågor om liv och död. Mer än hälften av eleverna i högstadie- och gymnasieåldern har någon gång haft självmordstankar.
De här tankarna är oftast flyktiga och övergående. Men de blir en risk om de återkommer ofta, om de även omfattar självmordsplaner, och när barn och unga ser självmord som den enda lösningen på sina problem.
Den som tar livet av sig har ofta redan gjort självmordsförsök. Efteråt kan det visa sig att många haft svårigheter under lång tid med ångest, depression eller skadligt substansbruk, eller att de har levt i en utsatt situation med långvarig stress. Därför är det viktigt att upptäcka ungdomar med återkommande självmordstankar tidigt för att de ska kunna få hjälp inom hälso- och sjukvården.
Riskfaktorer och varningssignaler
Bakom självmord finns oftast psykisk sjukdom som depression, svår ångest, psykoser eller skadligt substansbruk. Men det utlösande är ofta en svår händelse i livet, till exempel att förlora en närstående. Det kan också handla om att vara utsatt för trakasserier eller andra kränkningar.
Ungdomar med självmordstankar har i högre grad varit utsatta för trauman och svåra livshändelser, våld och övergrepp än ungdomar i allmänhet.
Barn och unga som riskerar att fara illa
Ungdomar med återkommande självmordstankar har ofta svårt att kommunicera med vuxna och ibland även med jämnåriga.
Om en ungdom berättar om sina självmordstankar, är det viktigt att lyssna utan att förminska de problem eller starka känslor hen kan ha.
Ofta är det den ungas vänner som reagerar. Ungdomar behöver därför få veta att de kommer att tas på allvar om de berättar för vuxna att en vän inte längre är sig lik genom att till exempel få utbrott av ilska, vara tillbakadragen eller tala om hopplöshetskänslor.
Viktigt att uppmärksamma signaler tidigt
Det är viktigt att vara uppmärksam på om en ung person ändrar sitt beteende. Det handlar inte om tillfälliga förändringar, utan om någon inte längre är sig lik, och om förändringen fortsätter över tid. Det kan till exempel vara
- bristande intresse för vardagliga aktiviteter eller kamrater
- försämrade skolresultat
- minskad motivation för skolarbete
- upprepad ogiltig frånvaro
- ökat bruk av alkohol eller droger
- våldshandlingar.
Om skolans personal uppmärksammar att en elev har tankar på självmord är de skyldiga att kontakta elevens vårdnadshavare för att hjälpa till med remittering eller hänvisning till hälso- och sjukvården.
I vissa fall kan personalen också behöva göra en orosanmälan till socialtjänsten. Om det inte är lämpligt att kontakta vårdnadshavaren, till exempel för att det förekommer våld i hemmet, ska personalen kontakta socialtjänsten för att anmäla oro för barn.
Om en elev har tagit sitt liv
Om det har inträffat ett självmord aktiverar skolan sin krisplan. Det är viktigt att både skolpersonal och klasskamrater får stöd i en sådan situation.