Att förebygga långvariga behov av ekonomiskt bistånd

Socialtjänstens förebyggande uppdrag

Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och det arbetet ska ses som en självklar och integrerad del av verksamheten på samtliga nivåer. Det kräver långsiktiga och samordnade åtgärder på olika nivåer samt en långsiktig planering av kommunens insatser och aktiviteter till grupper och enskilda personer. Målet är att ett proaktivt arbetssätt ska genomsyra hela socialtjänstens verksamhetsområde och på samtliga nivåer, det vill säga samhälls-, grupp- och individnivå.

I arbetet med ekonomiskt bistånd innebär det förebyggande arbetet till stor del att motverka att personens problem förvärras eller utvidgas. Försörjningsproblem och behov av ekonomiskt bistånd kan indikera att en person även har andra sociala problem eller svårigheter. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det därför viktigt att vara uppmärksam på eventuell bakomliggande problematik. Att tidigt identifiera problem som påverkar möjligheten till självförsörjning och aktivt agera och erbjuda lämpliga insatser och aktiviteter kan förebygga en försämrad livssituation för både vuxna och barn.

En ny socialtjänstlag, meddelandeblad – Socialstyrelsen

Nedan kan du se inslag från Socialstyrelsens temavecka om en förebyggande socialtjänst där utredare på Socialstyrelsen resonerar om vad ett förebyggande arbete inom ekonomiskt bistånd kan innebära:

Det ekonomiska biståndet är inte utformat för att vara en långvarig försörjning

Långvarigt biståndsmottagande är problematiskt, både för personen och för samhället eftersom risken för utanförskap kan öka samtidigt som möjligheten till fast förankring på arbetsmarknaden kan minska.

Det ekonomiska biståndet är välfärdssystemets yttersta skyddsnät och är utformat för att vara ett tillfälligt bistånd under en begränsad period. Biståndet tillgodoser en skälig levnadsnivå men ger inget utrymme för utgifter utöver det nödvändiga. Ett långvarigt biståndsmottagande riskerar därmed att medföra en ekonomisk utsatthet som påverkar både vuxna och barn. För de barn som växer upp i hushåll med långvarigt biståndsmottagande kan det till exempel innebära ekonomisk otrygghet och sämre förutsättningar och livsvillkor.

Hur barn och unga kan påverkas av att växa upp i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd – Kunskapsguiden

Personer med försörjningsproblem behöver ofta stöd från flera aktörer samtidigt

En fungerande samverkan är många gånger avgörande för att enskilda personer ska kunna erbjudas insatser utifrån sina individuella behov. Personer med försörjningsproblem är en heterogen grupp med skiftande individuella behov för att komma tillrätta med sina problem och bli självförsörjande. Samverkan hör ihop med principen om helhetssyn, att ha ett helhetsperspektiv på den enskildes situation förutsätter att socialtjänsten samarbetar med andra på olika sätt. Det är personens behov som avgör vilka insatser som kan vara relevanta, vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt.

Högre risk för psykisk ohälsa och suicid för biståndsmottagare

Studier som har gjorts på data från Socialstyrelsens register visar att det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa och en högre risk för suicid. Personer som fick ekonomiskt bistånd hade fem gånger högre risk än andra för suicid.

Högre risk för psykisk ohälsa och suicid bland mottagare av ekonomiskt bistånd – Socialstyrelsen

Överrepresentation av våldsutsatthet bland biståndsmottagare

Socialstyrelsen har i flera analyser visat att kvinnor och män som är biståndsmottagare i större utsträckning är utsatta för våld än de som inte har mottagit ekonomiskt bistånd. Det gäller såväl dödsfall som vårdbehov på grund av yttre våld. Manliga biståndsmottagare är i större utsträckning utsatta för våld än kvinnliga biståndsmottagare.

Individ- och familjeomsorg, lägesrapport för 2021 – Socialstyrelsen

Individ- och familjeomsorg, lägesrapport för 2022 – Socialstyrelsen

Individ- och familjeomsorg, lägesrapport för 2023 – Socialstyrelsen

En betydande andel av alla biståndshushåll har långvariga behov av ekonomiskt bistånd

Även om försörjningsstödet är utformat som en tillfällig försörjning är det i praktiken en betydande andel av biståndshushållen som får försörjningsstöd långvarigt.

De senaste åren har över 40 procent av biståndshushållen fått långvarigt ekonomiskt bistånd.

Arbetslöshet är det vanligaste försörjningshindret för vuxna biståndsmottagare och det gäller även vid långvariga behov av ekonomiskt bistånd. I jämförelse med situationen för det totala antalet biståndsmottagare förekommer försörjningshinder i form av sjukdom och ohälsa eller sociala skäl i större utsträckning bland dem som har långvariga biståndsbehov.

Mer information

Utvecklingen av långvarigt biståndsmottagande, statistik om ekonomiskt bistånd – Socialstyrelsen

Utvecklingen av vuxna biståndsmottagare med långvariga biståndsbehov, faktablad – Socialstyrelsen

Försörjningshinder bland vuxna biståndsmottagare med långvariga biståndsbehov, faktablad – Socialstyrelsen

Arbetet med att förebygga och bryta långvarigt biståndsmottagande ska utgå från bästa tillgängliga kunskap 

För att förebygga och bryta långvarigt biståndsmottagande behöver socialnämnden ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap om vilka metoder, aktiviteter och insatser som kan möjliggöra att personen får egen försörjning.

Att utgå från evidensbaserad praktik handlar om att medvetet och systematiskt sträva efter att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap. Evidensbaserad praktik används både inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården som ett samlingsbegrepp för att arbeta kunskapsbaserat. Det är en modell för att förena bästa tillgängliga kunskap med de professionellas expertis och information om den enskilde personens situation, erfarenheter och önskemål. Modellen kan användas som stöd för arbetet inom ekonomiskt bistånd när handläggare ska identifiera behov och tillhandahålla ändamålsenliga insatser och aktiviteter för att förebygga och bryta ett långvarigt biståndsmottagande.

I arbetet med evidensbaserad praktik vägs fyra olika kunskapskällor samman: bästa tillgängliga kunskap inom området, personens situation och kontextuella omständigheter, personens erfarenheter och önskemål samt professionell expertis. De fyra kunskapskällorna illustreras i figuren nedan och utgör tillsammans den evidensbaserade modellen.