Elever med psykisk ohälsa

Att må dåligt ibland är en del av livet. Men om någon ofta mår dåligt eller om livet påverkas kraftigt, behöver barnet eller den unga stöd och hjälp.

Hur barn och unga mår psykiskt kan ha stor betydelse för hur det går för dem i skolan. Omvänt påverkas barns och ungas hälsa positivt om de lyckas i skolan. Skolan är därför viktig för att främja psykisk hälsa och för att uppmärksamma elever som inte når utbildningens mål eller där det finns oro för elevens utveckling och mående. Det finns också elever som lyckas med sitt skolarbete, parallellt med svår psykisk ohälsa.

Vad är psykisk ohälsa? 

Psykisk ohälsa är ett brett samlingsbegrepp. Här ingår det som brukar kallas psykiska besvär, men också psykiatriska tillstånd.

Det är vanligt att psykisk ohälsa märks som nedstämdhet, oro, koncentrationssvårigheter, trötthet eller sömnsvårigheter. Psykisk ohälsa kan också visa sig som psykosomatiska symtom. Det är när kroppsliga besvär som exempelvis magont och huvudvärk har psykiska orsaker.

Ilska eller överaktivitet kan också vara uttryck för psykisk ohälsa. 

Om begreppen inom psykisk hälsa och ohälsa – Kunskapsguiden

Det är vanligt att elever mår dåligt och känner sig stressade 

Elever kan ibland känna sig oroliga, ängsliga eller ha svårt att sova. Det är särskilt vanligt bland tonåringar. Psykosomatiska besvär och känslor av stress är också vanliga.

Skolbarns hälsovanor – Folkhälsomyndigheten

Andelen elever som har psykiskt orsakade besvär eller diagnoser som depression och ångest har ökat kraftigt de senaste decennierna. Ökningen gäller barn och unga i alla sociala grupper. Det är inte helt klart vad det beror på. Det finns tecken på att det bland annat handlar om hur både skolan och arbetsmarknaden har förändrats sedan 1990-talet, och att det lett till att barn och unga upplever en ökad press.

Inrapporterade depressioner och ångestsyndrom bland barn och unga vuxna – utvecklingen till och med 2018 – Socialstyrelsen (pdf)

Psykiatriska tillstånd och diagnoser hos elever 

När någon mår väldigt dåligt eller om livet påverkas mycket av måendet, kan det handla om ett så kallat psykiatriskt tillstånd. Det innebär att symtomen är så pass svåra att de uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

Ganska många barn och ungdomar har olika psykiatriska diagnoser. Det är till exempel depression, ångestsyndrom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd eller autism. Cirka åtta–nio procent av alla pojkar mellan 10 och 17 år har en adhd-diagnos.

Diagnoser som adhd, autism och intellektuell funktionsnedsättning är tillstånd som kan påverka en elevs uppväxt och skolsituation. Om eleven inte får de anpassningar och det stöd som hen behöver utifrån sina behov, både hemma och i skolan, så kan sårbarheten för påfrestningar öka. Det kan i sin tur leda till psykisk ohälsa i form av depression eller ångest.

Det finns ett samband mellan lindriga psykiska symtom och risken att senare få till exempel depression eller ångest. Därför är det så viktigt att uppmärksamma elever som har sådana symtom.

Tecken på psykisk ohälsa hos elever 

Lärare eller andra i skolpersonalen som möter eleverna varje dag har förstås störst möjlighet att se hur en elev mår och klarar sitt skolarbete. De kan också märka förändringar hos eleven, till exempel om frånvaron ökar eller om det går sämre i skolan. 

Det är inte självklart vad som är tecken på psykisk ohälsa. Ett sätt att reagera kan vara helt begripligt i ett sammanhang, men svårare att förstå i ett annat. Om till exempel någon närstående har dött eller föräldrarna nyligen har skilt sig är det inte konstigt om eleven är ledsen eller lätt blir arg. 

Ett annorlunda eller förändrat beteende kan också handla om att eleven har det svårt hemma. Om någon exempelvis är sjuk, missbrukar eller utsätter familjen för våld kan det påverka hur eleven beter sig i skolan. Det kan också handla om att eleven själv är sjuk, använder droger eller har andra problem.

Elever är olika sårbara för de krav som det kan innebära att gå i skolan. Det kan handla om elever

• med kroniska sjukdomar 
• med funktionsnedsättningar
• med svag teoretisk begåvning 
• som har upplevt trauma eller upprepade separationer 
• som är asylsökande 
• som är papperslösa 
• som är placerade.

Barn och unga som riskerar att fara illa

För att kunna värdera betydelsen av symtom på psykisk ohälsa är det viktigt att känna till vilka skydds- och riskfaktorer som finns omkring en elev. En rad faktorer har visat sig vara betydelsefulla för att hindra att barn utvecklar psykisk ohälsa.

Exempel på elevhälsans arbete

Elevhälsans personal kan hjälpa elever och vårdnadshavare att söka hälso- och sjukvård på rätt nivå. För de flesta är det hälso- och sjukvårdens första linje för barn och ungas psykiska hälsa, som oftast finns i primärvården. Är problemen svårare finns barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Vid behov kan elevhälsans medicinska insats remittera till dessa instanser.

Elevhälsans medicinska insats kan utforma hälsobesöken så att de aktivt uppmärksammar elevernas psykiska hälsa. Elever och vårdnadshavare kan även själva kontakta till exempel skolsköterskan eller kuratorn om de har frågor som handlar om psykisk hälsa. Skolsköterskan, psykologen och kuratorn kan ha olika typer av stödjande samtal med enskilda elever under en begränsad period. 

Elevhälsan kan tydliggöra vilka stödinsatser i undervisningen en elev med psykisk ohälsa kan behöva. Elevhälsans personal kan även hjälpa lärarna genom att handleda och ge råd om förhållningssätt och stöd. Det kan gälla individer, grupper och på organisationsnivå.