Individuell bedömning av insatser och aktiviteter
När personens försörjningshinder, förutsättningar och behov har identifierats görs en individuell bedömning av vilka insatser och aktiviteter som är lämpliga för att personen ska kunna nå egen försörjning samt vilka aktörer som behöver involveras.
Lagstiftningen sätter ramarna för socialnämndens arbete och avgör bland annat när planeringen kan inbegripa krav på personen.
Försörjningshinder är en utgångspunkt men fler faktorer behöver vägas in
För att anvisa en person till insats eller aktivitet behöver handläggaren göra en individuell bedömning i varje enskilt fall. Försörjningshinder är en utgångspunkt vid val av insatser eller aktiviteter men även andra faktorer behöver vägas in. Sådana faktorer kan exempelvis vara personens förmåga och förutsättningar, personens sociala situation, familjesituation eller andra faktorer som socialtjänsten bedömer påverkar utformningen av insatsen eller aktiviteten.
Bästa tillgängliga kunskap vid val av insats och aktivitet
Modellen för evidensbaserad praktik bygger på att den professionella väger samman olika kunskapskällor vid val av insats: personens situation och omständigheter, personens erfarenheter och önskemål och bästa tillgängliga kunskap.
Socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. När det gäller forskning om effekter av insatser som riktar sig till biståndsmottagare är tillgången till vetenskapligt stöd mycket begränsad. Verksamheten inom ekonomiskt bistånd kan därmed många gånger behöva stödja sig på annan kunskap. Det kan till exempel vara kunskap om nyttan med insatser från den egna verksamheten i form av lokalt producerad kunskap från arbetet med individbaserad systematisk uppföljning.
Kunskapsbaserad socialtjänst och beprövad erfarenhet – Kunskapsguiden
Om metodguiden, bedömningsmetoder och insatsernas effekter – Socialstyrelsen
Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering (SBU) tillhandahåller möjlighet att få en överblick över insatser, åtgärder och arbetssätt inom socialtjänsten som har ett tillförlitligt stöd i forskningen.
Insatser inom socialtjänsten med vetenskapligt stöd – SBU
Försörjningshindret är utgångspunkt vid val av insats och aktivitet
Försörjningshindret är utgångspunkten för val av insats och aktivitet och bygger på handläggarens bedömning vid varje ansökningstillfälle. Biståndsmottagare är en heterogen grupp med varierande förutsättningar. Det innebär att även om personer har samma försörjningshinder så kan de ändå ha behov av olika insatser eller aktiviteter. Omvänt gäller även att liknande insatser och aktiviteter kan vara till hjälp för personer med olika försörjningshinder.
Vägen till självförsörjning kan ta olika lång tid och kräva olika insatser och aktiviteter
För personer med olika försörjningshinder kan vägen till självförsörjning kräva olika insatser och aktiviteter och ta olika lång tid. För personer som har långvarigt bistånd på grund av försörjningshinder utifrån ohälsa eller som är förhindrade att arbeta av andra skäl kan rehabilitering eller andra insatser för att återfå arbetsförmåga vara första steget för att närma sig arbetsmarknaden. Dessa personer har som regel ingen arbetsgivare att återgå till vilket innebär att rehabiliteringen först leder till arbetslöshet innan arbete blir aktuellt. Personen kan sedan behöva ytterligare kompetenshöjande insatser eller aktiviteter för att ta sig från arbetslöshet till arbete. Det medför att personer med ohälsa eller andra hinder kan behöva fler insatser och under en längre tid än den som är arbetslös.
Stödja vid övriga försörjningshinder
Utöver de tre grupper av försörjningshinder som nämns ovan finns även flera orsaker till att personer inte kan försörja sig eller sin familj. Läs mer om övriga försörjningshinder:
Ekonomiskt bistånd, handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Instruktion för registrering av ekonomiskt bistånd – Socialstyrelsen
Föräldralediga med ekonomiskt bistånd – Kunskapsguiden
Aktivitetskravet
Oavsett försörjningshinder kan personen bli föremål för ett aktivitetskrav. Huvudregeln är att vuxna som fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader omfattas av aktivitetskravet. Aktiviteterna ska bidra till att öka deltagarens förmåga att ta ett arbete, förbättra de språkliga förutsättningarna, stärka förutsättningarna att söka arbete eller bestå av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Socialnämnden bedömer i varje enskilt fall utifrån den enskildes förmåga och omständigheterna i övrigt om personen har förmåga att delta i någon av de fyra kategorier av aktiviteter som socialnämnden ska tillhandahålla. Deltagandet i aktiviteter ska anpassas efter personens förmåga. Mer information:
Aktivitetskravet – Kunskapsguiden
Aktivitetskrav och krav på läkarintyg inom ekonomiskt bistånd, meddelandeblad – Socialstyrelsen
Långvariga försörjningsproblem kan indikera att personer även behöver andra insatser
Att tidigt identifiera problematiska livssituationer är viktigt för att personen ska så snabbt som möjligt få relevanta insatser. Här har handläggare inom ekonomiskt bistånd ett viktigt uppdrag att kunna informera och länka vidare till insatser hos andra aktörer eller andra delar av socialtjänsten.
Viktigt att känna till för handläggare inom ekonomiskt bistånd – Kunskapsguiden
Handläggarens förhållningssätt har betydelse
Att den som ansöker som försörjningsstöd bemöts på ett respektfullt sätt utifrån sina förutsättningar och behov är en förutsättning för att socialtjänsten ska ha en verksamhet av god kvalitet.
I mötet mellan handläggaren och den biståndssökande bidrar handläggaren med sin kompetens och kunskap inom området och personen bidrar med kunskap om sin situation. När personen är delaktig och ser insatsen eller aktiviteten som relevant ökar sannolikheten för att personen upplever att den är till hjälp.
Handläggarens förhållningssätt i mötet med personen har betydelse för att skapa förutsättningar för förändringsarbete. Forskning har visat att det finns ett positivt samband mellan handläggarens tilltro till att personen kan söka och få ett arbete och att så faktiskt sker.
Motivation kan vara en viktig drivkraft
Att personen är motiverad kan ha betydelse för att olika insatser ska vara framgångsrika i att bryta ett långvarigt biståndsmottagande. Personer som har haft försörjningsstöd under en längre tid kan uppleva utanförskap. I sådana situationer kan handläggaren behöva arbeta motiverande för att stärka personens förutsättningar att förändra sin situation. En viktig del i detta är att föra en dialog med personen och uppmuntra till de insatser och aktiviteter som bedöms vara nödvändiga.
Vikten av att följa upp progression
Planeringen av insatser och aktiviteter behöver regelbundet följas upp och revideras vid behov. Vid uppföljning av en insats eller aktivitet kan det vara viktigt att vara uppmärksam på om behoven har förändrats och om insatsen eller aktiviteten leder till att personen närmar sig arbetsmarknaden.
Uppföljningen av aktiviteter som är kopplade till rätten till bistånd har ofta en kvantitativ karaktär, med fokus på om personen har deltagit i tillräckligt hög grad eller varit tillräckligt aktiv. Utöver detta behöver socialtjänsten också följa upp om insatsen eller aktiviteten har varit till avsedd hjälp för personen. Att ta reda på hur personen själv upplever insatsen eller aktiviteten är en viktig del i den kvalitativa uppföljningen.